Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 2)
Bland oss naturintresserade finns det mer eller mindre nördiga fågelskådare, växtinventerare, insektssamlare, svampentusiaster och fladdermuskryssare som hängivet ägnar sig åt artjakt. Gemensamt för dem alla är den lustfyllda känslan i sökandet, samlandet, igenkänningen, sorterandet och…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 6)
Av: Ulrika Sehlberg Samuelsson
Att samla på saker är ett allmänmänskligt fenomen. Ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv är det troligt att det har varit en stark fördel för människan att spara på livsnödvändigheter som mat och verktyg för att maximera…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 8)
Av: Johan Samuelsson
SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper, en centrumbildning på Sveriges lantbruksuniversitet. Artdatabanken är även ansvarig för Artportalen och Artfakta. De är sammankopplade med varandra och med andra system som man också förvaltar…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 9)
Av: Johan Nilsson
Det är nära till hands att rapporteringen till Artportalen får ett element av tävling över sig. Topplistor med arter och antal tycks sporra vissa människor på ett särskilt sätt. Och fastän det finns fallgropar med…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 10)
Av: Mark Marissink
Svenska artprojektet har i tjugo års tid bedrivit artjakt på hög vetenskaplig nivå. Samtidigt har tusentals frivilliga medborgarforskare utökat vår kunskap om arters förekomst. SLU Artdatabanken är noden för båda dessa viktiga kunskapsprocesser.
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 12)
Det började med en gullviva, och sedan tog det fart på en upptäcktsresa in i mångfalden av arter, som inte på långt när är slut än. Här ger Elisabet Sjöro en betraktelse över hur det…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 14)
Nu finns en webbsida med interaktiva och nedladdningsbara nycklar. Det är Svenska Botaniska Föreningen i samarbete med Torbjörn Tyler som sett till att man nu kan få hjälp i lite klurigare fall av artbestämning.
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 15)
"Våra aktiviteter förstör naturen i en hastighet som med råge överskrider dess förmåga att reparera sig själv. Fortsatt förstörelse hotar våra liv och vår välfärd, och de fattigaste och mest sårbara kommer att drabbas först…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 16)
Av: Erica von Essen
Jakt på exotiska djur i syfte att samla troféer är allt mer omdiskuterad. Samtidigt utgör ibland troféjakt i utvecklingsländer en möjlighet för lokalbefolkningen till utveckling på ett sätt som främjar biologisk mångfald. Hur kan vi…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 18)
Av: Annika Borg
Mark Butcher, VD för Imvelo Safari Lodges i Zimbabwe, har arbetat med miljövård och turism sedanbörjan av 90-talet. Han började som ”ranger” i statens tjänst, och har sedan 2011 drivit ett företag som grundar sig…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 19)
Av: Mia Maria Ronell
Det är dags att öppna ögonen för snäckorna. Just nu pågår arbetet med den andra Nationalnyckelvolymen om snäckor, Gastropoda. Boken presenterar lungsnäckor. Här återfinns exempelvis vinbergssnäcka, trädgårdssnäcka och mördarsnigel, arter som är välkända/ökända av husägare…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 20)
Av: Johnny de Jong
Finns det någon djurgrupp som blivit så förtalad som fladdermössen? I alla tider har de fått stå som symbol för djävulen och allt som är ont. Bara för några decennier sedan ville de flesta bara…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 22)
Av: Annika Borg
I de biologiska samlingarna på våra museer finns en stor källa till kunskap och resurs för vetenskapen. Men denna skatt är på väg att förstöras. Det visar en enkät som gjordes förra året. Vi har…
Publicerad i NR 1 2022 | ÅRG 27 (sida 24)
Här presenteras två nya projekt vid CBM: Triias och Narrow
