Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 15)
Av: Mats Hellmark
<p>– Biologisk mångfald är själva grundbulten för vår överlevnad, men vi har inte lyckats föra ut den insikten än, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson. Nu efterlyser han draghjälp från forskarna.</p>
Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 11)
Av: Mats Hellmark
<p>Klimatförhandlingarna kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden i världens tropiska skogar, beroende på hur den så kallade REDD-mekanismen utformas. Det menar handläggaren Susanne von Walter på SwedBio, som deltog i den svenska delegationen till COP 15 i Köpenhamn.</p>
Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 6)
Av: Mats Hellmark
<p>Är det dags att skrota den svenska modellen i skogen? Trots att siffrorna pekar uppåt för indikatorer som död ved och frivilliga avsättningar försvinner mångfald hela tiden, enligt ArtDatabankens skogsansvarige Artur Larsson.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 19)
Av: Mats Hellmark
<p>Rödlistan visar att vi inte nått mångfaldsmålen för 2010. Årets Flora och faunavårds-konferens kom till stor del att bli en debatt om nya mål för att rädda biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 6)
Av: Mats Hellmark
<p>Vårt ätande formar landskapet. Med rätt val i livsmedelsbutiken och på restaurangen kan vi gynna den biologiska mångfalden, både i vår närhet och globalt.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 2)
Av: Mats Hellmark
Starten var allt annat än munter. Internationella året för biologisk mångfald började dagarna efter COP 15, det stora klimatmötet i Köpenhamn som misslyckades med att fatta beslut om bindande åtgärder mot klimatförändringen. Ett bakslag inte…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 18)
Av: Mats Hellmark
<p>På Kållandsö i Vänern lever gamla, hållbara fisketraditioner kvar – även om det är svårt att få avsättning för alla arter. Biodiverse följde med ut och vittjade en välfylld storryssja.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 14)
Av: Mats Hellmark
<p>Liarna går över Hörjels stubbskottsäng en het julidag. De lövrika ängarna var vanliga i Skåne. Nu finns i princip bara denna kvar, och även den är hotad. Men kanske kan brukningsformen få nytt liv som mångfaldsrik energiskog eller lyxig park.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 9)
Av: Mats Hellmark
Sedan maj i år registrerar Jordbruksverket äldre sorter på en speciell lista över godkända bevarandesorter. Totalt rör det sig om strax under 60 sorter varav 26 är spannmål. Sorterna ska behandlas med förenklat förfarande och…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 8)
Av: Mats Hellmark
<p>Wästgötarna är något av en motståndsrörelse för mångfald på en hårt reglerad sädesmarknad. Ett litet gäng bönder har bevisat att man kan odla gamla sädesslag med lönsamhet, trots motvind från storbolag och regler.</p>
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 6)
Av: Mats Hellmark
<p>Heljesgården vid Hornborgasjön missade jordbrukets modernisering från 60-talet och framåt helt. Men den efter-satta lilla lantgården fick ett nytt värde som levande tidsfönster.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 5)
Av: Mats Hellmark
<p>Mångfald var inte bara ämnet i Nagoya, utan också huvudintrycket. Globalisering blir något väldigt konkret när man minglar med 17 000 delegater från hela världen. Mats Hellmark skildrar sin upplevelse av ett toppmöte i fjärran östern.</p>
