Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 2)
Av: Mark Marissink
”Trädgården pryds av fina syrénbuskar och blomsterlupiner.” Jag minns texten i bostadsannonsen och mäklarens förvåning att jag, som biolog, inte verkade uppskatta de vackra blommorna... Nu, elva år senare, har jag fått bukt med lupinerna,…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 4)
Av: J-O Helldin
Problemet med invasiva främmande arter är ännu en ganska ny fråga för naturvården, och för samhället. Kanske just därför orsakar frågan en del kontroverser. Invasiva främmande arter har per definition negativa effekter, men de kan…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 5)
Av: J-O Helldin
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med invasiva främmande arter i landet. Till stöd för arbetet finns ett antal regler och vägledningar, här är några av dem. Definitionen av invasiva främmande arter Invasiva främmande…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 6)
Av: Johan Höjesjö, Magnus Lovén Wallerius, Benedikte Austad
Bäckrödingen anpassar sig lätt till nya miljöer, och är nyfiken och social. Däremot verkar den inte kunna fungera som värd för flodpärlmusslans larver. Bäckrödingen introducerades i Sverige i slutet på 1800-talet och har nu etablerat…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 7)
Av: Elisabet Sjöro
Den har spridit sig med enorm hastighet i Nordamerika. Den läckra mat-svampen citronmussling är en vanlig matsvamp i Asien där den har sitt ursprung, och odlas i bland annat Europa och Amerika. Nu finns det…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 8)
SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bedömt vilken risk för svensk biologisk mångfald som främmande arter utgör. Dels sådana som redan finns i landet, och dels så kallade dörrknackare, som…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 10)
Av: Camilla Jansson
Att ha koll på hur de invasiva arterna sprider sig är en viktig del av arbetet med bekämpningen. Därför har EU krav på alla medlems-länder att kartlägga vilka spridningsvägar som används till och inom det…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 12)
Av: Cajza Eriksson
När en invasiv art väl blivit ett problem för människor och ekosystem kan det vara lite för sent – bekämpning blir i det stadiet en resurskrävande och långdragen historia. Därför behöver vi också fokusera på…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 15)
Av: Annika Borg
Kommunerna är en viktig nivå i arbetet med invasiva arter, där politiker och tjänstemän möter allmänhetens önskningar och behov, och många av de beslut som påverkar folks vardag tas. Biodiverse fick en pratstund med Åsa…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 16)
Av: Elisabet Henriksson, Svenja Heß, Åsa Strand
Stillahavsostron är en marin invasiv främmande art som spridit sig snabbt längst den svenska västkusten. Trots att stillahavsostronet riskerar att förändra våra ekosystem kan de, med rätt förvaltning, även bli en värdefull resurs för både…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 19)
Av: Tommy Lennartsson, Juliana Dániel-Ferreira
Det behövs väl genomarbetade strategier för att minska problemen med invasiva växter i infrastrukturen såsom vägar och järnvägar. Sedan 2020 har CBM samarbetat med Trafikverket i ett särskilt forskningsprogram för att bygga upp kunskapen kring…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 20)
Blomsterlupinen sprider sig snabbt längs våra vägar. Bekämpningen är ofta både resurs- och tidskrävande, men märkbara resultat kräver inte alltid stora insatser. Genom att rikta åtgärder mot de mest isolerade spridningskällorna kan vi frigöra långa…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 22)
Parkslide ses som en av de mest problematiska invasiva arterna, vars spridning sker genom kloning. Men reproduktionen kan vara mer komplex än man trott – det har visat sig att parkslide kan korsa sig med…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 24)
Den dyker upp på allt fler platser i södra och mellersta Sverige: nattfjärilen buxbomsmott. Det är larven som orsakar problemen, och i Europa har både vilda och planterade buxbomar försvunnit i rasande takt under de…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 25)
Av: Tina Westerlund, Carina Sjöholm, Katarina Saltzman
Bland de växter som kategoriseras som invasiva främmande arter finns flera som har en självklar plats i våra trädgårdar och i våra hjärtan. Intressekonflikter kan uppstå mellan olika sätt att värna om växter. Många av…
Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 26)
Av: Bodil Dahlman
Varför används främmande arter i våra städer, och finns det risker med det? Det är komplexa frågor som kommer upp inte minst inom utbildningarna till landskapsarkitekt och landskapsingenjör, som ges på Sveriges lantbruksuniversitet. Avvägningar måste…
