Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 1)
Boknytt
Av: Johan Samuelsson
<p>I en ny volym av Nationalnyckeln, den första om snäckor, får vi följa med ner på djupet och uppleva en fantastisk värld.</p>
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 2)
Ledare: Genetisk mångfald och de globala målen
<p>Lite förenklat brukar man säga att den biologiska mångfalden består av arter, ekosystem och gener, men oftast får den genetiska mångfalden mycket mindre uppmärksamhet än arter och ekosystem. Därav namnet på den konferens om övervakning av genetisk mångfald som...</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 6)
En nystart för genetisk mångfald
Av: Gustaf Granath
<p>Sextio olika arter är prioriterade för genetisk övervakning i Sverige, enligt en ny rapport framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket. På en konferens om genetisk mångfald i<br /> höstas konstaterades att det behövs ett ökat kunskapsutbyte kring genetisk mångfald och tätare samarbete mellan forskning och förvaltning.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 8)
Utdöendespiralen – den vetenskapliga bakgrunden till ”genetic rescue”
Av: Jacob Höglund
<p>När populationer på grund av exempelvis fragmentering blir allt mindre, kan förlusten av individer påskyndas. Arten eller populationen kan hamna i den så kallade utdöendespiralen – en nedåtgående spiral av allt mindre genetisk mångfald som leder snabbare utdöende. De genetiska aspekterna är viktiga i praktiskt bevarandearbete, för att kunna förstå och hejda detta skeende.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 10)
Bevarande av svenska lantraser
Av: Anna M Johansson
<p>Lantraser kan ha genvarianter som inte finns hos andra raser, något som kan visa sig vara värdefullt för framtiden. Samtidigt är de också en del av vår kulturhistoria. På senare år har det kommit allt mer forskning om vilka genvarianter som lantraser kan visa upp.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Gener ger viktiga pusselbitar
Av: Annika Borg
<p>Genetiska metoder skulle kunna användas mycket mer för att skydda och bevara arter och ekosystem. Det är Per Sjögren-Gulve övertygad om, och gör liknelsen med hur DNA-analyser revolutionerat brottsmål och ”kalla fall”. Per har själv en bakgrund inom både ekologi och genetik, och ser klara fördelar med att kombinera dessa kunskapsområden för en bättre naturvård.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 14)
Brobygge på europanivå. Äntligen en EU-strategi för genetiska resurser?
Av: Jens Weibull
<p>Det har saknats en EU-gemensam strategi för att ta till vara och hållbart bruka genetiska resurser, men nu är ett samarbete på gång. Det är de tre europeiska nätverken för genetiska<br /> resurser i växter, skog och djur, som i ett dialogprojekt arbetar fram en enhetlig strategi för hela Europa.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 16)
Övervakning – nyckeln till bättre förvaltning av genetisk variation
Av: Annika Borg
<p>Förändringar i genetisk variation tar tid, och utarmning av den genetiska mångfalden är inte något som alltid syns. Detta kan vara en av orsakerna till att genetikforskare länge försökt lyfta frågan förgäves. Men det börjar nu förändras, och Sverige ligger i framkant med genetiska övervakningsprogram. Här berättar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet, om hur arbetet utvecklats över tid, och vad som behöver hända nu.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 18)
Genetisk mångfald hos äldre spannmålssorter – berikar den odlade mångfalden
Av: Karin Gerhardt
<p>Smakar spannmål av äldre kultursorter annorlunda? Hur är deras näringsinnehåll? Och vad skulle konsumenter tycka om gröt på svedjeråg? Det vill vi ta reda på i ett<br /> forskningsprojekt, som skulle kunna bidra till att öka bland annat den genetiska variationen i odlingslandskapet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)
Han värnar om alla korn
Av: Annika Borg
<p>Den genetiska mångfalden hos spannmålssorter har på ett århundrade blivit mycket utarmad i den industrialiserade världen. Arbetet för att rädda denna variation, görs till stor del av enskilda odlare, föreningar och nätverk. Möt Hans Larsson, som startade föreningen Allkorn.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)
Ny föreståndare för CBM
Av: Annika Borg
<p>Den sista februari 2021 gick CBM:s föreståndare sedan tio år, Tuija Hilding-Rydevik, i pension, och lämnade över stafettpinnen till Torbjörn Ebenhard, mångårig medarbetare och forskningsledare vid CBM.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 22)
Mångfald i smått och stort
Av: Johan Samuelsson
<p>SLU Artdatabanken informerar: Vi upplever i realtid hur evolutionen gynnar ett virus att mutera till mer spridningsbenägna varianter. Virus med arvsanlag som ger god överlevnad och förökning i en viss miljö kommer leva vidare och fortsätta sprida sig.</p>
-
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 23)
Ny chef för SLU Artdatabanken
Av: Johan Samuelsson
<p>Från årsskiftet är Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Här svarar han på fem snabba frågor.</p>
