Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 2)
Vad menar vi att kunskap är? Hur vet man när integrering av kunskap har skett? Vad menar vi att vi faktiskt – i praktiken – ska göra när vi talar om att integrera kunskap? Om…
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 3)
Av: Marie Kvarnström
<p>Varför saknas slagkraftig politik för att stärka hållbar utveckling? Dialog och samverkan mellan olika kunskapsgrupper är svaret menar forskarna. Men även medvetenhet om våra värderingar och kunskapssystem måste tydliggöras.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur har på höstens högtidssammankomst visat sin aktning för Lars Walkeapääs arbete.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 5)
<p>Alla politiska processer som leder till beslut om hur biologisk mångfald ska skötas är beroende av ett väl underbyggt kunskapsunderlag. Därför inrättades IPBES, en vetenskaplig internationell panel som ska tillämpa multidisciplinär kunskap.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 6)
Av: Carina Green
<p>Många är idag överens om att vi bör öka inflytandet från lokal och traditionell kunskap i förvaltningen av naturområden. Den stora diskussionspunkten, och ibland stötestenen, är hur detta ska uppnås i praktiken, inte minst då gamla maktstrukturer mellan myndigheter och marginaliserade grupper ännu upprätthålls och påverkar både samtalsklimat och attityder.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 10)
Av: Fabian Mebus, Marie Björklund, Anna Dahlström, Weronika Axelsson Linkowski
<p>.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 12)
Av: Jon Moen
<p>Är tvärvetenskapligt arbete svårt och ytligt? Måste man utgå från ett gemensamt språk? Många av de föreställningar som existerar kring tvärvetenskap innebär ett hinder för att få en mer integrerad och lösningsinriktad forskning. Professor Jon Moen slår hål på myterna.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 15)
Av: Claes Bernes
<p>Forskningen kring miljövårdsmetoder är ofta svår att sammanställa men har stora potentialer att framgångsrikt omsättas i praktisk miljövård. Utvärderingar av såväl vetenskapliga publikationer som ”grå litteratur” ska bidra till en miljövård som utnyttjar bästa möjliga vetenskapliga underlag. Inte minst utgör kritisk prövning av traditionella metoder ett viktigt inslag i processen.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 16)
Av: Hanna Eliasson
<p>Miljöfrågorna är inte längre enbart naturvetarnas område. Förändrade värdemönster i samhället gör att miljökonflikter ser annorlunda ut idag än tidigare. Andra aspekter och värden vägs in i argumentationen. Därför är samhällsvetenskapen en viktig kunskapskomponent i miljöfrågor och bör komma in tidigare i beslutsprocesserna kring hur vi hanterar naturresurser och biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 18)
<p>Vems kunskap räknas och vilka fakta är relevanta? Vilken roll har forskaren i en värld där politiska och ekonomiska intressen står i förgrunden? Filosofiska frågor kanske men som har betydelse i ett läge när viktiga beslut i samhället ska tas.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 19)
Av: Elin Ångman, Lotten Westberg
<p>Hur kan vi skapa en process som leder till ökad kunskap och en uthållig utveckling av en naturresurs när människor tycker väldigt olika om sakfrågan, har olika ideologisk bakgrund och olika sätt att kommunicera? I den här artikeln presenterar vi dialog som ett fruktbart sätt att arbeta med naturresursfrågor och diskuterar vad som kännetecknar en framgångsrik dialogprocess.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 21)
Av: Lotten Westberg
<p>Det har blivit allt viktigare att involvera dem som berörs i förvaltningen av naturresurser, både av demokratiska skäl och effektivitetsskäl. En god dialog med omvärlden är nödvändig för att naturvårdande myndigheter ska klara uppdraget om bevarande och hållbart nyttjande av naturen. Ett av verktygen är SLU:s utbildningsprogram i dialog och konflikthantering.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 23)
<p>En del av det svenska kulturarvet riskerar att dö ut genom okänslig myndighetsutövning. Rigida kontrollsystem och suboptimering mellan olika myndigheter fäller krokben för fäbodbruket och gör att helheten förloras. Den traditionella kunskapen försvinner med utövaren.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 26)
Av: Håkan Tunón, Tuija Hilding-Rydevik
<p>I FN:s Konvention om biologisk mångfald (CBD) framhålls vikten av att möjliggöra ett fullt och effektivt deltagande för urfolks- och lokala samhällen i beslutsprocesserna. Syftet är bland annat att skapa lokal delaktighet samt att dra nytta av lokal och traditionell kunskap. Men villkoren för deltagande ser mycket olika ut idag.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 28)
Av: Mari Jönsson, Tord Snäll
<p>Idag vill och kan fler människor vara med och samla in data. Genom samverkan med forskare bidrar amatörer till att öka kunskapen om naturen.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 29)
Sillkungen är en spektakulär fisk som påträffats vid ett par tillfällen i Sverige. Av vissa har de liknats vid orientaliska drakar och inspirerat till historier om jättelika havsormar och andra mytiska varelser. Den kan bli…
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 30)
Av: Håkan Tunón, Marie Kvarnström
<p>Författaren och kunskapsgrävaren Yngve Ryd avled i mitten av maj vid sextio års ålder. Han medverkade i flera av CBM:s böcker och var en omtyckt aktör på flera av våra symposier, temadagar och liknande.</p>
Publicerad i NR 1 2013 | ÅRG 18 (sida 32)
<p>.</p>
