Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
<p>Har direkta upplevelser av rik natur fått alldeles för lite plats i svensk miljöpolicy? Upplevelserna av rika biologiska miljöer skapar anknytning mellan människa och natur. Den närheten skapar i sin tur incitament för bevarandet av till exempel biologisk mångfald. Det pekar studier från Kristianstads vattenrike på.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 5)
Av: Ingemar Elander, Eva Gustavsson
<p>Det kan tyckas paradoxalt när man använder ”grönt” i sammanhang där det handlar om förtätning av stadsdelar. Men paradoxen blir skenbar i ljuset av det gröna som ett brett symbolord.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 8)
Av: Stephan Barthel
<p>Barn som vistas i naturen kan bättre känna empati med levande varelser, visar en studie. Det pekar mot att kulturella ekosystemtjänster bör spela en roll inom fysisk planering för att nå en hållbar stadsutveckling även på ett kognitivt plan.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 10)
Av: Tim Delshammar
<p>Ekosystemtjänster är ett begrepp som kommer att prägla framtidens stadsplanering. Redan idag gör många kommuner försök att utveckla metoder för att jobba med ekosystemtjänster i fysisk planering. Men vi måste ge utrymme för reflektion och lärande i planeringsprocessen. Planering kan inte vara statisk och konsekvenserna av beslut måste följas upp och kritiskt granskas.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 14)
<p>Ett rikt fågelliv är bra för trivseln i våra städer, och nu visar det sig att fågelsången är en bidragande orsak till detta. Unga stadsbor som fick bedöma olika stadsmiljöer blev mer positivt inställda om de samtidigt hörde fågelsång, och särskilt om det var flera arter som sjöng.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 18)
Av: Erik Andersson, Sara Borgström
<p>I ett århundrade har Sverige använt skyddade områden som naturreservat och nationalparker för att bevara värdefull natur. Men strategin kan leda till ett antingen eller-tänkande, och de skyddade områdena riskerar att bli isolerade öar där biologiska värden utarmas både inom och utanför gränserna. I städerna är risken för isolering ännu större på grund av hårt exploateringstryck i omgivningen. Vi behöver vidga perspektivet till att omfatta hela landskap för att förstärka möjligheterna för biologisk mångfald och öka tillgängligheten till ekosystemtjänster.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 20)
Av: Maria Ignatieva
<p>Det finns runt om i världen en slående och överraskande likriktning av stadsmiljöernas grönytor, särskilt gräsmattor. Oavsett geografiska och klimatmässiga förhållanden finner man ”gröna mattor” med liknande artsammansättning, funktion och estetiska värden. I projektet Lawn utarbetas alternativ till gräsmattor som kan vara mer hållbara, präglade av biologisk mångfald och samtidigt användbara och estetiskt tilltalande.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 20)
Av: Maria Ignatieva
<p>While dealing with the problems of globalization and unification of the urban environment we noticed a surprising similarity of most urban habitats, especially lawns. Regardless of geographic and climatic conditions “green carpets” are similar in species composition, functions and aesthetic parameters. A major grant received from FORMAS was used to transdisciplinary study and apprehend the environmental and cultural phenomenon in Sweden, and to look for alternative solutions to the urban planning and design.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 22)
<p>Att forska kring historisk markanvändning kan låta världsfrånvänt, men det har allt oftare visat sig att sådan forskning kan få en påtagligt praktisk betydelse vid utformandet av ett miljömässigt och även ekonomiskt hållbart landskap. Ett sådant exempel är skottskogar och stubbskottsängar, där kunskapen börjar få betydelse för utformandet av tätorternas grönområden och tätortsnära områden.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 24)
<p>Om vi inte hade dammar i städerna skulle många djur och växter inte ha en chans i den urbana miljön. Men dammar är viktiga ur flera olika perspektiv, och skulle kunna bidra mycket mer till stadsmiljön om detta togs i beaktande vid anläggning och skötsel av dem.</p>
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
Av: Tommy Lennartsson, Anna Westin
<p>CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utveckla kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.</p>
