Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
<p>I våra projekt är oftast forskning och samverkan sammanflätade och jämställda. Det betyder att CBM inte bara sprider forskningsresultat utan att vi utformar frågor och projekt i samarbete med en lång rad olika samhällsaktörer, såsom centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, ideella organisationer, enskilda brukare och museer.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 2)
<p>Detta jubileumsnummer av Biodiverse visar upp CBM:s 20-åriga och rika verksamhet 1995-2015. Den har bestått av en mångfald av svenska och internationella insatser inom forskning, utredning, utbildning, information, kommunikation, publikation, tvärvetenskap och samverkan med en mängd olika intressenter i Sverige och internationellt.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 5)
<p>1980-talet kom med ett vaknande miljöintresse, men där inte särskilt mycket berörde biologisk mångfald och naturvård. Fokus låg på förgiftning, nedsmutsning, övergödning och försurning. I och med Riokonferensen 1992 kom artbevarande på agendan, och Sveriges regering beslutade att skapa ett centrum för biologisk mångfald för att se till att man kunde genomföra de internationella åtagandena.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 8)
<p>Centrum för biologisk mångfald har alltid verkat i nära kontakt med samhället och den nationella och internationella arenan för forskning och politik kring biodiversitet. Här ger Torbjörn Ebenhard en överblick över de samhälleliga och politiska grundstenarna för CBM:s arbete.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 10)
Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik
<p>I samhällets ansträngningar att skapa hållbara förhållningssätt till och användning av biologisk mångfald, är CBM en aktiv part. En utmaning inför framtiden är att tydliggöra samhällets beroende av biologisk mångfald och hitta nya sätt att ta sig an problemen kopplade till förlusten av densamma. Att se biologisk mångfald som en angelägen samhällsfråga – inte bara en fråga för miljösektorn.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 12)
Av: Anna Tunlid
<p>Centrum för biologisk mångfald kan beskrivas som en hybridorganisation som måste balansera krav från två håll: den byråkratiska och den akademiska policykulturen. Denna dubbla natur är på samma gång en förutsättning för CBM:s existens och det största hotet mot centrumbildningen.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 16)
<p>Samverkan med samhället utanför akademin är ett mål för alla universitet och högskolor i Sverige, förankrat i högskolelagen. En angelägen fråga är hur detta ska ske. Ska samhället utanför akademin konsulteras eller integreras? Utveckling av samverkan och former för transdisciplinär kunskapsproduktion måste ske kontinuerligt. Diskussionen om samverkan sätter ljus på grundläggande frågor om vad universitetens roll i samhället kan och bör vara och vad som utgör viktiga kvaliteter i forskningen.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 21)
<p>Under drygt tio år genomförde CBM fem omgångar av masterprogrammet Management of biological diversity. Här berättar Malin Almstedt Jansson, som var studierektor för programmet under åren 2005-2009, om vad det betytt för studenterna – och för henne själv.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>De tidigare masterstudenterna på CBM kom från hela världen, med skiftande bakgrund och erfarenheter. Läs vad fem av dem minns av sin studietid här, och vad de arbetar med idag.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 24)
Av: Eva Jansson
<p>I mitten av september fick vi det goda beskedet att Programmet för odlad mångfald, POM, som startade sin verksamhet vid CBM för mer än femton år sedan, kommer att få fortsatta medel för perioden 2016-2020. För fem år sedan separerade POM från CBM och flyttade till fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap i Alnarp. POM ingår sedan tre år i Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 26)
Av: Åke Berg
<p>Hotet mot den biologiska mångfalden ser olika ut i olika landskapstyper. Både intensifiering av jordbruk och igenväxt mark inverkar negativt på många arter men på olika sätt. Det reser frågan om anpassning av miljöersättningar för en större precision, och därmed ökad positiv effekt för biodiversiteten.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
Av: Håkan Tunón
<p>CBM skiljer sig från andra institutioner inom universitetsvärlden på flera områden – ett gäller utgivningen av publikationer. CBM har sedan starten haft en förlagsverksamhet som resulterat i långt över hundra böcker och rapporter, från forskarvärlden, myndigheter och allmänheten. Det har blivit allt ifrån tunna häften till riktigt tjocka luntor.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 30)
Av: Annika Borg
<p>Genom två decennier har alltså böcker och skrifter i de mest skilda ämnen tryckts och distribuerats. Här kan vilken kunskapshungrig person som helst få en god och närande matsäck med sig på färden. Många av publikationerna har kommit till som resultat av forskningsprojekt, eller dokumentation av seminarier och andra möten. Några böcker är samarbeten med enskilda personer och har sin egen historia till varför just dessa berättelser kommit till. Gemensamt för alla är att det finns en stark drivkraft att förädla kunskap så att den blir tillgänglig för en bredare publik. Vi ska här möta upphovsmännen till två av dessa publikationer.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 32)
Av: Annika Borg
<p>Första Biodiverse kom ut i CBM:s gryning. Det var 1995 som Urban Emanuelsson hade ett informationsmöte om det nybildade CBM i Undervisningshuset på Ultuna.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 32)
Av: Annika Borg
<p>Vilken publikation har du ett särskilt förhållande till av alla i CBM:s färgrika mosaik av publicerade böcker och skrifter?</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 33)
Av: Carole L Crumley
<p>In landscapes of food-feed-fiber-fuel production the loss of biodiversity is accelerating. To ensure a sustainable food supply into an uncertain future, knowledge of management practices that maintain and augment biodiversity must be safeguarded. An important way to ensure biodiversity is to protect local knowledge in places where local and regional smallholder practices have increased species diversity. Through the methods of historical ecology, the concept of biocultural diversity enables the study of species diversity together with the diversity of the practices that have maintained them over the long term.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 33)
Av: Carole L Crumley
<p>Förlusten av biodiversitet accelererar i jordbruksbygder överallt i Europa och resten av världen. För att säkerställa en hållbar livsmedelsförsörjning i en osäker framtid måste vi bevara kunskapen om den typ av markanvändning som upprätthåller och förstärker biologisk mångfald. Ett sätt är att ta tillvara kunskap i de områden där småjordbrukare lyckats öka artrikedomen. Genom de metoder som historisk ekologi erbjuder kan begreppet biokulturell diversitet berätta om både den biologiska diversiteten, och om mångfalden av de jordbruksmetoder som bevarat dem.</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 36)
Av: Maria Forsberg
<p>Artskydd i skogen – 20 år av ovisshet.<br /> Ett enskilt träd kan utgöra livsmiljö för en art under hela dess livscykel. Skogen är ett av våra mest artrika ekosystem, men på grund av det moderna skogsbruket riskerar flera livsmiljöer och därmed arter att försvinna. Enligt den senaste utvärderingen av de svenska miljömålen, bedöms det inte vara möjligt att nå de uppsatta målen för skogen och biologisk mångfald med nuvarande styrmedel. Betyder det att vi saknar en kraftfull lagstiftning för att skydda den svenska skogen?</p>
Publicerad i NR 3 2015 | ÅRG 20 (sida 38)
Av: Carina Green
<p>Den interdisciplinära ansatsen i forskningen om biologisk mångfald innebär en spännande och fruktbar utveckling. Här skapas en plattform för att föra samhällsdebatten och forskningsläget gällande biologisk mångfald framåt. Antropologin kan bidra med att sätta fokus på normativitet, maktaspekter och människors upplevelser av lokal delaktighet.</p>
