Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 2)
Av: Oloph Demker
”Vilket gulligt broderi! Är det lingarn?” En turist står och fingrar på ett stycke textilkonst i hantverksboden. Hyllorna är fulla med korsstygn, tovade ullvantar och slöjdade skålar. Hela timmerstugan andas långsamhet och tradition. Lockande för…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>I tider då vetenskapen har gjort otroliga framsteg kan man onekligen fråga sig vilken nytta vi idag har av äldre tiders folkliga kunskap. Är det lönt att gå omvägen över lokala sedvänjor och gamla föreställningar istället för att exempelvis utveckla skötselmetoder direkt utifrån vetenskaplig kunskap?</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 6)
Av: Mats Hellmark
<p>Heljesgården vid Hornborgasjön missade jordbrukets modernisering från 60-talet och framåt helt. Men den efter-satta lilla lantgården fick ett nytt värde som levande tidsfönster.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 8)
Av: Mats Hellmark
<p>Wästgötarna är något av en motståndsrörelse för mångfald på en hårt reglerad sädesmarknad. Ett litet gäng bönder har bevisat att man kan odla gamla sädesslag med lönsamhet, trots motvind från storbolag och regler.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 9)
Av: Mats Hellmark
Sedan maj i år registrerar Jordbruksverket äldre sorter på en speciell lista över godkända bevarandesorter. Totalt rör det sig om strax under 60 sorter varav 26 är spannmål. Sorterna ska behandlas med förenklat förfarande och…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 10)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Varför stupar naturvårdsprojekt trots att de vilar på samlad ekologiska kunskap? En detektivjakt bakåt i markernas historia kan lösa problem där naturvetenskapen ensam misslyckas.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 13)
Av: Anna Maria Wremp
<p>En levande spegel av Sverige för ett sekel sedan. Så kan man beskriva Rumänien – ett referenslandskap som bjuder besökaren på en tidsresa 100 år bakåt.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 14)
Av: Mats Hellmark
<p>Liarna går över Hörjels stubbskottsäng en het julidag. De lövrika ängarna var vanliga i Skåne. Nu finns i princip bara denna kvar, och även den är hotad. Men kanske kan brukningsformen få nytt liv som mångfaldsrik energiskog eller lyxig park.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 18)
Av: Mats Hellmark
<p>På Kållandsö i Vänern lever gamla, hållbara fisketraditioner kvar – även om det är svårt att få avsättning för alla arter. Biodiverse följde med ut och vittjade en välfylld storryssja.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 19)
Av: Joakim Lilja, Bo Magnusson
<p>Om vi menar allvar med att traditionell kunskap ska bidra till framtidens naturvård måste kunskaperna in i moderna utbildningar. Göteborgs universitet har startat en unik utbildning i landskapsvårdens hantverk.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 20)
<p>Biosfärområden utgör en praktisk approach för att lösa en av de viktigaste utmaningarna som världen står inför idag: att förena bevarande av biologisk mångfald och landskapets resurser med ett hållbart nyttjande.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 22)
Av: Leif Gren
<p>Synen på vårt gemensamma arv är i ständig förvandling, och i kölvattnet även förvaltningen. Frågan är vad det innebär för hur vi hanterar våra nationella klenoder inom konst, natur och vetande.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 24)
Av: Rut Boström
<p>Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna har ambitionen att ge svenska namn för alla arter som presenteras i bokverket. Artnamnens koppling till traditionell kunskap och biologiskt kulturarv är viktig när man reviderar och skapar nya namn.</p>
