Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Ett väg- eller järnvägsbygge innebär en påtaglig omvandling av landskapet och förlust av livsmiljöer för en mängd arter. Påkörda grävlingar eller harar i vägkanten får oss att reagera och kanske fundera över vägens och fordonens…
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
Av: Andreas Seiler
<p>I vissa delar av Europa har transportnätet blivit så tätt att man nu backar och demonterar vägnätet för att återskapa den gröna infrastrukturen. I Sverige finns ännu möjligheten att slippa en sådan utveckling.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 4)
Av: Andreas Seiler
<p>Fyrtioen nya klövviltpassager över trafikleder behövs i Mälardalen, visar en studie från Vägverket. Passagerna gör livet lättare för viltstammarna, men innebär också en stor samhällsekonomisk vinst.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 5)
Av: Görgen Göransson
Habitatmodeller fungerar som kartor över habitat. De beskriver växtlighet, topografi, mark- och vattenförhållanden och kan visa var i landskapet en art kan förekomma och hur populationstätheten kan variera. Störningar från ett vägprojekt kan föras in…
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 6)
<p>Ett gränsvärde för buller i naturmiljöer behövs snarast. Det finns forskning som stödjer ett utgångsvärde på 50 decibel. Vid högre bullernivåer har snart hälften av fåglarna lämnat området.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 7)
Av: Anna Maria Wremp
<p>Det europeiska nätverket IENE arbetar för att öka samverkan mellan forskare och praktiker kring hur infrastrukturens barriärproblem kan motverkas. En svensk gren av IENE kan hjälpa Sverige att komma ikapp på området.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
<p>Naturen är full av indikatorer, olika arter med speciella känsligheter som signalerar olika tillstånd i miljön. Nu utvecklar forskarna ett nytt system för vägplanerare med så kallade fokusarter som verktyg för infrastrukturplanering.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
<p>ArtDatabankens naturvårdspris 2009 gick i år till Mats Karström för sitt engagerade arbete med att inventera och identifiera skyddsvärda gammelskogar i Norrbotten genom sin egen metod Steget Före, som också fått ge namn åt en grupp naturvårdare.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 11)
<p>Sommarens fluga!</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 11)
Vägkanter är idag en viktig livsmiljö för finnögontröst Euphrasia rostkooviana ssp. fennica. Växten är beroende av hävd för att fröna ska kunna etablera sig på nytt varje år. Den förekommer även i torra eller friska…
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
Av: Oloph Demker
<p>Faunapassager är plåster på såren för ett uppstyckat landskap. Idag finns namn på ett tiotal varianter, och exempel på nya lösningar blir allt fler.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Per Angelstam, Johan Törnblom
<p>Det svenska skogsbilvägnätet har exploderat under de senaste decennierna. Det har resulterat i att vattnets infrastruktur bryts upp så att arter inte längre kan röra sig fritt.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 14)
<p>Att kartlägga medborgarnas uppfattningar inför ett större exploateringsprojekt är svårt men nödvändigt. Inför en ny sträckning av E18 gjordes en studie för att ta reda på hur berörda fastighetsägare reagerade på vägbygget.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 16)
Av: Oloph Demker
<p>Via Baltica är motorvägen som skapade debatt i hela Europa och drog Polen inför EG-rätten. Större perspektiv hos planerare och bättre dialog mellan olika plan är nödvändigt om ny infrastruktur ska bli accepterad.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
Av: Per Angelstam
<p>Alla önskar vi oss effektiva transporter. Men effektiv infrastruktur går i konflikt med landskapets ekologiska hållbarhet.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Wu Chia-Jung, Karolina Isaksson
<p>En lokal karta visar inte bara vad som finns var, utan kan spegla förändringar av landskapet över tid och ett dynamiskt samband mellan natur- och kulturmiljö. Varje unik upplevelse i landskapet är en del av dess historia.</p>
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Illustration: The New Student’s Reference Work, 1914 I år firas 200-årsdagen av Charles Darwins födelse. En avhandling från Umeå universitet visar hur kulturella värderingar snarare än vetenskap influerar museiutställningar. Chefen för det naturhistoriska museum som…
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
[caption id="attachment_2269" align="alignright" width="220" caption="Foto: Urban Emanuelsson"][/caption] Forskare vid Lunds universitet har gjort en omfattande undersökning av 32 anlagda våtmarker i nordvästra Skåne och Halland. Resultaten visar att våtmarkerna innehåller gott om värdefulla bakterier, som…
Publicerad i NR 2 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Industriavfall och noggrant utvalda växter som rörflen kan tillsammans bilda ett effektivt skydd mot läckage av tungmetaller från avfall i stora depåer. Det visar Clara Neuschütz vid Stockholms universitet i sin avhandling. Ett problemavfall är…
