Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Av: Oloph Demker
Hållbart nyttjande är ett numera välbekant begrepp som fått fäste i vägledande dokument och i miljödebatten. Termen ska inte förväxlas med hållbar utveckling, som är en annan historia. Vagt uttryckt handlar hållbart nyttjande om att…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
<p>Utan konkreta mått på hållbart nyttjande blir begreppet praktiskt taget meningslöst. Det man inte kan mäta kan man heller inte utvärdera med tillräcklig substans.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 4)
Av: Johan Wallander
I ett regeringsuppdrag fick Jordbruksverket i uppgift att definiera hållbart nyttjande av biologiska resurser. Vad som efterfrågades var en enkel förklaring till vad hållbart nyttjande är. Efter samråd med Naturvårdsverket fokuserade definitionen på den påverkan…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 5)
Av: Håkan Westerberg
De areella näringarna förser samhället med basala produkter som är nödvändiga för människors överlevnad. För att garantera långsiktig försörjning måste nyttjandet ske uthålligt. Uthålligt behöver emellertid inte innebära hållbart i Riodeklarationens och Konventionen för biologisk…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 6)
Av: Ulrika Berggren
Uthålligt skogsbruk är en ledstjärna och ett övergripande mål för såväl svensk skogspolitik som i internationella överenskommelser. Utgångspunkten är att vi ska kunna tillgodose våra behov idag utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 7)
Av: Oloph Demker
<p>Skogens värden är mångformiga och föremål för tyckande och prioriteringar. Så här svarar Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson och LRF skogsägarnas chef Linda Hedlund på fem frågor om skogen.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
Av: Oloph Demker
<p>BNP mäter omsättningen i ekonomin, varken mer eller mindre. Dessvärre associeras BNP ibland med allmäntillståndet i ett land. För gemene nyhetskonsument, som inte kan ta till sig flera olika välfärdsmått, behövs ett enhetligt sätt att redovisa det verkliga tillståndet i världen.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
Av: Oloph Demker
<p>Jordbruket är inte bara producent av livsmedel. Hela odlingslandskapet tillhandahåller livsmiljöer för mängder av arter. Synen på markanvändning som ett val mellan matproduktion och naturvård håller på att överges.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
<p>Lagar och regler gäller överallt, men är särkilt kritiska för naturresurser. Avsteg från tydliga regler leder till felaktigt nyttjande och att resursen förstörs.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Håkan Tunón
<p>Kan vi finna lösningar från förr som hjälper oss att uppnå ett hållbart nyttjande av biologiska resurser i framtiden? Var det faktiskt bättre förr?</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 14)
Av: Oloph Demker
<p>Historien om hur jordbrukarna i Sydostasien lämnade sina traditionella metoder och började köpa specialförädlat superutsäde. Vägen tillbaka är lång, men utsikterna finns.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 16)
Av: Petrus Narwall
<p>Nu är Jordens toleransnivåer dragna. En internationell forskargrupp har givit sin syn på vad som är gränserna för hållbar utveckling på global nivå.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
<p>En detaljerad undersökning av markuppköp varnar för utvecklingen, men pekar också på möjligheter.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
<p>Sälgens år och sälgens ökning</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Ing-Marie Gren
<p>Att beräkna de kostnader som främmande invasiva arter för med sig är behäftat med stora osäkerheter. Ändå kan man konstatera att det rör sig om belopp i miljardklassen.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 19)
<p>Europas kulturlandskap har växt fram i samspelet mellan människa och natur, och har en lång och spännande historia. I boken Europeiska kulturlandskap berättas historien av professor Urban Emanuelsson på Centrum för biologisk mångfald. Han vet mer än de flesta om kulturlandskap i olika länder.</p>
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Olivia Langhamer vid Uppsala universitet har studerat vågkraft i Lysekil, där håligheter i vågkraftverkens ankare fungerar som gömställen för marina djur. Det här har ökat den biologiska mångfalden, visar hon i sin avhandling. Fiskar, krabbor,…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
I en artikel från 2008 hävdar Nobelpristagaren i kemi Paul Crutzen att odling av biobränslen för att ersätta fossila bränslen kan öka global uppvärmning, snarare än minska den. Paul Crutzen räknade med att de globala…
Publicerad i NR 3 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Förvärvade egenskaper, som inlärda beteenden, kan gå i arv. Det visar en studie på höns, gjord av forskare vid Linköpings universitet. Höns som fötts upp med oförutsägbar tillgång på mat utvecklade ett mer effektivt födosök,…
