NR 1 2014 | ÅRG 19

Artiklar i numret

• Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)

  Ledare

  Av: Tuija Hilding-Rydevik

  <p>Bin, humlor, fladdermöss med flera står till tjänst med och bistår mänskligheten med pollinering. Det är en funktion som inte vi människor på konstlad väg kan åstadkomma mer än till en mycket liten del. Det finns idag hot mot sådana omistliga tjänster men glädjande nog så uppmärksammas hoten inom bland annat forskningen och politiken. I detta nummer av Biodiverse beskrivs hoten men också åtgärder och möjligheter att gynna de vilda och tama pollinatörer vi inte kan leva utan.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)

  Flyger en osäker framtid till mötes

  <p>Våra bin har det kämpigt. Både vilda bin och odlade honungsbin är utsatta för sjukdomar och människans påverkan. Flera vetenskapliga studier påvisar hur särskilt de vilda bina minskat kraftigt i antal de senaste årtiondena, både i Sverige och globalt. Förlust av livsmiljöer och minskad biodling är några av orsakerna.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)

  Pengarna och livet

  <p>Carl von Linné insåg aldrig själv biets roll i blommans befruktning, men skulle nog blivit förundrad om han hade vår kunskap om dess betydelse idag.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 1)

  ”Ekosystemtjänst” – hjälp eller stjälp?

  Av: Tuija Hilding-Rydevik

  <p>Hur naturen ska värderas är en pågående diskussion i sammanhang där miljöfrågor hanteras. Många av de ”tjänster” som naturen med alla djur och växter utför, kan man sätta en prislapp på. Men långt i från allt går att värderas i pengar.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 6)

  Vilda insekter effektiva pollinatörer

  <p>Det är vildbina som drar det kortaste strået när blomrika biotoper försvinner. Det alltmer intensiva jordbruket pekas ut som orsak till förlusten av biologisk mångfald. Under hotet av en pollineringskris har ihärdig forskning gett otvetydiga resultat: vilda pollinatörer är långt mer effektiva än väntat. De ger högre skördar och bidrar i allra högsta grad till vår välfärd. Men det är just de blomrika miljöerna som är basen för binas överlevnad.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 8)

  Varroakvalstret största hotet mot honungsbiet

  <p>Varroakvalster (Varroa destructor) är biodlingens enskilt största problem globalt, trots larmrapporter om jordbrukets bekämpningsmedel. Parasiten gör störst skada genom de virusinfektioner den sprider både som mekanisk och biologisk vektor. I Sverige påträffades parasiten första gången 1987 på Gotland och först 1991 på det svenska fastlandet i Skåne. Idag förekommer varroakvalster allmänt i de flesta delar av landet. En rimlig prognos är att på sikt kommer så gott som alla samhällen av europeiska honungsbin runt om i världen vara angripna av varroakvalster, mycket som ett resultat av frivilliga och ofrivilliga transporter av bisamhällen.<br /> Den enda kontinent där parasiten ännu inte påträffats är Australien.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 10)

  Genetisk mångfald hos honungsbiet

  <p>Honungsbiets pollinering i jordbruk över hela världen värderas till över 150 miljoner euro, och biodling är också en viktig inkomstkälla, särskilt i utvecklingsländerna. Biets värde som pollinatörer av vilda växter är också oerhört stor. De senaste åren har stora och mystiska förluster av bisamhällen skyllts på sjukdomar, skötselmetoder och bekämpningsmedel. Hur klimatförändringarna kommer att påverka biets globala förekomst i framtiden är inte känt.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 14)

  Bieffekter, bigotterier och bisatser?

  Av: Håkan Tunón

  <p>När man ska beskriva ekosystemtjänster så kommer nästan alltid pollinering upp som det första exemplet eftersom det har en tydlig ekonomisk koppling och är lätt att relatera till. Det finns dock en mängd andra ekosystemtjänster som vi värdesätter men som är svårare att beskriva. Och dessutom, vad kanske i pedagogiska sammanhang är värre, de är svårare att sätta en synlig prislapp på.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 16)

  Även däggdjur är nödvändiga för pollinering: Utan fladdermöss ingen durian

  Av: Johnny de Jong

  <p>Upp till 250 växtsläkten är mer eller mindre beroende av fladdermöss för pollinering. Många av dessa växter ger viktiga värden i form av mat, mediciner och träprodukter för människor i olika delar av världen. Det gäller bland annat för en av Sydostasiens ekonomiskt mest viktiga frukter, durian, som är helt beroende av fladdermöss.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 18)

  Svenska humletrender

  Av: Maj Rundlöf

  <p>Humlor är särskilt viktiga pollinatörer i våra nordliga områden som Sverige. För rödklöver, som är en viktig fodergröda, är humlor helt avgörande. Men den svenska humlefaunan har förändrats dramatiskt de senaste 70 åren.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 20)

  Städernas grönområden – en outnyttjad resurs?

  <p>Det finns goda förutsättningar att gynna vildbin och andra pollinerare i urbana miljöer. I forskningsprojektet Lawn undersöks bland annat om det går att skapa grönområden i städerna som gynnar de blombesökande insekterna, till exempel genom alternativa typer av skötsel och utformning.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 22)

  Trädgården som oas för pollinerare

  <p>Varför är det värdefullt att det finns drygt 2,6 miljoner privata trädgårdar i Sverige som tillsammans täcker en yta som är lika stor som hela Blekinge? Jo, med rätt förutsättningar kan dessa trädgårdar utgöra en viktig oas för biologisk mångfald.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 24)

  Pollinatörer i infrastrukturen

  <p>Vägkanter och järnvägsmiljöer kan idag vara viktiga refugier för pollinatörer, särskilt i slättlandskap eller urbana landskap där blommande gräsmarker i övrigt är försvinnande.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 25)

  Kraftledningsgator – en viktig fjärilsmiljö

  Av: Åke Berg

  <p>En infrastrukturbiotop som nu börjat uppmärksammats för sin betydelse för biologisk mångfald knuten till öppna marker är kraftledningsgator. Dagfjärilar är starkt kopplade till olika gräsmarker, därför är kraftledningsgatan en unik miljö för dagfjärilar. Arealen kraftledningsgator är relativt stor jämfört med andra liknande gräsmarker i Sverige.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2014 | ÅRG 19 (sida 28)

  Kommunikation med kulturmöten

  Av: Annika Borg

  Krönika En morgon i juli, mitt i perioden av den historiska sommarvärmen vi hade i Sverige i år, steg jag ut ur en liten stuga och såg ut över det härjedalska slättlandet som badade i…

  Läs artikel Läs artikel som PDF