Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)
Bin, humlor, fladdermöss med flera står till tjänst med och bistår mänskligheten med pollinering. Det är en funktion som inte vi människor på konstlad väg kan åstadkomma mer än till en mycket liten del. Det…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)
Våra bin har det kämpigt. Både vilda bin och odlade honungsbin är utsatta för sjukdomar och människans påverkan. Flera vetenskapliga studier påvisar hur särskilt de vilda bina minskat kraftigt i antal de senaste årtiondena, både…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)
Carl von Linné insåg aldrig själv biets roll i blommans befruktning, men skulle nog blivit förundrad om han hade vår kunskap om dess betydelse idag.
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)
Hur naturen ska värderas är en pågående diskussion i sammanhang där miljöfrågor hanteras. Många av de ”tjänster” som naturen med alla djur och växter utför, kan man sätta en prislapp på. Men långt i från…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 6)
Det är vildbina som drar det kortaste strået när blomrika biotoper försvinner. Det alltmer intensiva jordbruket pekas ut som orsak till förlusten av biologisk mångfald. Under hotet av en pollineringskris har ihärdig forskning gett otvetydiga…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 8)
Varroakvalster (Varroa destructor) är biodlingens enskilt största problem globalt, trots larmrapporter om jordbrukets bekämpningsmedel. Parasiten gör störst skada genom de virusinfektioner den sprider både som mekanisk och biologisk vektor. I Sverige påträffades parasiten första gången…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 10)
Honungsbiets pollinering i jordbruk över hela världen värderas till över 150 miljoner euro, och biodling är också en viktig inkomstkälla, särskilt i utvecklingsländerna. Biets värde som pollinatörer av vilda växter är också oerhört stor. De…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
När man ska beskriva ekosystemtjänster så kommer nästan alltid pollinering upp som det första exemplet eftersom det har en tydlig ekonomisk koppling och är lätt att relatera till. Det finns dock en mängd andra ekosystemtjänster…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 16)
Av: Johnny de Jong
Upp till 250 växtsläkten är mer eller mindre beroende av fladdermöss för pollinering. Många av dessa växter ger viktiga värden i form av mat, mediciner och träprodukter för människor i olika delar av världen. Det…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 18)
Av: Maj Rundlöf
Humlor är särskilt viktiga pollinatörer i våra nordliga områden som Sverige. För rödklöver, som är en viktig fodergröda, är humlor helt avgörande. Men den svenska humlefaunan har förändrats dramatiskt de senaste 70 åren.
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 20)
Det finns goda förutsättningar att gynna vildbin och andra pollinerare i urbana miljöer. I forskningsprojektet Lawn undersöks bland annat om det går att skapa grönområden i städerna som gynnar de blombesökande insekterna, till exempel genom…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 22)
Varför är det värdefullt att det finns drygt 2,6 miljoner privata trädgårdar i Sverige som tillsammans täcker en yta som är lika stor som hela Blekinge? Jo, med rätt förutsättningar kan dessa trädgårdar utgöra en…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 24)
Vägkanter och järnvägsmiljöer kan idag vara viktiga refugier för pollinatörer, särskilt i slättlandskap eller urbana landskap där blommande gräsmarker i övrigt är försvinnande.
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 25)
Av: Åke Berg
En infrastrukturbiotop som nu börjat uppmärksammats för sin betydelse för biologisk mångfald knuten till öppna marker är kraftledningsgator. Dagfjärilar är starkt kopplade till olika gräsmarker, därför är kraftledningsgatan en unik miljö för dagfjärilar. Arealen kraftledningsgator…
Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 28)
Av: Annika Borg
Krönika En morgon i juli, mitt i perioden av den historiska sommarvärmen vi hade i Sverige i år, steg jag ut ur en liten stuga och såg ut över det härjedalska slättlandet som badade i…
