Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 2)

    Biologisk mångfald en gemensam resurs

    Av: Urban Emanuelsson

    Under hösten som gått har saker inträffat som kommer att få stort inflytande över hur Sveriges naturvård utvecklas under lång tid framöver. För det första har regeringen lagt en ny budget. Som många vet vid…

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 3)

    Svensk naturvård – så funkar det

    Av: Jan Terstad

    <p>Den offentliga naturvården består av insatser som görs av stat, kommun och landsting. Det finns också en ideell naturvård, som drivs av föreningar och enskilda, liksom naturvård knuten till företag och enskilda jord- och skogsbruksföretag.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 5)

    Regeringens naturvårdspolitik

    Av: Anna Maria Wremp, Oloph Demker

    <p>Klimat och havsmiljö är regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Hur påverkar det arbetet med att bevara och skydda den biologiska mångfalden? Och vad gäller för 2010-målet? Miljöminister Andreas Carlgren besvarar Biodiverses frågor om regeringens mål och ambitioner för naturvårdspolitiken.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 8)

    Naturvårdens dilemma

    Av: Klas Sandell

    <p>Satsningar på naturvård är inte alltid lyckosamma. Historiskt hänger detta ihop med skillnader i synen på landskapet och hur det ska användas.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 9)

    CBM och politiken

    Av: Urban Emanuelsson

    <p>Centrum för biologisk mångfald (CBM) har till uppgift att samordna forskning och bidra med kunskap kring biologisk mångfald. Hur mycket åsikter kan och bör CBM ha i svensk och internationell naturvårdspolitik? Urban Emanuelsson, föreståndare för CBM, definierar CBM:s roll.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 10)

    Svensk natursyn igår och idag

    Av: Leif Gren

    <p>Uppdelningen av landskapets värden i natur och kultur började tidigt under nittonhundratalet. Idag finns allt starkare tendenser till samsyn.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 12)

    Kontinuitetsskog eller kalhygge?

    Av: Anders Dahlberg

    <p>Kalhyggesfri skogsskötsel kan bidra till att förbättra artmångfalden, men är inte en patentlösning på skogsbrukets naturvårdsproblem. Detta kommer Skogsstyrelsens utredning om kontinuitets­skogar som presenteras i vår att visa.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 13)

    ArtDatabankens nye chef

    Av: Johan Samuelsson

    <p>Ett av naturvårdssveriges mest intressanta jobb har blivit tillsatt. Johan Bodegård började som chef för ArtDatabanken vid SLU den 10 september 2007.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 13)

    Ny nationalnyckel – Långhorningar

    Alla Nordens 128 arter av långhorningar presenteras i den nyutgivna volymen av Nationalnyckeln som är den första boken om skalbaggar. Många långhorningar är beroende av gamla och döda träd eftersom deras larver lever i ved…

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 14)

    Gör Sverige till föregångare!

    Av: Mikael Karlsson

    <p>Den traditionella svenska rollen som föregångsland på naturvårdsområdet kräver ett bra arbete på hemmaplan. Inom många områden behövs omfattande förändringar av befintlig politik, skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 16)

    Naturens värden och omvärdering

    Av: Sverker Sörlin

    <p>Ett forsande vattendrag kan både väcka minnen till liv och tända en glimt i entreprenörens ögon. Andra landskapsbilder väcker andra associationer. Landskapets värden är ofta omstridda och förändras med tiden.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 18)

    Dubbelmoral i naturvården

    Av: Linda Hedlund

    <p>I internationella förhandlingar betonar Sverige de lokala intressena, men på hemmaplan är visan en annan. Så upplever många svenska skogsägare bemötandet från naturvårdsmyndigheter.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 19)

    Rödlistade arter – ett vasst men skört instrument

    Av: Svante Hultengren

    <p>Naturvårdens mäktigaste instrument får vissa planerare att rygga, medan andra mest rycker på axlarna. Rödlistan måste tydliggöras och kvalitetssäkras för att få fortsatt förtroende skriver Svante Hultengren, naturvårdskonsult.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 21)

    Mycket för pengarna

    Av: Oloph Demker

    <p>Om staten är beredd att stötta kommunerna med medel för naturvårdsprojekt även i framtiden kan väldigt mycket bli uträttat. Det vet kommunbiologen Mats Rosenberg i Örebro.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 22)

    Biologisk mångfald – varför då?

    Av: Peter Edling

    <p>Mänskligheten står inför stora framtida utmaningar och biologisk mångfald är nyckeln till vår överlevnad. Kunskap, förtroende och delaktighet är av avgörande betydelse för ett lyckat samarbete mellan alla parter.</p>

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 24)

    Naturvårdskedjan länkas ihop

    Av: Oloph Demker

    Forskningsprogrammet Naturvårdskedjan, som koordinerats av Centrum för biologisk mångfald, slutrapporterade sin andra fas i november och har därmed formellt avslutats. Naturvårdskedjans mål har varit att sammanfoga mål, styrmedel, skötselåtgärder och utvärdering – fyra viktiga länkar…

  • Publicerad i NR 4 2007 | ÅRG 12 (sida 24)

    GBIF får förlängning

    GBIF-Sverige, en internetportal för biologisk mångfald, har fått förlängd finansiering till år 2012. Naturvårdare, forskare och intresserad allmänhet har genom portalen tillgång till en sökmotor för uppgifter om levande arters geografiska spridning. GBIF (Global Biodiversity…