Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 2)
Av: Oloph Demker
Vem äger naturvården? Den frågan har sysselsatt CBM ända sedan starten 1995. Naturvård förknippas fortfarande intimt med biologer, speciellt de gröna. Det är artexperter som är ute och gör naturinventeringar, det är ekologer som tittar…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 3)
<p>Arbete med biologisk mångfald kan ta sig många skepnader. Den som tror att invandrares naturvanor inte hänger ihop med biologisk mångfald misstar sig, menar Urban Emanuelsson.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 4)
Av: Oloph Demker
<p>Politiska gränser har aldrig existerat för pollen, frön, fiskar eller fåglar. Vårt ansvar för biologisk mångfald slutar därför heller inte vid Öresund. CBM har länge satsat sitt kunskapskapital i utlandet.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 6)
Av: Johnny de Jong
<p>Den gamla dogmen att biologer själva ska ta hand om naturvården är död. Ett nytt dagis på landet kan göra mer nytta för naturvården än ett reservat. Men för att tänka och förstå dessa nya banor krävs mångvetenskap i naturvården.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 8)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
<p>Det finns ett stort behov av att utveckla skötsel som uppfyller kraven hos den mångfald vi vill bevara. CBM har länge sett historiskt brukande som en vital komponent i dagens naturvård. Det gör också Vetenskapsrådet, som finansierar ett nytt projekt.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 9)
<p>Behöver man argumentera för samhällsvetenskapernas och humaniorans plats i naturvårdsforskningen, eller är det att sparka in en öppen dörr? CBM:s föreståndare tar sats och lyfter kängan.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 10)
Av: Oloph Demker
<p>Har odlade växter och tama djur lägre status i bevarandearbete än den vilda mångfalden, eller är detta en illusion? Det finns uppenbara skillnader, men alltsammans är odiskutabelt biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 12)
<p>Naturvården finner nya former, men vi har samma mål som förut att arbeta mot.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 13)
Av: Artur Larsson
<p>Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna, visar en ny studie. Vi går mot ett skogsodlingslandskap med mycket lite kvarvarande gammelskog. Och de nya skogarna kommer inte att ha samma naturkvaliteter som de gamla.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 14)
<p>Oavsett hur ambitiös Sveriges nationella naturvård är, krävs stark närvaro i internationella förhandlingar för att göra framsteg på lång sikt. CBM har länge deltagit i de svenska delegationerna.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 16)
Av: Åke Berg, Jörgen Wissman, Oloph Demker
<p>SLU har potential att fylla en nisch i naturvården som ingen annan tar hand om. Här knyts forskarens specialkompetens ihop med myndighetens överblick i det som kallas samverkan.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
<p>Att gammal traditionell kunskap har betydelse för biologisk mångfald hänger inte bara ihop med kulturarv och livsmedel. Tvärtom är det en central komponent i förvaltningen. Nu finns riktlinjer från högsta globala nivå, men implementeringsarbetet har bara börjat.</p>
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 20)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_3201" align="alignright" width="350" caption="Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge – om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet, Lars J. Walkeapää 2012"][/caption] Samerna, vårt enda urfolk i norr, genomför varje år långa flyttningar med renhjordarna för…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 20)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_3203" align="alignright" width="150" caption="Vår sanna natur"][/caption] Sveriges proffssammanslutning av naturfotografer ger sin bild av Sverige tillsammans med vår meste naturkommentator Henrik Ekman. Förväntningarna är gigantiska, och mitt i pressläggningen briserade Hellesøskandalen och en del…
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 20)
Av: Oloph Demker
[caption id="attachment_3205" align="alignright" width="150" caption="Fruktlexikon"][/caption] Författarna till standardverket Frukter från främmande länder (Formas 2002) har skrivit en uppföljare i behändigare format, men med desto rikare innehåll. Det här torde vara det mest uttömmande verket om…
