Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
Världen är komplicerad. Vi blir alltmer beroende av in ternationell politik för att lyckas med bevarandet och det hållbara nyttjandet av den biologiska mångfalden i Sverige. I WTO:s (världshandelsorganisationens) förhandlingar ifrågasätter till exempel USA och…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 3)
Av: Ingvar Svanberg
<p>Spaniens miljöminister, Isabel Tocino, öppnade mötet i Sevilla i mars där artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald skulle diskuteras. 85 länder deltog i diskussionen där tyngdpunkten låg på hur traditionell kunskap ska kunna skyddas och hur urbefolkningar ska få mer inflytande. CBM:s unika dokumentation av svensk etnobiologi prisades av många mötesdeltagare.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 4)
<p>I maj träffades kommissionen för hållbar utveckling på sitt årliga möte i FN:s högkvarter i New York. Över tusen representanter från ett hundratal stater och olika oberoende organisationer möttes för att förhandla fram rekommendationer för det fortsatta arbetet med hållbar utveckling.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 5)
<p>Som ett led i en strävan att aktivt ta del i den internationella diskussionen om biologisk mångfald, anordnade fakulteten för biologi och markvetenskap på universitetet i S:t Petersburg i maj en konferens om biodiversitet.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 6)
Av: Håkan Tunón
<p>I höstas arrangerade CBM och ArtDatabanken i samarbete med Apotekarsocieteten en temadag med titeln Frogs and drugs -Biodiversity versus Bioexploration för att analysera konflikten mellan sökandet efter nya läkemedel och vikten av att bevara organismerna och deras livsmiljöer. Temadagen hölls i Uppsala.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 7)
Ingvar Svanberg, Havsråttor, kuttluckor och rabboxar: folklig kunskap om fiskar i Norden. Studia ethnobiologica 6. Bokförlaget Arena, 2000. 352 sidor. Med Nordens många sjöar, rinnande vattendrag och långa kuster har fisken och fisket helt naturligt…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 8)
Av: Anna Blomberg
<p>För att klara sin livsmedelsförsörjning är Sverige och andra länder i nord beroende av den biologiska mångfalden hos länderna i syd. Konventionen om biologisk mångfald ger alla länder äganderätt över sina biologiska resurser. Alltmer genetiskt material patenteras av den privata sektorn som får mer och mer inflytande över livsmedelsproduktion och forskning. Ett nytt genpolitiskt landskap har vuxit fram och det behövs en global diskussion för att klargöra hur detta ska hanteras.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 10)
Av: Liz Radford
<p>Planta Europa planerar nu sin tredje konferens som kommer att hållas i Tjeckien i juni 2001. Sedan den andra Planta Europa-konferensen hölls i Uppsala 1998 har betydande framsteg gjorts för att göra Planta Europa till ett fungerande och välstrukturerat nätverk av föreningar och organisationer med anknytning till floravård.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Det finns 4 120 rödlistade arter i Sverige. 1 953 av dem räknas som hotade. Nu krävs åtgärder för att rädda dem.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 12)
Av: Roland Lyhagen
<p>Genom att vända en gen bak och fram har växtförädlingsföretaget Amylogene fått fram en potatis som enbart producerar den stärkelsetyp som används vid papperstillverkning.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 13)
Av: Ingvar Svanberg
År 1926 publicerades i årsboken Västerbotten en liten, men innehållsrik artikel om folkliga växtnamn i Degerfors socken. Förutom norrländska växtnamn, innehåller artikeln också några uppgifter om växternas användning och utgör därmed en av de fina…
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 14)
Av: Dan Wilhelmsson
<p>Medeltemperaturen och koldioxidhalten i atmosfären har ökat globalt. Detta ligger förmodligen bakom den massiva utslagningen av en stor del av världens korallrev. De ekologiska konsekvenserna är förödande.</p>
Publicerad i NR 2 2000 | ÅRG 5 (sida 16)
<p>Bristande taxonomisk kunskap och kapacitet gör det svårt att genomföra alla delar i konventionen om biologisk mångfald. Därför förstärks konventionens sekretariat i Montreal med en taxonom, Dr Ian Cresswell.</p>
