Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 2)

    Ledare: Snåriga frågor om biologisk mångfald

    Av: Torbjörn Ebenhard

    <p>Hur ska man beakta biologisk mångfald i miljöbedömningar? Biologisk mångfald är så komplext och svårgripbart, och samtidigt fullständigt grundläggande för alla sorters bedömningar som ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Vi har inte ett färdigt svar på hur biologisk mångfald ska passa in i en så pass formaliserad process som miljöbedömning, men vi behöver komma längre än att bara konstatera att dagens teori och praktik inte är tillräcklig. Ett första steg är att problematisera några grundläggande koncept som rör biologisk mångfald. I detta nummer av Biodiverse diskuterar vi därför tre snåriga frågor: Hur kan biologisk mångfald värderas? Går det att kompensera för förlorad biologisk mångfald? Vad spelar kumulativa effekter för roll?</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 6)

    Värdering av naturen och miljöbedömningar

    Av: Marie Kvarnström

    <p>I juli 2022 godkändes två nya rapporter av IPBES; den ena handlade om hållbart nyttjande av vilda arter och den andra om naturens många värden och om människans värdering av naturen. Här nedan belyses i korthet slutsatserna i rapporten om naturens värden och värdering av naturen i relation till dagens miljöbedömningsprocesser.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 8)

    Vem ska planera för jordbruksmarken?

    Av: Annika Borg

    <p>I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Under en lång tid har arealen jordbruksmark minskat, dels på grund av att marken inte längre brukas och därmed växer igen, dels på grund av exploatering som medför att marken hårdgörs. Det senare är ett stort problem, eftersom det aldrig kan göras ogjort. En åker som blivit en parkeringsplats kommer sannolikt inte att producera livsmedel igen.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 10)

    Tätare städer för bevarade jordbrukslandskap

    Av: Anders Larsson

    <p>I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Miljöbedömningar kan vara trubbiga instrument för att förhindra att jordbruksmarken får stryka på foten när tätorterna växer. Kan en mer tidsenlig lagstiftning vara svaret?</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 12)

    Återställa jordbruksmark – mer kunskap behövs

    Av: Teresia Borgman

    <p>I FOKUS: JORDBRUKSMARK. Vad händer med jorden när vi bygger och asfalterar på den? Och går det att återställa åkermark i framtiden om det skulle behövas? Vi frågade Ingmar Messing, professor emeritus i markvetenskap, vid SLU.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 14)

    Sten på sten – Ett forsknings- och förvaltningsperspektiv på kumulativa effekter med renskötsel som exempel

    Av: Annette Löf

    <p>I FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Kumulativa effekter – eller enkelt uttryckt behovet att beakta hur olika faktorer samverkar – är komplext, behäftat med osäkerheter och till viss del kontroversiellt. Över tid har dock bedömning av kumulativa effekter kommit att bli en grundbult för strategisk miljöplanering och hållbart nyttjande av gemensamma marker och resurser. Här undersöker Annette Löf, forskare vid SLU, brister och kunskapsluckor i bedömningen av kumulativa effekter med hjälp av lärdomar och erfarenheter från renskötseln.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 16)

    Flera effekter som samverkar

    <p>I FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Kumulativa effekter uppstår när flera olika faktorer samverkar med varandra. Som både forskaren Annette Löf och renskötaren Anja Fjellgren Walkeapää skriver (se länkar nedan) är renskötseln en verksamhet där de kumulativa effekterna av olika sorters exploateringar sätts på sin spets. Lägg därtill klimatförändringarna, som det inte finns någon snabb åtgärd för och som allt mer påverkar möjligheterna till renskötsel på olika sätt.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 17)

    Krönika: När pusslet bryts sönder bit för bit

    Av: Anja Fjellgren Walkeapää

    <p>I FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Mars månad, 31 dagar. Den längsta månaden under hela året. Renar­na har överlevt vintern, vi har krigat oss igenom den hårdaste årstiden som snart går mot sitt slut. Det enda vi gör, både renarna och jag, är att längta västerut, längtar till vårsolens värmande strålar så vi får återvända hem till fjälls. Lämna det fragmenterade, sönderhuggna skogs­landskapet bakom oss.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 18)

    Bristande uppföljning av ekologisk kompensation

    Av: Erik Öckinger

    <p>Det saknas rutiner för att ta reda på om Ekologisk kompensation egentligen uppfyller sitt syfte. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid SLU. Det behöver också skapas möjligheter att samla erfarenheter av tidigare kompensationsprojekt och göra dem sökbara, för att succesivt höja kompetensen i branschen.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 20)

    Bedömning av resiliens som en del av miljöbedömningen

    Av: Michael Jones

    <p>Ett problem med den befintliga modellen för miljöbedömningar är att den inte tar hänsyn till den kumulativa påverkan utvecklingsprojekt har på sådant som biologisk mångfald, klimatförändring och olika sorters föroreningar. Detta kan avhjälpas genom att inkludera bedömningar av resiliens. En sådan bedömning fokuserar på hur ett komplext system svarar på en påverkan, och vilka oönskade konsekvenser som kan bli följden av ett projekt. Principerna för att arbeta med bedömning av resiliens syftar till att möjliggöra utveckling men samtidigt minska riskerna för oönskade systemförändringar.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 20)

    Resilience Principles for Environmental Impact Assessment

    Av: Michael Jones

    <p>A problem with existing Environmental Impact Assessment (EIA) is that it doesn't consider the cumulative effects of development on things like biodiversity, climate change and the many forms of pollution that arise from human use of the environment. This can be addressed by including resilience assessment as part of an impact assessment, where the assessment is focused on how a complex system responds to an intervention, and what undesirable system change might follow an otherwise beneficial development. Principles for working with resilience assessment enables development while reducing the risk of undesirable system change.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 22)

    Hur artskydd tillvaratas i beslutsprocesser om vindkraft

    Av: Jonas Sandström

    <p>Beslutsprocessen kring vindkraft är robust men ansökningarna är stundtals undermåliga rörande artskydd och skulle kunna snabbas på om tydliga signaler om brister i MKB-utredningen gavs från början. Kumulativa effekter av fler parker kan vara svåra att bedöma och kraven på uppföljningen<br /> av arter är ofta otydlig.</p>

  • Publicerad i NR 2 2022 | ÅRG 27 (sida 23)

    Möjligheter och risker till havs

    Av: Eddie von Wachenfeldt, Christina Halling

    <p>Det snabbt växande antalet vindkraftsparker till havs kräver en bättre överblick och en samsyn av effekterna av den kumulativa påverkan på arter och livsmiljöer. Det är därför extra viktigt att bedöma konsekvenserna när etableringarna görs i eller i anslutning till ett Natura 2000-område.</p>