Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 4)
<p>Människor i städer mår bättre, fysiskt och psykiskt, om de får uppleva biologisk mångfald med alla sina sinnen. Grönområden och trädgårdar är inte bara kulisser för våra uteaktiviteter, utan vi använder vår nedärvda (?) förmåga att uppfatta och mäta biologisk mångfald för att värdera olika miljöers betydelse för vår välmåga. Är vi på rätt ställe, då sjunker våra stresshormonhalter, och vi känner friden.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 6)
Av: Tim Hofmeester
<p>Genom att låna viltkameror och sätta upp i sina trädgårdar kunde stadsbor i Umeå få chans att träffa sina vilda grannar – och samtidigt bidra till forskningen om hur människor och djur kan samsas i stadsrummet. I detta forskningsprojekt ges exempel på hur tvärvetenskaplig forskning kan behövas i arbetet med biologisk mångfald i staden.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 8)
Av: Anna Persson, Johan Ekroos
<p>Stadsmiljöns värde för pollinatörer beror av både utformningen av staden och kvaliteten på de gröna miljöerna. I bästa fall kan städer vara ett viktigt komplement till naturen runt om för den regionala mångfalden av bin, särskilt genom villaträdgårdarna. Vi har undersökt bin, blomflugor och fjärilar och hur de trivs i staden jämfört med i den omkringliggande landsbygden. Ett av huvudbudskapen är att skötsel av och kvalitet på grönområden är avgörande.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 10)
Av: Johnny de Jong, Linnéa Sundberg
<p>Indikerar om den gröna infrastrukturen i städerna fungerar. Fladdermössens uppgift är att ”sprida lif och rörelse i luften under de lugna sommarnätterna” och de har utvecklats ”för att vara de insektsätande sparffoglarnas ställföreträdare” skrev professor Sven Nilsson i sin Skandinavisk fauna 1847. Fladdermössen är en väldigt påtaglig del av stadens biologiska mångfald, och det är ingen tvekan om att många moderna stadsbor njuter av fladdermössens liv och rörelse på natthimlen.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Av: Annika Borg
<p>Stadens träd har det ofta trångt om tårna, och dessutom kan det vara hårda ytor runt om som gör det ännu svårare för dem att tillgodose sina behov av näring, vatten och gasutbyte. I Stockholms stad har man sedan ett par decennier arbetat med att hitta ett sätt att ge träden det som de behöver samtidigt som gatorna ska hålla för tung trafik. Lösningen medförde också en oväntad fördel, som gynnar både staden och de intilliggande vattendragen.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 15)
Av: Jörgen Wissman, Henrik Sjöman
<p>Träd är ett välkommet och viktigt inslag i gatubilden i våra städer. De har många olika fördelar och är inte minst viktiga för den biologiska mångfalden i staden. Så hur ska man tänka vid valet av träd i urbana miljöer? Vad finns det för överväganden och prioriteringar man måste göra? Vi har ställt några frågor till två experter på området med lite olika bakgrunder och perspektiv på detta med träd i staden.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 18)
Av: Marcus Hedblom
<p>Vad är det som påverkar bilden av framtidens städer? Förutom de som arbetar med att planera och bygga våra städer, har science fiction-författare i drygt ett århundrade ägnat sig åt just detta: att tänka sig in i framtiden och dess levnadsvillkor. Men en systematisk genomgång av ett antal science fiction-rullar ger en ganska dyster bild – på vita duken lyser det gröna med sin frånvaro. Kan nya slags samarbeten skapa nya bilder?</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 20)
Av: Marcus Hedblom, Bengt Gunnarsson
<p>Kan hälsa hos människor hänga ihop med biodiversitet? Den vetenskapliga litteraturen svarar otvetydigt ”ja” på den frågan. Men det finns inga riktigt enkla samband, vilket knappast kan förvåna med tanke på den väldiga komplexiteten både då det gäller biodiversitet i allmänhet och de intrikata fysiologiska och psykologiska mekanismerna som styr vår hälsa.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 22)
Av: Ella Uppala
<p>Grönytorna i våra stadsrum har en viktig roll, vilket allt oftare påtalas. Det handlar exempelvis om växtlighetens betydelse både för kretsloppet av vatten, människors välmående och urban biodiversitet. Ett doktorandprojekt vid SLU reder ut möjligheterna att skapa effektiva mångfunktionella grönytor genom att använda artrika anlagda växtsamhällen i dagvattenhantering.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 24)
<p>Att anlägga levande växtlighet som takbeläggning blir ett allt vanligare sätt att utnyttja de ytor staden erbjuder, till att främja en rad olika ekosystemtjänster. Det ställer dock nya krav på byggnadstekniken, och vi vet fortfarande ganska lite om hur växtligheten förändras och utvecklas över tid. Precis som med andra ekosystem beror dess framgång på utformning och underhåll, och hur den lokala miljön i övrigt är.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 26)
Av: René van der Wal, Marcus Hedblom
<p>En stor del av grönytorna i en stad med kringområden utgörs av gräsmattor, både sådana som ägs och sköts av det allmänna och de som är del av villaträdgårdarna. De är därför en potentiellt viktig resurs som livsrum för olika arter, och del av den viktiga gröna infrastrukturen i en stad. Här följer en odyssé i gräsmattans historia och utveckling, och våra ciceroner är René van der Wal, professor i miljövetenskap med inriktning medborgarforskning, och Marcus Hedblom, professor i landskapsförvaltning. This article is also available in English.</p>
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 26)
Av: René van der Wal, Marcus Hedblom
<p>Lawns – don’t we just love them? A must for those with a garden, to look at, play in and spend countless hours of hard labour to ensure they are lush, green and well presented. And those who don’t may be looked at in disdain, or worse. Clearly, lawns are a physical reality that matters to many, but also a cultural phenomenon that raises many questions: How did we end up with lawns? What was it that allowed us to beat them into current shape? Who tells us how they should look like? Is it a place for us or also for others? And what may the future hold? Time to dive into these questions!</p>
