Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
Världen är komplicerad. Vi blir alltmer beroende av in ternationell politik för att lyckas med bevarandet och det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden i Sverige. I WTO:s (världshandelsorganisationens) förhandlingar ifrågasätter till exempel USA och…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 3)
Av: Ingvar Svanberg
Spaniens miljöminister, Isabel Tocino, öppnade mötet i Sevilla i mars där artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald skulle diskuteras. 85 länder deltog i diskussionen där tyngdpunkten låg på hur traditionell kunskap ska kunna skyddas…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 4)
I maj träffades kommissionen för hållbar utveckling på sitt årliga möte i FN:s högkvarter i New York. Över tusen representanter från ett hundratal stater och olika oberoende organisationer möttes för att förhandla fram rekommendationer för…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 5)
Som ett led i en strävan att aktivt ta del i den internationella diskussionen om biologisk mångfald, anordnade fakulteten för biologi och markvetenskap på universitetet i S:t Petersburg i maj en konferens om biodiversitet.
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 6)
Av: Håkan Tunón
I höstas arrangerade CBM och ArtDatabanken i samarbete med Apotekarsocieteten en temadag med titeln Frogs and drugs -Biodiversity versus Bioexploration för att analysera konflikten mellan sökandet efter nya läkemedel och vikten av att bevara organismerna…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 7)
Ingvar Svanberg, Havsråttor, kuttluckor och rabboxar: folklig kunskap om fiskar i Norden. Studia ethnobiologica 6. Bokförlaget Arena, 2000. 352 sidor. Med Nordens många sjöar, rinnande vattendrag och långa kuster har fisken och fisket helt naturligt…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 8)
Av: Anna Blomberg
För att klara sin livsmedelsförsörjning är Sverige och andra länder i nord beroende av den biologiska mångfalden hos länderna i syd. Konventionen om biologisk mångfald ger alla länder äganderätt över sina biologiska resurser. Alltmer genetiskt…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 10)
Av: Liz Radford
Planta Europa planerar nu sin tredje konferens som kommer att hållas i Tjeckien i juni 2001. Sedan den andra Planta Europa-konferensen hölls i Uppsala 1998 har betydande framsteg gjorts för att göra Planta Europa till…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
Det finns 4 120 rödlistade arter i Sverige. 1 953 av dem räknas som hotade. Nu krävs åtgärder för att rädda dem.
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 12)
Av: Roland Lyhagen
Genom att vända en gen bak och fram har växtförädlingsföretaget Amylogene fått fram en potatis som enbart producerar den stärkelsetyp som används vid papperstillverkning.
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 13)
Av: Ingvar Svanberg
År 1926 publicerades i årsboken Västerbotten en liten, men innehållsrik artikel om folkliga växtnamn i Degerfors socken. Förutom norrländska växtnamn, innehåller artikeln också några uppgifter om växternas användning och utgör därmed en av de fina…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 14)
Av: Dan Wilhelmsson
Medeltemperaturen och koldioxidhalten i atmosfären har ökat globalt. Detta ligger förmodligen bakom den massiva utslagningen av en stor del av världens korallrev. De ekologiska konsekvenserna är förödande.
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 16)
Bristande taxonomisk kunskap och kapacitet gör det svårt att genomföra alla delar i konventionen om biologisk mångfald. Därför förstärks konventionens sekretariat i Montreal med en taxonom, Dr Ian Cresswell.
