Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 2)
Hur ska man beakta biologisk mångfald i miljöbedömningar? Biologisk mångfald är så komplext och svårgripbart, och samtidigt fullständigt grundläggande för alla sorters bedömningar som ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Vi har inte ett färdigt…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 6)
Av: Marie Kvarnström
I juli 2022 godkändes två nya rapporter av IPBES; den ena handlade om hållbart nyttjande av vilda arter och den andra om naturens många värden och om människans värdering av naturen. Här nedan belyses i…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 8)
Av: Annika Borg
I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Under en lång tid har arealen jordbruksmark minskat, dels på grund av att marken inte längre brukas och därmed växer igen, dels på grund av exploatering som medför att marken hårdgörs. Det senare…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 10)
Av: Anders Larsson
I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Miljöbedömningar kan vara trubbiga instrument för att förhindra att jordbruksmarken får stryka på foten när tätorterna växer. Kan en mer tidsenlig lagstiftning vara svaret?
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 12)
Av: Teresia Borgman
I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Vad händer med jorden när vi bygger och asfalterar på den? Och går det att återställa åkermark i framtiden om det skulle behövas? Vi frågade Ingmar Messing, professor emeritus i markvetenskap, vid…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 14)
Av: Annette Löf
I FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Kumulativa effekter – eller enkelt uttryckt behovet att beakta hur olika faktorer samverkar – är komplext, behäftat med osäkerheter och till viss del kontroversiellt. Över tid har dock bedömning av kumulativa…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 16)
I FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Kumulativa effekter uppstår när flera olika faktorer samverkar med varandra. Som både forskaren Annette Löf och renskötaren Anja Fjellgren Walkeapää skriver (se länkar nedan) är renskötseln en verksamhet där de kumulativa…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 17)
I FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Mars månad, 31 dagar. Den längsta månaden under hela året. Renarna har överlevt vintern, vi har krigat oss igenom den hårdaste årstiden som snart går mot sitt slut. Det enda vi…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 18)
Av: Erik Öckinger
Det saknas rutiner för att ta reda på om Ekologisk kompensation egentligen uppfyller sitt syfte. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid SLU. Det behöver också skapas möjligheter att samla erfarenheter av tidigare kompensationsprojekt och…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 20)
Av: Michael Jones
Ett problem med den befintliga modellen för miljöbedömningar är att den inte tar hänsyn till den kumulativa påverkan utvecklingsprojekt har på sådant som biologisk mångfald, klimatförändring och olika sorters föroreningar. Detta kan avhjälpas genom att…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 20)
Av: Michael Jones
A problem with existing Environmental Impact Assessment (EIA) is that it doesn't consider the cumulative effects of development on things like biodiversity, climate change and the many forms of pollution that arise from human use…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 22)
Av: Jonas Sandström
Beslutsprocessen kring vindkraft är robust men ansökningarna är stundtals undermåliga rörande artskydd och skulle kunna snabbas på om tydliga signaler om brister i MKB-utredningen gavs från början. Kumulativa effekter av fler parker kan vara svåra…
Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 23)
Av: Eddie von Wachenfeldt, Christina Halling
Det snabbt växande antalet vindkraftsparker till havs kräver en bättre överblick och en samsyn av effekterna av den kumulativa påverkan på arter och livsmiljöer. Det är därför extra viktigt att bedöma konsekvenserna när etableringarna görs…
