Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 2)

    Ledare: Vägar framåt mot ett levande landskap

    Av: Torbjörn Ebenhard

    Levande skogar, sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, storslagna fjäll, och ett rikt växt- och djurliv – tillsammans är de uttryck för biologisk mångfald i det svenska landskapet. Våra miljökvalitetsmål handlar om att…

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 4)

    Vinnarna i poesitävlingen ”Skogens mångfald”

    Nu är dikttävlingen Skogens mångfald avgjord! Av totalt trettiofem bidrag har en jury valt ut två vinnardikter och en dikt som får ett hedersomnämnande. Läs vinnardikterna och juryns omdömen.

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 6)

    Landskapsplanering, äganderätten och rätten att bruka sin mark

    Av: Johnny de Jong

    Det här numret av biodiverse tar upp ett kärt gammalt ämne, nämligen naturvård på landskapsnivå. Inom de vetenskapliga disciplinerna ”naturvårdsbiologi” och ”landskapsekologi” började man för mer än 40 år sedan att analysera hur landskapets sammansättning…

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 8)

    Många fördelar med naturligt viltfoder

    Av: Nils Carlsson

    Både viltet och markägare vinnare efter samverkans- och informationsinsats. Idag finns stora hjortviltpopulationer i Sverige, och det leder till flera utmaningar på landskapsnivå, bland annat de betesskador som uppstår på växande skog. Samverkansprojektet ”Vild och…

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 10)

    Samarbete kring Sagån. Med helhetsperspektiv i vattenvården skapas synergieffekter

    Av: Viktor Kärvinge

    Fokusera på de konfliktfria åtgärderna först, och låt kommunen föregå med gott exempel. Det är några av de framgångsfaktorer som projektet med Sagåns vattenkvalitet kan lista. Andra handlar om att arbeta utifrån gräsrotsperspektiv, och att…

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 12)

    Gårdsförvaltning kräver helhetssyn

    Av: Peter Wallin

    Den mark och det vatten vi förvaltar ska räcka till mycket. Den är dessutom viktigt för många individer, både djur och människor, idag och i framtiden. På Boxholms Skogar AB har vi funderat mycket på…

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 14)

    Lantbrukare vinner på samverkan kring habitatförvaltning

    Av: Mark Brady

    Effektiv landskapsförvaltning i jordbrukslandskapet uppstår inte av sig själv, även om lantbrukare själv vinner på det. Det finns uppenbara fördelar för både lantbrukare och miljön med samverkan, men de behöver kommuniceras tydligare.

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 16)

    Besök på en skogsfastighet: ”Det finns inga nackdelar för oss skogsägare att börja diskutera landskapsplanering”

    Av: Annika Borg

    Hur ser en markägare på möjligheterna med landskapsplanering i skogsbruket? Och vad finns det för alternativ för en skogsägare som vill kunna leva på sin skog, men inte nödvändigtvis vill kalavverka stora ytor? Johnny de…

  • Publicerad i NR 2 2021 | ÅRG 26 (sida 18)

    Regionala landskapsplaner först som sist

    Av: Mikael Svensson

    Fåglar som lavskrika och tjäder har varit föremål för stor debatt. De missgynnas när skogen blir allt mera fragmenterad och när äldre skog avverkas. Samtidigt vill samhället ha skogsråvaror. Hur ska vi göra så att…