Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 2)

    Förlusten av mångfald fortsätter

    Av: Torbjörn Ebenhard

    Vi har just lämnat Naturens år bakom oss, ett år då vi firade svensk naturvård under 100 år. Temat för Mångfaldskonferensen 2009 var just svensk naturvård, och detta nummer av Biodiverse ägnas åt mötets diskussioner…

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 3)

    Var står naturvården i dag?

    Av: Hjalmar Croneborg

    <p>Naturvården behöver fundera över sin fortsatta inriktning. Med vårt traditionella sätt att arbeta har vi uppnått mycket men vi når ändå inte våra mål.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 5)

    Reservat i ändrat klimat

    Av: Jan Eksvärd

    <p>Ändrat klimat, annan markanvändning och en annan syn på biologisk mångfald indikerar att syftet med och skötseln/brukandet av olika reservat bör ses över.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 6)

    Skogens livsmiljöer försvinner

    Av: Mats Hellmark

    <p>Är det dags att skrota den svenska modellen i skogen? Trots att siffrorna pekar uppåt för indikatorer som död ved och frivilliga avsättningar försvinner mångfald hela tiden, enligt ArtDatabankens skogsansvarige Artur Larsson.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 7)

    ”Stort värde i generell hänsyn”

    –  Svenska modellen är bara i startskedet. Mycket kan förbättras, men jag tycker det är jätteviktigt att vi fullföljer. Generell hänsyn kan få ett stort biologiskt värde. Det menade Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog, i…

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 8)

    Färre fåglar på hyggen

    Av: Bo Söderström

    <p>Kalhyggesbruket i Sverige kan ha bidragit till att flera skogslevande stannfåglar har minskat i antal. Bo Söderströms inventering av hyggen visar att det skulle behöva sparas tre gånger fler träd än vad dagens rekommendation anger. Fågellivet i orörda skogar runt en avverkning påverkas också.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 9)

    Naturvårdshänsynen finns alltid i bakhuvudet

    Av: Lars Vikinge

    <p>Arbetet med naturvårdshänsyn i skogsbruket handlar också om människosyn, skriver skogsbrukaren Lars Vikinge, Södra Skogsägarna.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 10)

    Målet avgör åtgärden

    Av: Henrik von Stedingk

    <p>Naturvård, kulturhistoria eller friluftsliv? Det gäller att bestämma målet för skötselåtgärden. På exkursion i Tyresta diskuterade konferensdeltagarna olika skötselalternativ.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 11)

    Röst för mångfald i Köpenhamn

    Av: Mats Hellmark

    <p>Klimatförhandlingarna kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden i världens tropiska skogar, beroende på hur den så kallade REDD-mekanismen utformas. Det menar handläggaren Susanne von Walter på SwedBio, som deltog i den svenska delegationen till COP 15 i Köpenhamn.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 12)

    Naturguider kan väcka stadsbornas engagemang

    Av: Eva Sandberg

    <p>Är naturvägledning det bästa sättet att väcka engagemang för natur och miljö? Många naturguider är helt övertygade om det. En naturguide med rätt kunskap och verktyg kan göra skillnad!</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 14)

    Viktiga val i nytt klimat

    Av: Anna Maria Wremp

    <p>Konsekvenserna av ändrad markanvändning kan få större konsekvenser för svensk natur än klimatförändringarna i sig. Men det betyder också att vi har möjlighet att göra val. Ska barkborren bekämpas med sitkagran eller med mer lövskog?</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 15)

    ”Forskarna måste ta samhällsansvar”

    Av: Mats Hellmark

    <p>– Biologisk mångfald är själva grundbulten för vår överlevnad, men vi har inte lyckats föra ut den insikten än, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson. Nu efterlyser han draghjälp från forskarna.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 18)

    Ny metod att jämföra stränders naturvärde

    Av: Erik Sjödin

    <p>Naturvärden och rekreationspotential bör säkras för att göra strandskyddslagstiftningen tydlig. Det skriver Erik Sjödin, som tagit fram en ny metod för att jämföra strandavsnitt.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 20)

    Samverkan skyddar sjön

    Av: Susanne Paulsson

    <p>Bred delaktighet är en nyckel till långsiktig förvaltning. Susanne Paulsson berättar om skapandet av ett stadsnära friluftsområde runt Hjörneredssjön i Halland.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 21)

    Planera för stadens gröna dimension

    Av: Kristina L Nilsson

    <p>Grönytorna i många städer och tätorter är splittrade i dag och har låg tillgänglighet. Kristina L Nilsson vill stärka den gröna dimensionen i den fysiska planeringen.</p>

  • Publicerad i NR 1 2010 | ÅRG 15 (sida 22)

    Är vi en del av naturen?

    Av: Anna Ljung

    <p>Synen på oss själva och vår roll som naturkraft känns avgörande för en mer hållbar utveckling, reflekterar studenten Anna Ljung som ger en samlad bild av Mångfaldskonferensen.</p>