Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
Precis som landområden fyller vattenmiljöerna många livsviktiga funktioner. Från CBM har vi länge jobbat intensivt med bland annat jordbrukslandskapet och specifikt betesmarker med alla de biologiska, sociala och ekonomiska värden som finns där. Vattensystem utgör…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 3)
Av: Leonard Sandin
<p>Fisk, snäckor, oräkneliga insekter och plankton väntar den sötvattensutforskare som drar på sig vadarstövlarna och ger sig ut i blötan.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 5)
Av: Jens Fölster
<p>För tre år sedan genomfördes den senaste riksinventeringen av svenska sjöar. Tillståndet förbättras kontinuerligt på flera områden, men inte i samma takt överallt.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 6)
Av: Erik Petersson
<p>Vår fiskfauna utgörs av arter som har invandrat efter senaste istiden. Många av dem har fått hjälp på traven av människan.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 8)
<p>Det kan vara omöjligt att bli av med en införd aggressiv art. Därför är det viktigt att känna till den och ha beredskap att agera om den visar sig vara ett problem.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 10)
<p>Skogsbruket har dramatiskt förbättrat naturhänsynen under de senaste decennierna, men vattenhänsynen har inte hängt med. Världsnaturfonden WWF initierade därför samarbetsprojektet Levande Skogsvatten för att lyfta vattenfrågorna i skogsbruket.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 11)
Av: Oloph Demker
<p>Sedan 1841 har Upplands landskapsfisk asp varit utrotad i Fyrisån norr om Uppsala. Nu ska nya vandringsvägar få aspen att åter leka ända uppe i Vendelsjön. Projektet är lika viktigt för biologisk mångfald som för allmänhetens känsla för sin stadsnära å.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 12)
Av: Ulf Bjelke
<p>Tidvis torrlagda bäckar och pölar är en tuff och bortglömd livsmiljö, men nu är åtgärdsprogram på väg för några av arterna i dessa biotoper.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 13)
<p>Känn dina rödlistade arter</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 13)
<p>I november öppnar ArtDatabanken Trädportalen och Musselportalen. De blir ett viktigt komplement till populära artportalen.se där man kan se och rapportera fynd av alla arter.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 14)
Av: Johnny de Jong
<p>Hundratals landlevande arter är beroende av vatten i sina habitat – inte bara för dricksvatten, utan som en källa till föda. I vattnet produceras stora volymer av kryp som ger liv åt större landdjur.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 16)
Av: Karl Holmström
<p>Vilka naturvärden kan vi få ut av de många våtmarker och dammar som idag anläggs i jordbrukslandskapet? Förväntningarna är många, men förutsättningarna är kanske inte alltid de man tänkt sig.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 18)
Av: Lena Tranvik
Förvaltningen av Sveriges 100 000 sjöar och tiotusentals mil vattendrag kräver ett utvecklat arbetssätt för att nå uppsatta mål. Utgångspunkten är våra svenska miljömål och EU-direktiv. Tidigare fokuserade vattenarbetet i Sverige på vattenkvalitet, fiskevård samt…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 20)
Av: Jonas Svensson
<p>Bete skapar värdefull biologisk mångfald längs våra stränder. Nu pressas kommunala tjänstemän att förbjuda bete nära dricksvattentäkter för att leva upp till vattendirektivet. Mer kunskap behövs för att fatta rätt beslut. Jonas Svensson efterlyser en klargörande debatt.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 22)
Av: Oloph Demker
<p>Kristianstads skolelever flyttar ut i naturen för att studera sötvattensekologi. Naturskolan har skapat uteklassrum med arbetsmaterial och studieuppgifter mitt i Vattenriket.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 23)
Av: Oloph Demker
”En växande befolkning, ökande matpriser och allt mer bioenergigrödor på jordbruksmark hotar genomförandet av FN:s millenniemål att halvera fattigdomen till 2015” skriver Formas GD Rolf Anneberg i förordet till Water for food, Formas bidrag till…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 23)
Av: Göran Ek
<p>Amatörentomologen Göran Ek hittar allt vad han kan önska sig av en fälthandbok i den nyutgivna trollsländeguiden.</p>
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 24)
Av Sveriges 34 kransalger riskerar 21 att försvinna. Nu ska Naturvårdsverket rädda de sexton mest hotade arterna. – Kransalger har förmåga att skapa en bra miljö för andra arter. De kan till exempel hindra kraftig…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 24)
[caption id="attachment_811" align="alignright" width="177" caption="Späd skorpionmossa är en karaktäristisk rikkärrsart. Foto: Kalle Mälsson"][/caption] Att restaurera rikärr är svårt och kräver en kombination av åtgärder, visar en avhandling från Uppsala universitet. Sverige har de största arealerna…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 24)
Vattenbruk är den gemensamma benämningen på odling av fisk, skaldjur, musslor och ostron. Förre detta riksdagsledamoten Håkan Larsson utreder nu förutsättningarna för ett bärkraftigt ekonomiskt och ekologiskt svenskt vattenbruk. Utredningen ska även identifiera hinder för…
Publicerad i NR 3 2008 | ÅRG 13 (sida 24)
[caption id="attachment_818" align="alignright" width="330" caption="Kedjemasken fortplantar sig genom att bilda kedjor av nya maskar, så kallade zooider, i kroppens bakända. Masken på bilden har två zooider. Foto: Karolina Larsson"][/caption] Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små…
