Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

    Kort om forskning från CBM

    <p>CBM genomför ca 35 forskningsprojekt av olika storlekar per år. Här ges fyra exempel på pågående projekt. I våra verksamhetsberättelser kan man se en fullständig lista över alla forskningsprojekt och övrig verksamhet: www.slu.se/cbm</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 1)

    Notiser: BAMBI och Naturvård för torpare

    Genetisk variation – Östersjöns försäkring för framtida mångfald Hur kan vi lyfta in det genetiska perspektivet i förvaltningen av Östersjön? Det är temat för en konferens som EU-pro­jektet Bonus Bambi arrangerar i september. Konferensen BaltGene…

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 2)

    Ledare: Den viktiga mångfalden

    Av: Tuija Hilding-Rydevik

    <p>Hur kan vi förstå ett samhälleligt problem som förlust av biologisk mångfald? Brist på grundläggande ekologisk information? Resultat av vårt globala neoliberala ekonomiska system? Dålig kunskap hos planerare och beslutsfattare samt allmänhet? Våra livsstilar?</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 4)

    Sveriges största forskningssatsning på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat

    Av: Henrik G Smith

    <p>Ett av Sveriges 43 nationella strategiska forskningsområden BECC – Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate – fokuserar på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i en värld präglad av klimatförändring. Med ett tvärvetenskapligt angreppssätt arbetar vi med hur svensk markanvändning kan förenas med en långsiktigt hållbar utveckling i ett föränderligt klimat.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 6)

    Bortom debatten om integrerat eller segregerat bevarande

    Av: Henrik G Smith

    <p>Den pågående klimatförändringen påverkar den biologiska mångfalden direkt, men också indirekt via klimatanpassning av skogs- och jordbruk. Det strategiska forskningsområdet BECC fokuserar på bägge dessa utmaningar, för att bidra till en kunskapsbas som gör att man kan fatta bra beslut om hur våra landskap skall skötas.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 8)

    Ett nytt biodiversitetscentrum i Västsverige

    Av: Mari Källersjö, Alexandre Antonelli

    <p>Den första januari 2017 sjösattes Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (på engelska: Gothenburg Global Biodiversity Centre, GGBC). Centrumbildningen innebär inledningsvis ett samarbete mellan 13 olika partners som tillsammans vill utöka och vidareutveckla forskningen om biodiversitet, samt bättre länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 10)

    Forskning och samverkan från GGBC

    <p>Många olika forsknings- och samverkansprojekt är knutna till GGBC, och här presenteras några av dem.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 12)

    Artdatabanken – ett kunskapscentrum för arter och naturtyper

    Av: Ulf Gärdenfors

    <p>Artdatabanken samlar och delar med sig av kunskapen om Sveriges arter och deras miljöer och har visionen En rik och känd natur. Det är en centrumbildning vid SLU som startade för drygt 25 år sedan. I år flyttade Artdatabanken till nya lokaler på Ultuna campus i Uppsala.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 14)

    Medborgarforskning om biologisk mångfald

    Av: Mari Jönsson, Ute Bradter, Louise Mair, Tord Snäll

    <p>Det finns en stor potential inom medborgarforskning, något som Artdatabanken vid SLU sedan några år bedriver när det gäller att förstå arters utbredning och dynamik i förhållande till olika miljöförhållanden. Ny forskning handlar också om att utvärdera kvaliteten på insamlade data.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 16)

    Biologisk mångfald i politik och praktik

    Av: Tuija Hilding-Rydevik

    <p>Centrum för biologisk mångfald, CBM, inrättades år 1995 på initiativ av regeringen som ett uppdrag till SLU och Uppsala universitet i syfte att bidra till Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald (CBD). CBM vill öka förståelsen för biologisk mångfald som samhällsfråga och har sedan starten arbetat tvärvetenskapligt och tillsammans med beslutsfattare samt andra aktörer.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 18)

    Breddade perspektiv – en nyckel till förändring

    Av: Anna Westin, Tuija Hilding-Rydevik

    <p>CBM har sedan sin start för 20 år sedan fokuserat på forskning och uppdrag som rör relationen mellan människan och den biologiska mångfalden. En ökad förståelse för den relationen ger nycklar till förändring mot ett mer hållbart samhälle.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 20)

    Samlingar i forskningens tjänst

    Av: Per Ericson

    <p>Vid Sveriges museer och herbarier finns över 33 miljoner föremål samlade. De utgör en enastående resurs för forskning inom biologisk och geologisk mångfald. Samlingarna spänner över hundratals år och utgör på så sätt ett biologiskt arkiv. Naturhistoriska riksmuseers samarbetsorganisation, Namsa, är en paraplyorganisation som arbetar för att främja naturhistorisk kunskapsspridning och bevarande av de naturhistoriska samlingarna.</p>

  • Publicerad i NR 2 2017 | ÅRG 22 (sida 22)

    Centra för biologisk mångfald i världen

    Av: Torbjörn Ebenhard

    <p>Runt om i världen finns många organisationer som kallar sig för centrum för biologisk mångfald, och det är en brokig skara, med olika sorters organisation och verksamhet. En sökning på internet ger många träffar på olika organisationer med orden ”centre” och ”biodiversity” eller ”biological diversity” i namnet. Jag valde ut 40 utländska organisationer för en översiktlig analys.</p>