NR 2 2020 | ÅRG 25

Läs tidningen som PDF

Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)

Less complex ecosystems and loss of biodiversity can lead to new outbreaks of disease

Av: Magnus Magnusson

How can the loss of biodiversity affect the spread of diseases between animals and humans? A new meta-analysis of a phenomenon known as the dilution effect shows a relationship between loss of biodiversity and increased disease risk at any spatial scale. However, most studies have been performed in North America while for some continents, as for example Asia, there is less research available.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)

Gullviva, mandelblom, kattfot… Hur kan vi låta dem leva?

Av: Annika Borg

Slåtterängar och naturbetes¬marker innehåller några av de artrikaste ekosystem vi har i Skandinavien. Samtidigt har de minskat kraftigt de senaste hundrafemtio åren, och trenden är fortsatt negativ.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)

Notiser och nya publikationer

Lyssna till radioserien "Borta för alltid". Vi skriver också om de senaste publikationerna från CBM.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 2)

Ledare: Vilken natur vill vi ha?

Av: Tuija Hilding-Rydevik

Det som benämndes Supermiljöåret för biologisk mångfald blev satt på paus på grund av den pandemi som Sverige och världen fortfarande befinner sig i på grund av covid-19...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 4)

Pandemin tryckte på pausknappen – vad händer nu på CBM?

Inget är sig likt detta år, inte heller på CBM. Vi hade laddat för supermiljöåret 2020 med bland annat tre konferenser. I och med corona-pandemin har många planer behövt omstöpas och mycket är ännu osäkert. Här är de viktigaste sakerna som vi planerar för och som ni kan hålla utkik efter i våra olika kanaler. På något sätt kommer vårt utåtriktade arbete för biologisk mångfald att fortskrida, även om formerna ännu inte är satta!

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 5)

Kommentar: Om Lilla Attsjön

Av: Lennart Henrikson

Redaktionen fick ett mejl från Tomas Ljung, författare, kulturhistoriker och botanist, med en kommentar till Lennart Henriksons artikel i Biodiverse nr 1/20 om Lilla Attsjön. Tomas skriver om den historiska bakgrunden till torrläggningen av sjön, som står att läsa om i Sune Jonsson i boken Minnesbok över den svenske bonden (LTs förlag 1971), där han i ord och bild skildrar livet och odlingsåret i just Attsjö by. En pärla i agrarhistorisk litteratur, som Tomas varmt anbefaller läsning av! Vi bad Lennart komplettera berättelsen med några blickar bakåt:

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 6)

EU-projektet Farmer´s Pride. Om att bevara odlad mångfald in situ

Världens framtida livsmedelssäkerhet förutsätter att de växtgenetiska resursernas breda mångfald bibehålls, liksom vilda kulturväxtsläktingar och lokalt anpassade sorter (lantsorter). De utgör rika källor till genetisk variation som kan användas för att utveckla förbättrade växtsorter med större anpassningsförmåga till en varierande omvärld.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 7)

Goda intentioner som reser frågor

Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik

Praktiken att kompensera för exploatering innehåller såväl goda ansatser som fallgropar. Hur viktar vi vinst mot förlust, när det inte finns ett enkelt sätt att mäta biodiversitet? Det är bara en av de frågor som man måste ställa sig, när man arbetar med ekologisk kompensa¬tion. Med detta nummer av Biodiverse vill vi lyfta dessa frågor till vidare diskussion. Även om exploatering kanske aldrig kommer kunna kompenseras fullt ut, kan det måhända vara den bästa vägen framåt för att ge både samhällsintressen och naturhänsyn utrymme?

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 8)

Svårigheten att översätta naturvärden

Av: Johanna Alkan Olsson, Helena Hanson

De senaste tio åren har policy och praxis för ekologisk kompensa¬tion spridit sig i världen, och används nu inte minst i Sverige för att kompensera negativa konsekvenser för naturmiljön vid exploate¬ringar. Det saknas dock principer och standarder för översättning av naturvärden.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 10)

Möjligheter och osäkerheter med ekologisk kompensation

Av: Erik Öckinger, Malgorzata Blicharska, Marcus Hedblom, Jonas Josefsson, Tomas Pärt, Thomas Ranius, Lina Widenfalk

Ekologisk kompensation är ett relativt nytt begrepp, som både inne¬bär en god ansats och fallgropar. Det behövs ekologiska riktlinjer, men också systematisk uppföljning av dessa åtgärder, för att vi ska kunna veta att de gör nytta.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 12)

Icke förhandlingsbara biotoper

Av: J-O Helldin, Leif Andersson, Anders Jacobsson

Det är inte alla naturmiljöer som enkelt kan kompenseras om de förstörs. Exempel är de små biotoper och naturobjekt som Trafikverket har på sin checklista Icke förhandlingsbara biotoper. Kunskapen om dessa små men viktiga biotoper behöver fördjupas, och konceptet behöver utvecklas för att bli ett effektivt verktyg.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 14)

Att värna det värdefulla – etik för ekologisk kompensation

Av: Mikael Karlsson

Accepterar du att en fyrahundraårig ek huggs ner om det istället bildas ett nytt naturreservat med fyrahundra ekplantor? Eller att en gräsplätt intill en förskola asfalteras i utbyte mot att en tio gånger större naturyta skyddas någon kilometer bort? Sådana frågor är aktuella i diskussionen om ekologisk kompensation.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 16)

Kompensation eller kapitulation? Ett lokalpolitiskt dilemma

Av: Ulf G. Sandström, Ingemar Elander

Vad händer när ett expansivt, transportintensivt företag i en stad behöver ny lokalisering samtidigt som den politiska ledningen signalerar starka miljöambitioner? Kan satsning på mer biodiversitet kompensera för högre transportintensitet? I Örebro blev ett väl tilltaget kompensationsområde lösningen för att kunna genomföra ett prestigeprojekt.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 18)

Minskad biologisk mångfald kan orsaka nya sjukdomsutbrott

Av: Magnus Magnusson

Hur påverkar utarmning av biologisk mångfald hur sjukdomar sprids mellan djur och människor? En ny metastudie om den så kallade utspädningseffekten visar att det finns ett samband mellan minskad biodiversitet och större smittspridning. Men de flesta studier har gjorts i Nordamerika, och i andra världsdelar som exempelvis Asien har mindre forskning gjorts. This article is also available in English.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 22)

Artdatabanken informerar: Rödlistan visar mjlighet till förbättring

Av: Johan Samuelsson

Den nya rödlistan publicerades den 22 april i år. Den visar sammantaget en viss försämring för Sveriges arter. Men det finns flera exempel på arter det visat sig gå bättre för, tack ökad kunskap och riktade åtgärder.

Läs artikel Läs artikel som PDF