Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 2)
Naturbetesmarker räknas ofta som mycket tilltalande marker och många människor uppskattar att få vandra i en ekhage eller på en enefälad. De fyller således en viktig funktion för rekreation och friluftsliv och utgör samtidigt miljöer…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 3)
<p>Att betet gynnar djuren är självklart, men kan växterna gynnas av att ätas? Naturbetesmarker har en ovanligt rik kärlväxtflora. Hur kommer det sig egentligen att betande mular gynnar mångfalden av kärlväxter?</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 4)
Av: Inger Pehrson
<p>Det som från början skulle bli en översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken (Mid Term Review) ledde till en mycket radikal reformering, en så gott som total frikoppling.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 6)
Av: Kill Persson
<p>Hur stor areal av artrika stagg-gräsmarker finns det i Västmanland? Vilka marker har ängslador? Och i vilka finns det kattfot? Frågor som dessa och många fler kan den kommande databasen Tuva svara på. I Tuva finns resultatet samlat av den pågående ängs- och betesmarksinventeringen.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 7)
Av: Åke Berg
<p>Den 27 april i år genomförde HagmarksMistra ett seminarium om olika betesdjurs beteenden och betesvanor.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 8)
Av: Inger Pehrson
<p>Långsiktig skötsel av betesmarker kräver någon form av företagsekonomiskt sammanhang, kostnader måste täckas med intäkter.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 9)
Politiska styrmedel får allt större betydelse för den biologiska mångfalden i skogs- och jordbruket. Sådana styrmedel kan omfatta allt från olika slags restriktioner till miljöstöd och informatiion, men i praktiken har kanske indirekta styrmedel som…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 9)
Skånes Djurparks instiftade 2002 ett stipendium för bevarande av nordiska djur. Syftet är att bevara biologisk mångfald. Insatsen kan utgöras av praktiskt bevarandearbete, inventeringar eller biotopbevarande, forskning, informationsspridning eller annat. År 2002 gick stipendiet till…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 10)
Av: Håkan Ljungberg
<p>Arealen torr, ogödslad betesmark på lätta jordar har minskat dramatiskt. I de små spillror som idag finns kvar ska nu många organismer med skilda och delvis motstridiga krav kunna samexistera. Hur löser vi detta?</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Artportalen vidareutvecklas och flyttar från Naturvårdsverket till ArtDatabanken.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Den negativa trenden för arter knutna till slättbygderna ska vändas med en ny strategi.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Porpoloma metapodium är ett av de tydligaste exemplen på arter som i nästa revision av rödlistan kommer att bedömas efter kriterie A, som handlar om populationsminskning. Habitatförlusten av extremt utmagrad mark är mer än 50…
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 12)
<p>Den traditionella europeiska naturvården har inte ägnat sig särskilt mycket åt naturbetesmarker. Man har snarare haft skogar, fjällområden och våtmarker i fokus.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 14)
Av: Nils Bohlin
<p>Genom politiska och ekonomiska styrmedel arbetar myndigheterna hårt med en omläggning av jordbruket till en mer ekologisk hållbar produktion och internationellt jämlik näring. Det är til syvende og sidst kanske ändå konsumentens val som avgör vilken typ av jordbruk som kommer att bli ekonomisk bärkraftig idag och i framtiden. Men hur fungerar konsumenten och hur verkar marknadsföringen?</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 16)
Av: Åke Berg
<p>I tre år har forskningsprogrammet HagmarksMISTRA strävat efter att finna bra systemlösningar för skötsel av olika typer av ängs- och betesmarker.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
<p>Under senare år har antalet böcker som berör hur man ska väcka intresset för naturen hos barn ökat dramatiskt. Här presenteras några av de böcker som behandlar ämnet naturpedagogik.</p>
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
I mitten av juni genomfördes det sjätte etnobiologiska symposiet och årets tema var "Migration, kultur, biologi". Hur har invandrarna och utlandskontakter influerat svenskarna i sitt naturresursutnyttjande? Hur kan naturen fungera för att underlätta integration? Detta…
