Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 2)
I Sverige har det länge varit självklart att staten förvaltar och bestämmer över gemensamma områden. Eller länge och länge, det är väl för de senaste generationerna som det har blivit fullständigt självklart. Och vem skulle…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 3)
Av: Ulf Sandberg
<p>I ett litet hörn av norra Västra Götaland ligger Högsåsen, som har blivit ett föregångsexempel på hur lokalt engagemang kan bevara och utveckla olika värden i en bygd.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 4)
Av: Emil Sandström
<p>Skalan mellan central myndighetsförvaltning och lokal självförvaltning rymmer ett otal varianter. Men språket är desto fattigare. Att försöka sätta namn på abstrakta företeelser som olika förvaltningsformer med subtila skillnader är inte så lätt som man kan tro.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 6)
Av: Jan Terstad
<p>Den miljöpolitiska bakgrunden till dagens arbete med lokalt förankrad naturvård lades i en skrivelse från regeringen 2001. Vilka förhoppningar fanns och vad har hänt sedan dess?<br /> Jan Terstad belyser frågorna från sin horisont.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 8)
<p>Att använda naturbetesmark rationellt i det moderna jordbruket kräver ofta samverkan mellan jordbrukare med olika driftsformer. Men även andra grupper berörs – markägare som inte är aktiva, boende i området och även det rörliga friluftslivet påverkas av stängsel och betesdjur.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 9)
Av: Cajsa Martinsson
<p>Ju fler aktörer som samverkar, desto mer framgångsrika blir åtgärderna. Det är en av slutsatserna i världens största studie av jordens ekosystem och mänsklig påverkan.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 10)
Av: Thomas Strid
Jag började jobba som kommunekolog i Huddinge kommun 1990. Tjänsten var då helt ny och kunskapen om naturvärden i kommunen var mycket dålig. Jag började rota i gamla inventeringsrapporter, länsstyrelsens naturvårdsprogram, översiktliga naturinventeringar med mera…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
[caption id="attachment_1577" align="alignright" width="220" caption="Nässelfjäril illustrerad av Martin Holmer"][/caption] Just nu pågår en utställning om fjärilar på Länsmuseet i Halmstad. Med Martin Holmers vackra illustrationer som utgångspunkt har museet skapat en vacker utställning där natur,…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
<p>Bladmossor i tredje volymen av Nationalnyckeln</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
Det strömmar in rapporter om fjärilar till Artportalen.se. År 2004 och 2005 rapporterades ca 30 000 fynd av Dagfjärilar. I år har det i skrivande stund inkommit ca 50 000 fynd och fler lär det bli. Det…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
De senaste två volymerna: Bladmossor respektive Mångfotingar har nominerats till Svenska Publishing-Priset, liksom den fösta boken om Dagfjärilar i serien Fältnyckeln. Hur det går i tävlingen får vi se vid galan i Stockholm den 9…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 11)
Sveriges största bokprojekt Nationalnyckeln har nu fått sällskap av en liten bok som ryms i fickan – Fältnyckeln. Nationalnyckeln blir ett omfattande uppslagsverk. För att underlätta studier i fält kommer ArtDatabanken att för vissa grupper…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 12)
Av: Torbjörn Tirén
<p>Processen att skydda Gräsö med omgivande skärgård har varit en skakig historia. Samtidigt utgör den ett lysande exempel på hur viktigt det är att alla parter samarbetar förutseende. Torbjörn Tirén blickar tillbaka.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 14)
Av: Linus Bäckberg
<p>Idéer om kollektivt inflytande och termer som ”lokalt medbestämmande” och ”samförvaltning” kan skapa oro. En markägare på Orust påminner om äganderätten och ger röst åt enskilda runtom i Sverige som känner sig svikna och överkörda av naturvården.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 15)
<p>Två olika kulturer som tidigare knappast mötts – tjänstemän med ansvar för långsiktig förvaltning av gemensamma resurser och lokala aktörer med brinnande engagemang och önskan om en blomstrande hembygd. Ofta brister förståelsen, men faktum är att med öppna, ärliga samtal kan man komma långt.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 16)
De stora rovdjuren minskar i antal världen över. Om ett av dem dör ut kan det i värsta fall leda till att hela dess ekosystem kollapsar. Läget är extra sårbart i artfattiga trakter. Teoretiska ekologer…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 17)
<p>Miljöforskningsstiftelsen MISTRA satsar 205 miljoner i ett nytt internationellt institut för forskning om hållbar utveckling.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 17)
För några år sedan kom FN med ett önskemål om standarder för att underlätta införandet av Kyotoprotokollet. Nu är Greenhouse Gases, ISO 14064, fastställd som internationell standard. – På sikt ska standarden leda till att…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 18)
Av: Oloph Demker
<p>Ny rapport om innovativ förvaltning<br /> För drygt ett år sedan startade några forskare vid SLU tillsammans med Centrum för biologisk mångfald projektet Innovativ förvaltning, för att studera förutsättningar för samförvaltning i Sverige.<br /> Rapporten blev klar för några veckor sedan.</p>
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 19)
Den norska Artsdatabanken har etablerat ett tvåårigt projekt för att utveckla en enhetlig indelning av norsk natur. Huvudmålet med projektet Ny Norsk Naturtypeinndeling (NNN) är att utveckla ett vetenskapligt underlag för de myndigheter som förvaltar…
Publicerad i NR 3 2006 | ÅRG 11 (sida 20)
Sverige har beslutat att bidra med fyra miljoner kronor till den 12:e partskonferensen och det andra partsmötet under Kyotoprotokollet den 6–17 november. Mötet som förväntas få uppemot 6 000 deltagare hålls i Kenya. Kyotoprotokollets framtid…
