NR 3 2017 | ÅRG 22

Läs tidningen som PDF

Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

”Mörk” biodiversitet – Är naturvårdsarbetet alltför artfixerat?

Av: Johnny de Jong, Torbjörn Ebenhard

Förekomst eller icke-förekomst av arter har för närvarande en stor tyngd i det skogliga naturvårdsarbetet. Vilken artuppsättning som finns i en miljö just nu kan få en avgörande betydelse för skogens skydd eller skötsel. Av praktiska skäl är naturvården till sin karaktär statisk, medan den ekologiska verkligheten, det vill säga arters spridning, lokal etablering och utdöende, är dynamisk till följd av en ständigt föränderlig miljö. Vilka risker finns med en sådan naturvård, och borde vi i större omfattning bry oss om den ”mörka” biodiversiteten?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

Bioblitz – ett sätt att visa upp biologisk mångfald

Nu när klimathotet blivit något som alla är medvetna om är det dags att också lyfta fram förlusten av biologisk mångfald. Men hur gör man mångfalden konkret och tillgänglig för fler?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

Samiska kulturspår i skogen

Av: Anna-Maria Rautio

Fortfarande finns spår av gamla tiders mänskligt liv i norra Sveriges renbetesland. Lämningar efter barktäkter och förekomsten av vissa örter har mycket att berätta om samiskt bruk och nyttjande av naturresurser. De orörda skogarna i naturreservatet Tjeggelvas gömmer en berättelse som kan öka förståelsen för hur människor levt och överlevt i en karg miljö.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 3)

Ledare: Skogspusslet

Äntligen! Bilden på det 1000-bitars-pusslet framstår i all sin glans när sista biten lagts. Alla bitar passar ihop och bilden ser likadan ut som på locket till den nyinköpta pussellådan. Tre dagar efter julafton brukar det avkopplande arbetet med julpusslet oftast bli klart. Så hur ser bilden ut för skogspusslet? Finns det en målbild som alla är överens om? Hur ser de bitar ut som ska passa ihop? Blir det bitar över? Vem lägger ut pusselbitarna, och går det att få pusslet färdigt i någon mening?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 7)

Hur mycket skyddad skog finns det (egentligen) i Sverige?

Av: Per Simonsson

Andelen skyddad skog i Sverige är en fjärdedel av all skogsmark. Eller mindre än en tjugondel. Det beror på hur man räknar. Och framförallt beror det på vilka definitioner man använder.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 8)

Lagstiftning försvårar konflikt

Av: Malin Brännström

Det pågår en intensiv diskussion om hur skogsbruket bör bedrivas, som visar att det finns tydliga motsättningar mellan intressegrupper och rättighetshavare. Dessa motsättningar syns tydligt i konflikterna mellan renskötare och skogsägare, och de grundar sig i brister i dagens skogsvårdslagstiftning. En genomlysning av skogsvårdslagen behövs för att komma tillrätta med detta problem.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 11)

Alternativa miljöer i skogslandskapet – viktiga för gräsmarkernas gröna infrastruktur

Av: Åke Berg, Jörgen Wissman

Det finns miljöer i skogslandskapet som kan bidra till att bevara hotade gräsmarksarter som fått se sina habitat krympa. Med genomtänkt skötsel kan dessa miljöer hjälpa till att skapa viktiga livsmiljöer och spridningsvägar, även om de inte helt kan ersätta naturbetesmarkerna.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 14)

Ökat samspel kan förbättra miljöhänsyn

Av: Karin Gerhardt

Kan maskinförare vid skogsavverkningar förbättra förutsättningarna för den kvarlämnade biomassan att bevara och gynna den biologiska mångfalden? Det var en av frågeställningarna för ett projekt som undersökte hur man kan öka skörden av biobränsle med bibehållen hänsyn till miljön.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 20)

Hyggesfritt eller kalhyggesbruk? En flerbottnad diskussion

Av: Anders Dahlberg

Skogens olika värden uppmärksammas alltmer. Det är inte längre bara timmer- och massaproduktion som är i blickfånget utan även biologisk mångfald, biobränsle, renskötsel, rekreation och friluftsliv och ekosystemtjänster. Debatten om det bästa sättet att bruka och sköta skogen har stundtals varit hård. Nu växer insikten om att olika skötselmetoder kan komplettera varandra för att förverkliga olika mål.

Läs artikel Läs artikel som PDF