Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Ungefär i mitten på förra seklet påbörjades en omvandling av det svenska landskapet som saknar motstycke i historien. Det moderna och effektiva skogsbruket introducerades i stor skala. Det medförde likåldriga och artfattiga bestånd, stora, öppna…
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 3)
Av: Oloph Demker
<p>Få har råd att äga skog utan avkastning. Avverkning och naturvårdsavtal är de enda sätten att få ekonomi i skogen. Kan den här produktpaletten utvecklas för att ge utrymme för andra inkomster till skogsägarna?</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 4)
Av: Thomas Ranius
<p>Under en tid har debatten rasat huruvida skogsbruket egentligen hotar några arter eller ej i svenska skogar. Läget är osäkert, men det finns inga genvägar för den som vill skaffa sig kunskap, skriver Thomas Ranius.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 6)
<p>Generell hänsyn är i sig inte tillräckligt för att klara den biologiska mångfalden i skogen. Det är istället summan av en mängd hänsynsfaktorer och viljan att spara skogens kvaliteter som är avgörande.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 7)
Av: Johnny de Jong
<p>Kravet på generell hänsyn fungerar inte tillfredsställande. Markägare lämnar friska björkar istället för grova träd med naturvärden, och styrmedlen är otillräckliga.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 8)
Av: Johnny de Jong
<p>En undersökning från CBM visar att certifiering tveklöst vilar på faktorer som är betydelsefulla för skogens biologiska värden. Däremot finns osäkerheter om var gränserna ska dras.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 9)
Av: Artur Larsson
<p>En ny strategi för skötsel av trädbärande marker i skyddade områden håller på att ta form. Rätt skötsel på rätt plats och att se den stora bilden står i centrum för processen.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 10)
Av: Joakim Hjältén
<p>För att minska klimatbelastningen från vår energianvändning pågår försök med att odla skog i intensivare takt. Men det kan medföra hittills okända miljöeffekter.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 11)
<p>Markägare kan ha en helt annan bild av naturvård och hur en välskött skog ser ut än naturvårdsmyndigheterna. I djupintervjuer framträder det klassiska avståndet mellan markägare och miljövårdare samt mellan stad och landsbygd.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 12)
Av: Johan Samuelsson
[caption id="attachment_347" align="alignright" width="170" caption="Göran Enander. Foto: Michael Ekstrand."][/caption] Hej, Göran Enander. Vad gör du nu när du inte längre är GD på Skogsstyrelsen? – Jag sitter för tillfället på Miljödepartementet och arbetar med en…
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
<p>Mannen bakom mossorna, bryologins fader, är Johann Hedwig. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 14)
Av: Hillevi Eriksson
<p>En modernt brukad skog lagrar normalt något mindre kol än en icke brandskyddad naturskog, men brändernas påverkan är svåra att uppskatta.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 15)
Av: Kelvin Ekeland
<p>Äldre tiders skogsbete skapade en kontinuerlig störning i markskiktet. Kelvin Ekeland tar nornan som exempel för att belysa hur denna störning kunde gynna biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 16)
Av: Mårten Aronsson
<p>Både den biologiska historien och markanvändningstraditionen måste beaktas i naturvården. Synsättet är etablerat i jordbrukslandskapet, men saknas i skogen.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 17)
Av: Joakim Hjältén
<p>Ett nytt stort forskningsprogram "Future Forests – hållbara strategier under osäkerhet och risk" startar 2009.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Magnus Löf, Jörg Brunet
<p>SLU håller på att stärka sin kompetens inom skötsel av ädellövskog. I Ädellövprogrammets naturvårdsdel tittar forskarna på betydelsen av död ved, barkens pH-värde och röthål i stammar.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 20)
Av: Frank Götmark, Björn Nordén, Niklas Franc, Heidi Paltto, Ted von Proschwitz, Bjørn Økland, Anna Monrad Jensen
<p>Fri utveckling, bete och gallring är huvudalternativen för naturvård i värdefulla lövbestånd. Principen är att grundinventera, sätta upp mål, spara gamla träd och lämna död ved.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 21)
<p>Torv är en inhemsk energikälla som anses vara bättre ur klimatsynpunkt än olja och brunkol. Trots detta bryts relativt lite torv i Sverige. Ökad torvbrytning på redan dikad torvmark skulle kunna var förenligt med miljömålen, förutsatt att biologisk mångfald på landskapsnivå sätts i fokus av vid val av brytningsobjekt och efterbehandling.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 22)
Av: Oloph Demker
<p>Ett av landskapets artrikaste träd lever en kämpig tillvaro i dessa dagar. En ny kunskapssatsning ska få markägare att öppna ögonen för dessa värdefulla oaser av liv.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 23)
Av: Oloph Demker
<p>Ett nytt expertnätverk ska studera skogsbruk för bättre klimat och minskad fattigdom.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 23)
Av: Linnéa Asplund
<p>En stor enkätstudie bekräftar att vi känner oss mer harmoniska och avstressade när vi vistas i lövskogar.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 24)
<p>Kaffebuskar kan vara mycket positiva för mångfalden i avskogade delar av landskapet. Vad som blir ett dilemma för konsumenter är att kaffet som odlas i skogen istället påverkar mångfalden negativt. Det visar forskare vid Stockholms universitet i två nya artiklar.</p>
Publicerad i NR 1 2009 | ÅRG 14 (sida 24)
Av: Oloph Demker
Allemansrätten har en stark ställning i svensk rätt, trots att den inte finns beskriven någonstans i svensk lag. Hösten 1996 hamnade det så kallade forsränningsfallet i Högsta Domstolen. En västgötsk markägare ville förbjuda sin granne…
