Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

    ”Mörk” biodiversitet – Är naturvårdsarbetet alltför artfixerat?

    Av: Johnny de Jong, Torbjörn Ebenhard

    Förekomst eller icke-förekomst av arter har för närvarande en stor tyngd i det skogliga naturvårdsarbetet. Vilken artuppsättning som finns i en miljö just nu kan få en avgörande betydelse för skogens skydd eller skötsel. Av…

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

    Bioblitz – ett sätt att visa upp biologisk mångfald

    Nu när klimathotet blivit något som alla är medvetna om är det dags att också lyfta fram förlusten av biologisk mångfald. Men hur gör man mångfalden konkret och tillgänglig för fler?

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

    Samiska kulturspår i skogen

    Av: Anna-Maria Rautio

    Fortfarande finns spår av gamla tiders mänskligt liv i norra Sveriges renbetesland. Lämningar efter barktäkter och förekomsten av vissa örter har mycket att berätta om samiskt bruk och nyttjande av naturresurser. De orörda skogarna i…

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 3)

    Ledare: Skogspusslet

    Äntligen! Bilden på det 1000-bitars-pusslet framstår i all sin glans när sista biten lagts. Alla bitar passar ihop och bilden ser likadan ut som på locket till den nyinköpta pussellådan. Tre dagar efter julafton brukar…

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 7)

    Hur mycket skyddad skog finns det (egentligen) i Sverige?

    Av: Per Simonsson

    Andelen skyddad skog i Sverige är en fjärdedel av all skogsmark. Eller mindre än en tjugondel. Det beror på hur man räknar. Och framförallt beror det på vilka definitioner man använder.

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 8)

    Lagstiftning försvårar konflikt

    Av: Malin Brännström

    Det pågår en intensiv diskussion om hur skogsbruket bör bedrivas, som visar att det finns tydliga motsättningar mellan intressegrupper och rättighetshavare. Dessa motsättningar syns tydligt i konflikterna mellan renskötare och skogsägare, och de grundar sig…

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 11)

    Alternativa miljöer i skogslandskapet – viktiga för gräsmarkernas gröna infrastruktur

    Av: Åke Berg, Jörgen Wissman

    Det finns miljöer i skogslandskapet som kan bidra till att bevara hotade gräsmarksarter som fått se sina habitat krympa. Med genomtänkt skötsel kan dessa miljöer hjälpa till att skapa viktiga livsmiljöer och spridningsvägar, även om…

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 14)

    Ökat samspel kan förbättra miljöhänsyn

    Av: Karin Gerhardt

    Kan maskinförare vid skogsavverkningar förbättra förutsättningarna för den kvarlämnade biomassan att bevara och gynna den biologiska mångfalden? Det var en av frågeställningarna för ett projekt som undersökte hur man kan öka skörden av biobränsle med…

  • Publicerad i NR 3 2017 | ÅRG 22 (sida 20)

    Hyggesfritt eller kalhyggesbruk? En flerbottnad diskussion

    Av: Anders Dahlberg

    Skogens olika värden uppmärksammas alltmer. Det är inte längre bara timmer- och massaproduktion som är i blickfånget utan även biologisk mångfald, biobränsle, renskötsel, rekreation och friluftsliv och ekosystemtjänster. Debatten om det bästa sättet att bruka…