Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 2)
Av: Mats Hellmark
Starten var allt annat än munter. Internationella året för biologisk mångfald började dagarna efter COP 15, det stora klimatmötet i Köpenhamn som misslyckades med att fatta beslut om bindande åtgärder mot klimatförändringen. Ett bakslag inte…
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 3)
Av: Per Alström
<p>Överallt på jorden, från de djupaste havsgravar till de högsta bergstoppar, finns det levande organismer. I miljöer som tropiska skogar är den biologiska mångfalden överväldigande stor. Andra naturtyper, såsom öppna hav och öknar, kan ge intryck av att vara tämligen livlösa, men även där finns en stor mängd olika organismer.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 4)
Av: Fredrik Moberg, Maria Schultz
<p>En hemförsäkring hjälper oss att klara vattenskador eller eldsvådor. Att strunta i bevarandet av biologisk mångfald och naturens ekosystemtjänster är som att vara utan hemförsäkring. Ömtåliga ekosystem gör människor utsatta.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 6)
Av: Mats Hellmark
<p>Vårt ätande formar landskapet. Med rätt val i livsmedelsbutiken och på restaurangen kan vi gynna den biologiska mångfalden, både i vår närhet och globalt.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 8)
Av: Lena Nygårds
<p>Nu ska några av Fröuppropets gamla köksväxtsorter odlas i större skala så att du som konsument på nytt kan köpa dem. Om några år kommer förhoppningsvis Signes böna, gråärt från Solberga och Leksandslöken att finnas på våra tallrikar.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 10)
<p>Bevarande av biologisk mångfald handlar till stor del om att identifiera hot och hitta sätt att åtgärda dem. Det gäller att förstå vilka miljöfaktorer som skapar förutsättningar för arter och naturtyper och att urskilja de förändringar i miljön som försämrar förutsättningarna. Hittills har vi kunnat anta att det globala klimatet är en konstant miljöfaktor men den sanningen gäller inte längre.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 11)
<p>Trots de ambitiösa 2010-målen och många gynnsamma åtgärder fortsätter förlusten av biologisk mångfald. Markanvändning utanför skyddade områden och hållbart nyttjande är viktiga faktorer för ekosystemens funktioner och många arters överlevnad, skriver Torbjörn Ebenhard.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 14)
<p>I många länder finns stora däggdjur bara i nationalparker och på marginalmarker. I Sverige finns de överallt i landskapet. De är inte bara vackra att se på utan också nyckelarter i ekosystemen.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 16)
Av: Johnny de Jong
<p>Skogen behövs för vårt välbefinnande och för vår ekonomi. Listan över ekosystemtjänster som vi hämtar från skogen är mycket lång. Många av tjänsterna förutsätter ett myller av mångfald i skogen.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 18)
Av: Johan Bodegård
<p>2010-målen har bidragit till att hålla biologisk mångfald kvar i politikernas medvetande. Men de faktiska åtgärderna motsvarar inte behoven. Det krävs ett rejält omtag i höst om vi ska klara utmaningarna, skriver Johan Bodegård.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 19)
Av: Mats Hellmark
<p>Rödlistan visar att vi inte nått mångfaldsmålen för 2010. Årets Flora och faunavårds-konferens kom till stor del att bli en debatt om nya mål för att rädda biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 21)
Av: Johan Samuelsson
<p>I en fullsatt aula på SLUs campus i Uppsala presenterades 2010 års rödlista över Sveriges arter. Deltagarna fick också höra många andra intressanta presentationer på temat Biologisk mångfald 2010 - var står vi?</p>
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 22)
Av: Ulf Gärdenfors
<p>FN och EU har uttalat att förlusten av biologisk mångfald skulle reduceras kraftigt, eller till och med stoppas, till år 2010. Både rödlisteindex i 2010 års rödlista och andra mått visar att så blev det inte – inte ens i Sverige där förutsättningarna kanske är bättre än på många andra håll i världen. Men rödlistan visar samtidigt att olika naturvårdsinsatser har förbättrat situationen för flera arter.</p>
