Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 1)
Boknytt
Av: Johan Samuelsson
I en ny volym av Nationalnyckeln, den första om snäckor, får vi följa med ner på djupet och uppleva en fantastisk värld.
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 1)
Av: Johan Samuelsson
I en ny volym av Nationalnyckeln, den första om snäckor, får vi följa med ner på djupet och uppleva en fantastisk värld.
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 2)
Lite förenklat brukar man säga att den biologiska mångfalden består av arter, ekosystem och gener, men oftast får den genetiska mångfalden mycket mindre uppmärksamhet än arter och ekosystem. Därav namnet på den konferens om övervakning…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 6)
Av: Gustaf Granath
Sextio olika arter är prioriterade för genetisk övervakning i Sverige, enligt en ny rapport framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket. På en konferens om genetisk mångfald i höstas konstaterades att det behövs ett ökat kunskapsutbyte kring…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 8)
Av: Jacob Höglund
När populationer på grund av exempelvis fragmentering blir allt mindre, kan förlusten av individer påskyndas. Arten eller populationen kan hamna i den så kallade utdöendespiralen – en nedåtgående spiral av allt mindre genetisk mångfald som…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 10)
Av: Anna M Johansson
Lantraser kan ha genvarianter som inte finns hos andra raser, något som kan visa sig vara värdefullt för framtiden. Samtidigt är de också en del av vår kulturhistoria. På senare år har det kommit allt…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Av: Annika Borg
Genetiska metoder skulle kunna användas mycket mer för att skydda och bevara arter och ekosystem. Det är Per Sjögren-Gulve övertygad om, och gör liknelsen med hur DNA-analyser revolutionerat brottsmål och ”kalla fall”. Per har själv…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 14)
Av: Jens Weibull
Det har saknats en EU-gemensam strategi för att ta till vara och hållbart bruka genetiska resurser, men nu är ett samarbete på gång. Det är de tre europeiska nätverken för genetiska resurser i växter, skog…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 16)
Av: Annika Borg
Förändringar i genetisk variation tar tid, och utarmning av den genetiska mångfalden är inte något som alltid syns. Detta kan vara en av orsakerna till att genetikforskare länge försökt lyfta frågan förgäves. Men det börjar…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 18)
Av: Karin Gerhardt
Smakar spannmål av äldre kultursorter annorlunda? Hur är deras näringsinnehåll? Och vad skulle konsumenter tycka om gröt på svedjeråg? Det vill vi ta reda på i ett forskningsprojekt, som skulle kunna bidra till att öka…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)
Av: Annika Borg
Den genetiska mångfalden hos spannmålssorter har på ett århundrade blivit mycket utarmad i den industrialiserade världen. Arbetet för att rädda denna variation, görs till stor del av enskilda odlare, föreningar och nätverk. Möt Hans Larsson,…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)
Av: Annika Borg
Den sista februari 2021 gick CBM:s föreståndare sedan tio år, Tuija Hilding-Rydevik, i pension, och lämnade över stafettpinnen till Torbjörn Ebenhard, mångårig medarbetare och forskningsledare vid CBM.
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 22)
Av: Johan Samuelsson
SLU Artdatabanken informerar: Vi upplever i realtid hur evolutionen gynnar ett virus att mutera till mer spridningsbenägna varianter. Virus med arvsanlag som ger god överlevnad och förökning i en viss miljö kommer leva vidare och…
Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 23)
Av: Johan Samuelsson
Från årsskiftet är Mark Marissink ny chef på SLU Artdatabanken. Här svarar han på fem snabba frågor.