Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 2)

    Motstridiga mål

    Av: Oloph Demker

    Ett klimat som barkar åt pepparn och en biologisk mångfald på väg till slakt. Båda ska räddas till varje pris, men det verkar ibland som att det ena motverkar det andra. Förnybar energi i form…

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 3)

    Biobränslenas fram- och baksida

    Av: Karin Gerhardt

    <p>Många har en bestämd uppfattning om biobränslen. Det är vanligt när det handlar om frågor så invecklade att få kan överblicka dem. I den globala biobränslelabyrinten är orsakerna och verkningarna många och svåra att förutsäga.</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 5)

    Att elda upp naturen på rätt sätt

    Av: Johnny de Jong

    <p>Biobränsle har använts sedan urminnes tider, men är nu mer populärt än någonsin. Nästan allt går att elda, men frågan är vilken typ av biobränsle och hur mycket man kan ta ut, samtidigt som biologisk mångfald gynnas?</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 6)

    Jakten på det optimala skogsbränslet

    Av: Bengt Olsson

    <p>Bränsleuttagets påverkan på biologisk mångfald är inte alldeles enkel att överblicka, men med några tumregler i bakhuvudet kan uttaget från skogen fördubblas utan att miljökvalitetsmålen äventyras.</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 8)

    Värdelösa marker bäst

    Av: Henrik von Stedingk

    <p>Det är torvmarkerna med lägst naturvärden som kan bli aktuella för torvtäkt. En forskningsstudie på CBM har tittat på hur man identifierar torvmarker med låga naturvärden.</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 10)

    Skogsbränsle ok för rödlistade arter – men…

    Av: Anders Dahlberg

    <p>Självklart påverkar skogsbränsleuttag skogens biologiska mångfald, men effekterna går att minimera med god miljöhänsyn, landskapsperspektiv och någon form av styrmedel.</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 11)

    Bladminorna avslöjar malarna i nya Nationalnyckeln

    Av: Johan Samuelsson

    Att hitta små fjärilar ute i naturen kan vara svårt. Genom att studera bladminor kan man lättare lista ut vilken art som varit i farten. Aspsaftmal gör mycket typiska bladminor. Larven minerar bladen på asp…

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 12)

    Skogsbränsle, lövskogar och skoglig naturvård

    Av: Frank Götmark, Jenny Leonardsson

    <p>Det finns förutsättningar att öka energiuttaget i vissa skogsmiljöer, samtidigt som man stärker biologisk mångfald och det formella skyddet enligt miljömålet Levande skogar.</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 14)

    Grönt kulturarv® ger växter ny chans

    Av: Oloph Demker

    <p>Om alla byggde sin affärsplan på samma idé som Grönt kulturarv, skulle miljöförstörande företag snart vara ett minne blott. Nu heter själva affärsidén biologisk mångfald.</p>

  • Publicerad i NR 3 2011 | ÅRG 16 (sida 16)

    Ny atlas över jord- och skogsbruk

    Av: Oloph Demker

    1900-talets omställning av jord- och skogsbruket är den starkaste påverkans­faktorn för biologisk mångfald i Sverige. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien har nu gjort en viktig insats för att visualisera omfattningen av denna storskaliga förändring över tid.…