Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
Har direkta upplevelser av rik natur fått alldeles för lite plats i svensk miljöpolicy? Upplevelserna av rika biologiska miljöer skapar anknytning mellan människa och natur. Den närheten skapar i sin tur incitament för bevarandet av…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 5)
Av: Ingemar Elander, Eva Gustavsson
Det kan tyckas paradoxalt när man använder ”grönt” i sammanhang där det handlar om förtätning av stadsdelar. Men paradoxen blir skenbar i ljuset av det gröna som ett brett symbolord.
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 8)
Av: Stephan Barthel
Barn som vistas i naturen kan bättre känna empati med levande varelser, visar en studie. Det pekar mot att kulturella ekosystemtjänster bör spela en roll inom fysisk planering för att nå en hållbar stadsutveckling även…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 10)
Av: Tim Delshammar
Ekosystemtjänster är ett begrepp som kommer att prägla framtidens stadsplanering. Redan idag gör många kommuner försök att utveckla metoder för att jobba med ekosystemtjänster i fysisk planering. Men vi måste ge utrymme för reflektion och…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 14)
Ett rikt fågelliv är bra för trivseln i våra städer, och nu visar det sig att fågelsången är en bidragande orsak till detta. Unga stadsbor som fick bedöma olika stadsmiljöer blev mer positivt inställda om…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 18)
Av: Erik Andersson, Sara Borgström
I ett århundrade har Sverige använt skyddade områden som naturreservat och nationalparker för att bevara värdefull natur. Men strategin kan leda till ett antingen eller-tänkande, och de skyddade områdena riskerar att bli isolerade öar där…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 20)
Av: Maria Ignatieva
Det finns runt om i världen en slående och överraskande likriktning av stadsmiljöernas grönytor, särskilt gräsmattor. Oavsett geografiska och klimatmässiga förhållanden finner man ”gröna mattor” med liknande artsammansättning, funktion och estetiska värden. I projektet Lawn…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 20)
Av: Maria Ignatieva
While dealing with the problems of globalization and unification of the urban environment we noticed a surprising similarity of most urban habitats, especially lawns. Regardless of geographic and climatic conditions “green carpets” are similar in…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 22)
Att forska kring historisk markanvändning kan låta världsfrånvänt, men det har allt oftare visat sig att sådan forskning kan få en påtagligt praktisk betydelse vid utformandet av ett miljömässigt och även ekonomiskt hållbart landskap. Ett…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 24)
Om vi inte hade dammar i städerna skulle många djur och växter inte ha en chans i den urbana miljön. Men dammar är viktiga ur flera olika perspektiv, och skulle kunna bidra mycket mer till…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
Av: Tommy Lennartsson, Anna Westin
CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utveckla kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
