Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
Biologisk mångfald och klimatåtgärder
<p>I december i fjol samlades världens länder i Paris för det tjugoförsta partsmötet under FN:s klimatkonvention.</p>
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
Tävlingen
<p>I förra numret av Biodiverse efterfrågade vi vilken publikation som ni läsare har närmast om hjärtat. De svar vi fick in gjorde oss väldigt glada! Det är tydligt att våra böcker och publikationer både berör och kommer till användning bland sina läsare.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
Science in the service of a sustainable future
<p>SDG:s cannot lead to sustainability unless we reconnect nature with human culture. Planet earth is losing its capacity to supply the ecosystem goods and services that people depend on for their wellbeing. In complex systems jargon, we are locked into a spiral of ever deepening ecological poverty driven by goals for economic growth that degrade our environment: the greater the drive for GDP growth, the greater rate of degradation.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 2)
Ledare: Jorden, klimatet och biologisk mångfald
<p>År 1990 kom FN:s forskningspanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) med rapporter om att människan starkt påverkar klimatet. Sedan dess har så kallade partsmöten hållits (COP – Conference of the Parties) som en följd av den konvention (UNFCCC – United Nations Framework Convention on Climate Change) som antogs 1994. Idag har 195 länder ratificerat konventionen. År 2015 hölls den tjugoförsta COP:en i Paris och resulterade i det nya klimatavtalet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 6)
Safeguards – nödvändiga riktlinjer för att stoppa global avskogning
<p>Programmet för att stoppa skogsskövlingen, REDD, är ett av de viktiga verktyg som tagits fram i kampen för ett bättre klimat. Ett antal Safeguards som stakar ut vägen ska nu se till att man lyckas med föresatserna kring skogsskövling.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 8)
Parisavtalet och den biologiska mångfalden
Av: Ulf Molau
<p>Målet om max 1,5 grader i medeltemperaturhöjning kommer i praktiken innebära upp till fyra graders höjning i Norden, eftersom uppvärmningen är ojämnt fördelad över jorden och störst på norra halvklotet. Det innebär en stor förändring som får konsekvenser för många olika arter. Många förändringar kan man bevittna redan idag, inte minst i fjällen.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 10)
Mer natur för ett bättre klimat
Av: Luiz Fernando Krieger Merico
<p>För att möta och motverka klimatförändringar och deras konsekvenser måste lösningarna baseras på naturen själv, som återställande av skog och landskap. Vägen framåt går via en förnyelsekonomi, och det är bråttom om vi ska kunna ställa om samhället mot ett liv inom ekosystemens gränser.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 10)
More Nature for a Better Climate
Av: Luiz Fernando Krieger Merico
<p>Tackling climate change and its consequences calls for solutions based on nature itself, such as forest and landscape restoration. The road ahead goes through a regenerative economy, which is absolutely urgent to promote a transition in our society towards living within the limits of the biosphere and the ecosystems.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 12)
”…tiälan sat i gorden…”
Av: Anna Westin, Tommy Lennartsson, Maths Isacson
<p>Bondedagböcker visar hur jordbrukshushåll hanterade extremt väder under 1860-talet. Trots erfarenhet av varierande väderförhållanden hade jordbruken för hundrafemtio år sedan svårt att klara extremt väder. I ett forskningsprojekt studeras hur jordbrukshushåll i två bygder agerade, mellan samhälle och natur, för att överleva under tider av stark press, som under 1860-talets missväxtår.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 14)
Naturvård och klimatförändringar
<p>Under de senaste åren har CBM arbetat med flera uppdrag om biologisk mångfald och klimatförändringar åt Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det senaste är ett underlag till en strategi för klimatanpassning av naturvården.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 16)
Temperaturökning slår hårdare i norr?
Av: Frank Johansson
<p>Nordliga arter och populationer inom arter är mer känsliga för klimatförändringar än de som finns längre söderut. Därför kommer vi i norra Europa troligen att se större effekter av klimatförändringar på den biologiska mångfalden. En undersökning av flicksländor visar att arter med nordlig utbredning skulle kunna vara mer känsliga för klimatförändringar eftersom de är temperaturspecialister.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 18)
2015 – ett märkesår för biologisk mångfald?
Av: Lovisa Hagberg
<p>Det nya klimatavtalet hjälper oss att hantera ett av de viktigaste hoten mot den biologiska mångfalden, men det är genom de nya globala hållbarhetsmålen som arbetet för klimat, biologisk mångfald och utveckling kan knytas ihop.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 19)
Vetenskap i den hållbara framtidens tjänst
Av: Michael Jones
<p>Vår planets ekosystem håller på att förlora sin förmåga att tillhandahålla de varor och tjänster vi människor behöver för vårt välbefinnande. Vi är, för att använda jargongen inom komplexa system, låsta i en spiral av ständigt djupare ekologisk fattigdom driven av mål för ekonomisk tillväxt som förstör vår miljö: ju mer omfattande jakt på BNP-tillväxt, desto större förstörelse.</p>
-
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 20)
Klimat och säkerhet
<p>Betydelsen av integrerade och förebyggande åtgärder.<br /> Klimatförändringarna innebär olika former av säkerhetsutmaningar, särskilt sprungna ur förändrade naturresursvillkor, väderrelaterade katastrofer och havsnivåhöjning. Ett förebyggande arbete är centralt för att stärka mänsklig säkerhet såväl som att minska konfliktrisker över förändrade naturresurser.</p>
