Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
Ett nytt miljöstödsystem för jordbruket håller på att tas fram av ”Utredningssverige”. Det är positivt för den biologiska mångfalden att man nu går vidare med en basersättning för betesmarker samt ett tilläggsstöd kopplat till gårdsvisa…
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 3)
Av: Olle Kvarnbäck
<p>Världens första internationella konferens om förhållanden mellan ekologiskt lantbruk, naturvård och biologisk mångfald hölls 21–25 maj 1999 i den charmerande staden Vignola uppe i bergen i närheten av Bologna i norra Italien.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 4)
Av: Lennart Svedlund
<p>Flera biotoper i öppna och halvöppna landskap uppkommer under stark påverkan av människan. En del sådana naturtyper är livsmiljö för ett stort antal växt- och djurarter, en del av dem rödlistade.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 6)
Av: Susanne Gustafsson, Pether Thorén
<p>Under 1970-talet vaknade intresset för gamla svenska husdjursraser, lantraser, på bondgårdar runt om i Sverige. Intresset har spritt sig och man har försökt inventera de rester som återstår av dessa allmogeraser.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 7)
Av: Ulrika Tjälldén
<p>Mellan 800-talets slut och 900-talets början tog vikingarna med sig kor till Island som sedan dess varit isolerade från omvärlden. Dessa kor har visats sig tillhöra samma grupp som de svenska fjällkorna.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 7)
Av: Eva Jansson
<p>Under hela 1998 pågick ett intensivt arbete i Sverige med att ta fram ett förslag till ett nationellt program för att bevara och nyttja de svenska kulturväxterna, det så kallade Nationella Programmet för växtgenetiska resurser. Nu har tolv miljoner avsatts för forskning och utveckling inom detta område.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 9)
Av: Tommy Lennartsson, Eva Spörndly
<p>I det gamla jordbrukslandskapet fanns väldiga arealer ogödslad slåtter- och betesmark. Dessa naturtyper var ytterst artrika, med många specialiserade växtoch djurarter. Under de senaste 50–100 åren har dessa naturliga fodermarker till stor del försvunnit, främst till följd av konstgödseljordbrukets intåg och dålig lönsamhet i små gårdar.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 10)
<p>Som ett led i Naturvårdsverkets satsning på våra kust- och skärgårdsområden har ArtDatabanken under 1999 gjort en utredning om svenska kust- och skärgårdsbiotoper. Den kommer att publiceras av Naturvårdsverket under 2000 och är tänkt att vara en handbok för naturvårdare med kusten som arbetsfält.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 12)
Av: Hilde Nybom
<p>Olika arters överlevnad och spridning beror på deras förmåga att genetiskt anpassa sig till olika miljöer. Numera finns en uppsjö av olika metoder för att undersöka förekomst, omfång och fördelning av genetisk variation.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 13)
Av: Fredrik Nilsson
<p>Våtmarkskalkning är idag en väl inarbetad metod för att åtgärda försurat ytvatten. I Västra Götalands län sker idag all detaljplanering av våtmarkskalkning av kvalificerade konsulter.</p>
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 14)
Av: Anna Blomberg
<p>Ända sedan människan började hålla husdjur och odla sin mat, har hon påverkat nyttoväxternas och husdjurens utveckling genom att välja ut de bästa djuren och plantorna och använda dem i avel och som utsäde. Nu har gentekniken gjort det möjligt att öka hastigheten på förädlingsarbetet och att ge växten eller djuret egenskaper som inte kan åstadkommas genom traditionell förädling.</p>
