Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 2)
Det har diskuterats i vilken omfattning vi behöver hela den biologiska mångfalden. Man frestas lätt att tro att det för det dagliga livet kanske är tillräckligt med djur, som ko och gris, några sädesslag, gran,…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 3)
Av: Håkan Tunón
<p>Den tredje delen av CBM:s uppdrag från Miljödepartementet berör artikel 8j om traditionell kunskap i bevarandearbetet. Att ursprungsoch lokalbefolkningars kunskaper ska vägas in i naturvården och det lokala nyttjandet av biologisk mångfald är centrala delar i de internationella diskussionerna.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 4)
Av: Håkan Tunón
<p>Traditionell kunskap om de biologiska resurserna kan ha en mycket viktig roll att spela i bevarandet av den biologiska mångfalden. I internationella sammanhang har diskussionerna nu kommit in på frågor rörande vem som har rätt att använda den och på vilka villkor.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 5)
Av: Håkan Tunón
Man kanske inte förknippar Riksantikvarieämbetet med bokutgivning, men det är inget ovanligt för detta statliga verk. Ovanlig är emellertid boken ”Skogens biologiska kulturarv”. Författaren Marie Emanuelsson konstaterar i detta häfte att ”Skogens biologiska kulturarv är…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 6)
Av: Håkan Tunón, Line Boberg
<p>Artikel 8j markerar att man ska öka bruket av traditionella kunskaper relevanta för bevarandet av biodiversiteten. Vilken kunskap handlar det om och i vilka sammanhang? Hur står det till med traditionell kunskap inom kommuner och länsstyrelser runtom i Sverige?</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 7)
<p>En hög andel av jordbrukslandskapets växt- och djurarter är rödlistade. Det beror sannolikt på 1900-talets omstruktureringen av jordbruket. Hur ska man idag kunna bevara dessa arter? Vilka insatser bör göras? I artikeln belyses exemplet fältgentiana.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson, Anna Karlsson
<p>Vi har i alla tider nyttjat havets resurser för fiske och jakt. Den traditionella kunskapen om livet på djupare vatten är dock begränsad.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Den grafiska formen för Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är nu fastställd.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Botrychium multifidum är en av de mer allmänna arterna i släktet. Trots det är den bedömd som Missgynnad (NT).</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 10)
<p>Fortfarande brukas fäbodar i Sverige på nästan samma sätt som för hundra år sedan. Fäbodbrukare påpekar att deras verksamhet inte bara handlar om försörjning utan också om ett sätt att leva.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 12)
Av: Carl Josefsson
<p>Diskussionerna i samband med mångfaldskonventionen har lett till att man har bett the World Intellectual Property Organization (WIPO) att utreda frågan om krav på att i patentansökningar ange geografiskt ursprung för använt biologiskt material och traditionell kunskap. Därför inrättades WIPO:s mellanstatliga kommitté för intellektuell äganderätt och genetiska resurser, traditionell kunskap och folklore.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 13)
Av: Marie Byström
<p>Under decennier har diskussionerna gått rörande urfolkens rättigheter, utnyttjandet av traditionell kunskap i uppfinningar och den fria marknadens rätt till kommersialisering. CBM:s SwedBio stöder bland annat arbetet för att överbrygga skillnader mellan olika synsätt. Något som har initierat en sammankomst mellan olika urfolksorganisationer som hölls i somras.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>I mitten av juni i år samlades ett femtiotal personer på Järvsöbaden för årets etnobiologisymposium på temat ”Vilda djur till förtret och fördärv: konflikternas etnobiologi”.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
Att forskningsråden ger ut soffböcker låter kanske som ett snedsprång men eftersom även forskningsinformation omfattas av verksamheten så kanske det kan förlåtas. Boken ”Frukter från främmande länder” är en läckert framställd orgie i tillämpad botanik…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
En tegelsten på dryga sjuhundra sidor fullsmockade med resultat och diskussioner om människans beroende av djur, växter och natur. Mer än femtio etnobiologer har i denna symposieskrift bidragit med texter om alla möjliga ämnen och…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Vare sig man gillar det eller inte så har internationaliseringen fått sådan omfattning att fattade konventioner och fördrag har blivit motsägelsefulla. Regeringar skriver på överenskommelser som motarbetar tidigare undertecknade dokument och vad det gäller immaterialrätt…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Skogsproduktion likställs gärna med virkesproduktion, men skogen är mycket mer än det. Det finns en mängd olika produkter som internationellt kallas för non-timber forest products (NTFP:s), vilka spelar en viktig roll för folket på landet…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 16)
Av: Karin Gerhardt
<p>”Att inte se skogen för bara träd” lyder det kända talesättet och att skogen inte bara består av virke är inte heller något nytt. Virket kan vara lätt att värdera men att bedöma värdet av skogens övriga resurser är betydligt svårare.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 17)
Av: Line Boberg
<p>Naturligtvis har läsaren rätt. En tidning ska alltid skrivas för sina läsare även om redaktören väljer inriktningen på budskapet. För första gången har Biodiverse blivit granskad, betygsatt och analyserad av sina läsare. Biodiverse har givits ut sedan 1996 så nu var det på tiden med en läsarundersökning.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 18)
Av: Kamal Rai
<p>Kan religionen vara en del av naturskyddet? Bland många ursprungsbefolkningar förekommer traditionella regler och tabun som inverkar positivt på den biologiska mångfalden. Hanteringen av ätliga grodor som en biologisk resurs i östra Nepal är ett exempel.</p>
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 19)
Av: Håkan Tunón
Arbete med traditionell kunskap kopplad till nyttjandet av biologiska resurser kräver att man har både god insikt rörande etnologisk metodik och ett kunnande rörande artkunskap och ekologi. För ett arbete som det som Kamal Rai…
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
Den 10 september invigdes Ultuna Kunskapsträdgård i Uppsala. Det är en trädgård som inte enbart är till för att låta ögat njuta av blomsterprakten utan man ska även insupa kunskap. Precis som alla andra trädgårdar…
