Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 1)
<p>Världsnaturfonden WWF har arbetat med rovdjursfrågan i Sverige i 45 år och tycker nu att det är dags att komma vidare i rovdjursfrågan och få en förvaltning och debatt som är mer balanserad och med ett mer konstruktivt tonläge. Det är en stor utmaning men inte omöjligt.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 1)
Av: Michael Jones
<p>The scale of societal change required to respond to biodiversity loss and climate change may seem daunting, but we know what has to be done and we know how to do it. What is required now is transformational change on all levels of society and the tools we need are available.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
<p>Teorin om hur politik ska genomföras sågs i början av 1950-talet som en linjär process. Idéerna uppifrån skulle rena och klara färdas ner genom systemet och leda till förväntade resultat. Senare forskning inom bland annat statsvetenskap har dock visat att politiska mål och lagstiftning alltid kan tolkas och omtolkas av genomförande organisationer, tjänstemän med flera.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 4)
Av: Rebecka Le Moine
<p>Rebecka Le Moine är sedan 2018 riksdagsledamot för Miljöpartiet. Hon har varit en av initiativtagarna till att uppmärksamma biologiska mångfaldens dag 22 maj. För sitt arbete med detta, och för att hon ”lyckas med konststycket att göra biologisk mångfald intressant för alla” utsågs hon 2017 till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden WWF.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 5)
<p>I detta nummer av Biodiverse förekommer en hel del namn och förkortningar på olika organisationer, konventioner, program etc. För att göra det lite lättare för er läsare, och för att förklaringar inte ska behöva upprepas genom artiklarna, har vi här samlat de som förekommer mest i texterna.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 6)
Av: Gunvor G Ericson
<p>Vi står inför stora utmaningar vad gäller både klimatförändringar och artförlust. Flera av punkterna i Januariavtalet som förhandlades fram i och med regeringsbildningen handlar om biologisk mångfald, och till sin hjälp har politiker en rad verktyg för att göra skillnad.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 8)
Av: Karin Hogstrand
<p>Klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden är de områden som behöver prioriteras i miljöpolitiken under de kommande åren. Det är en av Naturvårdsverkets slutsatser i den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen, som lämnades till regeringen i januari i år.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 10)
<p>Vilka är miljöpolitikens olika aktörer? På vilka nivåer och i vilka delar av samhället agerar de, och vilka relationer har de till varandra? Här presenteras ett sätt att visa detta i ord och bild.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 12)
Av: Anki Weibull
<p>Det är nu dags att ta fram ett nytt globalt ramverk med mål för biologiska mångfald som ska hjälpa världens länder att genomföra konventionen om biologisk mångfald. Det är en lång process av möten, förhandlingar och diskussioner. Naturvårdsverkets Anki Weibull, som själv deltar i processen för Sveriges räkning, berättar om hur det går till.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 14)
<p>Två böcker anmäls i detta nummer av Biodiverse: den femte delen i serien om trädens biologiska mångfald, "Gran, grann, grandios och rik" (Bengt Ehnström och Martin Holmer), samt "Att inspirera och reflektera - om naturvägledning i teori och praktik", utgiven av Nordiska ministerrådet.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 16)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Torbjörn Ebenhard
<p>Vem har ansvar för att minska förlusten av biologisk mångfald? Eller för att kompensera för den förlust som redan är gjord? Det finns en latent ansvarskänsla hos många av oss, men samhällsstrukturer och brist på insikt över lägets allvar, gör det svårt för många att genomföra en nödvändig omställning. Här finns olika sätt att resonera om vem som bär ansvaret för att minska artförlusten.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 18)
Av: Michael Jones
<p>De samhällsförändringar som krävs för att motverka den pågående förlusten av biologisk mångfald och den globala uppvärmningen kan verka hopplöst stora, men vi vet vad som måste göras och vi vet hur det kan göras. Nu krävs omvälvande förändringar på alla samhällets nivåer, och vi har alla verktyg som behövs. This article is also available in English.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 20)
Av: Thomas Hahn
<p>Målet om ekonomisk tillväxt, mål 8 i de sjutton hållbarhetsmål som FN identifierat, har blivit en fixering som äventyrar de andra hållbarhetsmålen. Senare års forskning understryker att vi bara kan ha ett överordnat mål: antingen hållbar utveckling eller BNP-tillväxt. Hållbar utveckling har egentligen bara två dimensioner, social och ekologisk hållbarhet.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 22)
Av: Annika Borg
<p>Jakt på rovdjur, till exempel varg, regleras ytterst av EU:s art- och habitatdirektiv.<br /> Biodiverse pratade med Marcus Öhman, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.</p>
Publicerad i NR 4 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Av: Johan Samuelsson
<p>Finland ansluter till det unika arbetet för att utforska mångfalden av arter i Norge, Sverige och nu alltså även Finland. Samarbetet fokuserar på att utforska flercelliga djur, växter och svampar med särskild hänsyn till att etablera kunskap om dåligt kända arter, artgrupper och ekosystem.</p>
