Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 1)
Av: Johan Bodegård
<p>Det är tillgången till biologiska resurser som kommer att avgöra framtidens försörjning. Under COP10 i Nagoya enades man om hur uttag och fördelning av genetiska resurser ska gå till. Johan Bodegård kallar avtalet världens viktigaste.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 2)
Av: Oloph Demker
För snart ett halvår sedan träffades representanterna för Mångfaldskonventionens 193 parter i Nagoya, Japan för att jobba vidare med nya överenskommelser under konventionens paraply. Vi kallar mötet för partsmötet, COP10 eller rätt och slätt Nagoya.…
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 3)
Av: Maria Ågren
<p>FN har utlyst 2011 till det internationella skogsåret. Under hela året pågår aktiviteter runt om i världen för att uppmärksamma skogen och dess värden. Internationella skogsåret är en möjlighet för oss att öka förståelsen och kunskapen om skogens betydelse.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 3)
Av: Mikael Karlsson
<p>Behovet av en lösning i Nagoya var skriande, men förväntningarna lågt ställda med tidigare fiaskon i bagaget. Mikael Karlsson resencerar COP10 och blickar framåt.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 4)
<p>Den strategiska plan för biologisk mångfald som antogs vid COP10 i Nagoya innebär ett omtag på hållbart nyttjande. Torbjörn Ebenhard ställer höga förväntningar på planens genomförande.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 5)
Av: Mats Hellmark
<p>Mångfald var inte bara ämnet i Nagoya, utan också huvudintrycket. Globalisering blir något väldigt konkret när man minglar med 17 000 delegater från hela världen. Mats Hellmark skildrar sin upplevelse av ett toppmöte i fjärran östern.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 8)
Av: Maria Schultz, Pernilla Malmer
<p>90 % av världens biologiska mångfald finns i u-länderna, men mycket av de ekonomiska vinsterna hamnar i i-världen. I Nagoya tog man chansen att rätta till den skeva fördelningen. Åtminstone delvis.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 10)
Av: Lars Berg
<p>2010-målen har löpt ut och de har inte uppnåtts. Det stod klart att efterföljaren måste bli konkret och realistisk. CBD-förhandlaren Lars Berg betecknar den nya strategiska planen som epokgörande.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 12)
<p>När pengar ligger på bordet börjar hjulen snurra. TEEB-rapportens principer har redan slagit igenom i planering och handling.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 13)
Vem bär egentligen ansvaret för att stoppa förlusten av biologisk mångfald? Bör företagen agera på egen hand eller ska de avvakta statliga regleringar? Är det konsumenternas efterfrågan eller kanske olika finansiärers krav som kommer att…
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 14)
Av: Jan Terstad
<p>Hållbart nyttjande får inte leda till långsiktig minskning av biologisk mångfald. Är vi redo att infria de nya utmaningarna?</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 16)
Av: Håkan Tunón
<p>Under höstens partsmöte inom mångfaldskonventionen (CBD) togs flera beslut som markerar att man uppfattar lokal och traditionell kunskap som viktiga för att uppnå bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 17)
Av: Per Wramner
<p>Det har länge stått klart att mångfaldskonventionen behöver bättre vetenskapligt stöd i sitt arbete. Frågan togs upp redan i Biodiverse nr 4 2006. I Nagoya nådde man ända fram och gav sitt stöd till ett nytt organ, IPBES, med IPCC som förebild.</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 18)
Av: Anki Weibull
<p>Klimatet påverkar biologisk mångfald, men i vilken utsträckning beror delvis på oss själva. Vilka verktyg finns att tillgå för att styra utvecklingen internationellt?</p>
Publicerad i NR 1 2011 | ÅRG 16 (sida 19)
Av: Oloph Demker
<p>Artikeln ”Nyttiga avlopp” i Biodiverse nr 4 2010 har väckt reaktioner som speglar oro för giftigt avloppsslam och dessutom tvivel på att fosfor som global resurs är på upphällningen.</p>
