NR 2 2021 | ÅRG 26

Läs tidningen som PDF

Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 2)

Ledare: Vägar framåt mot ett levande landskap

Av: Torbjörn Ebenhard

Levande skogar, sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, storslagna fjäll, och ett rikt växt- och djurliv – tillsammans är de uttryck för biologisk mångfald i det svenska landskapet. Våra miljökvalitetsmål handlar om att bevara och varsamt bruka landskapet, med hela dess mångfald. Många djur och växter, och deras livsmiljöer, klarar sig fint i det brukade landskapet, och vissa till och med gynnas av människans påverkan, men inte alla...

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 4)

Vinnarna i poesitävlingen ”Skogens mångfald”

Nu är dikttävlingen Skogens mångfald avgjord! Av totalt trettiofem bidrag har en jury valt ut två vinnardikter och en dikt som får ett hedersomnämnande. Läs vinnardikterna och juryns omdömen.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 6)

Landskapsplanering, äganderätten och rätten att bruka sin mark

Av: Johnny de Jong

Det här numret av biodiverse tar upp ett kärt gammalt ämne, nämligen naturvård på landskapsnivå. Inom de vetenskapliga disciplinerna ”naturvårdsbiologi” och ”landskapsekologi” började man för mer än 40 år sedan att analysera hur landskapets sammansättning påverkar arters förflyttningar, överlevnad och utdöende, och tusentals artiklar har beskrivit vilken betydelse landskapets sammansättning har för arters överlevnad och därmed för naturvårdsarbetet.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 8)

Många fördelar med naturligt viltfoder

Av: Nils Carlsson

Både viltet och markägare vinnare efter samverkans- och informationsinsats. Idag finns stora hjortviltpopulationer i Sverige, och det leder till flera utmaningar på landskapsnivå, bland annat de betesskador som uppstår på växande skog. Samverkansprojektet ”Vild och bortskämd” har under fyra år arbetat med att informera om relativt enkla sätt för markägare att minska betesskador, och dessutom få en mer hälsosam viltstam och ökad biologisk mångfald.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 10)

Samarbete kring Sagån. Med helhetsperspektiv i vattenvården skapas synergieffekter

Av: Viktor Kärvinge

Fokusera på de konfliktfria åtgärderna först, och låt kommunen föregå med gott exempel. Det är några av de framgångsfaktorer som projektet med Sagåns vattenkvalitet kan lista. Andra handlar om att arbeta utifrån gräsrotsperspektiv, och att samordna åtgärder med olika aktörer, såsom markägare, kommuner och vattenråd. Så återskapas den biologiska mångfalden bit för bit, vid en å i Mellansverige.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 12)

Gårdsförvaltning kräver helhetssyn

Av: Peter Wallin

Den mark och det vatten vi förvaltar ska räcka till mycket. Den är dessutom viktigt för många individer, både djur och människor, idag och i framtiden. På Boxholms Skogar AB har vi funderat mycket på hur vi ska kunna kombinera olika värden i ett landskapsperspektiv. Därför jobbar vi också aktivt med att hitta lösningar med landskapsplanering.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 14)

Lantbrukare vinner på samverkan kring habitatförvaltning

Av: Mark Brady

Effektiv landskapsförvaltning i jordbrukslandskapet uppstår inte av sig själv, även om lantbrukare själv vinner på det. Det finns uppenbara fördelar för både lantbrukare och miljön med samverkan, men de behöver kommuniceras tydligare.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 16)

Besök på en skogsfastighet: ”Det finns inga nackdelar för oss skogsägare att börja diskutera landskapsplanering”

Av: Annika Borg

Hur ser en markägare på möjligheterna med landskapsplanering i skogsbruket? Och vad finns det för alternativ för en skogsägare som vill kunna leva på sin skog, men inte nödvändigtvis vill kalavverka stora ytor? Johnny de Jong och Annika Borg vid CBM åkte en snöig dag i april till södra Dalarna, där skogsägaren och debattören Leif Öster lever och verkar, för att fråga om och diskutera landskapsperspektivet i skogen.

Läs artikel Läs artikel som PDF
Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 18)

Regionala landskapsplaner först som sist

Av: Mikael Svensson

Fåglar som lavskrika och tjäder har varit föremål för stor debatt. De missgynnas när skogen blir allt mera fragmenterad och när äldre skog avverkas. Samtidigt vill samhället ha skogsråvaror. Hur ska vi göra så att inte enskilda markägare drabbas av att få ta ansvar för en hel bygd?

Läs artikel Läs artikel som PDF