Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
<p>Hur kan vi förstå begreppet värde? Ordet dyker svårfångat upp i vitt skilda sammanhang och blir som en kameleont, som ändrar färg efter sammanhanget. Biodiverse bad två forskare inom olika discipliner att ge en fördjupande bild av begreppet värde. Henrik Lerner är forskare vid institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, och skriver om naturvärden och filosofisk värdeteori.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
Av: Håkan Tunón
<p>Vilka samhällsprocesser tar idag hänsyn till andliga och kulturella värden i naturen? Och hur prioriteras detta i beslut? I många länder talas det om heliga områden i kombination med naturvård, men i Sverige idag omnämns sällan naturområden och landskapselement som heliga.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
<p>Vad är värde? I den andra artikeln om detta svårfångade begrepp skriver Daniel Brännström, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet om värde, tid och värdering.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
<p>Biologisk mångfald är viktigt för mental vila och återhämning. Det har visat sig i forskningen om verksamheten kring terapiträdgårdar vid SLU.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 1)
Av: Malgorzata Blicharska, Grzegorz Mikusiński,
<p>Områden som är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden överlappar ofta med platser som utgör starka religiösa fästen. Religionen i sig kan ha betydelse för hur människor agerar i sitt förhållande till naturen.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 2)
<p>Det är förstås självklart att vi som professionella och privata människor gör värderingar som en del i vår vardag. Det vore naivt att tro att alla våra värderingar skulle gå att lägga i dagen och analysera i syfte att göra alla värderingar transparenta.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 10)
Av: Malgorzata Blicharska, Grzegorz Mikusiński,
<p>Stora gamla träd har världen över en speciell plats i människors kultur och berättelser, förutom att de spelar en stor och viktig roll för biologisk mångfald och de ekosystem som de ingår i. Genom att ta hänsyn till denna kulturella dimension kan skyddet av gamla träd förbättras.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 12)
Av: Johnny de Jong, Lesly Valencia
<p>Naturvärde är ett ord som vi hör talas om dagligen, men vad är ett naturvärde? Är det möjligen något som biologerna har koll på? Ja, icke-biologerna tror nog det, och kanske tror biologerna själva det också. I själva verket är förvirringen total, trots begreppets fundamentala betydelse i nästan all planering och vid de flesta exploateringar.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 14)
Av: Jörgen Wissman, Karin Norlin, Ann-Sofie Kall
<p>De flesta svenskar har en relation till gräsmattor, och starka åsikter om hur de ska skötas. Gräsmattor ses som en självklar del av både trädgården och det urbana landskapet. Men många av våra grönytor kan, biologiskt sett, betraktas som ”gröna öknar” och kunskaperna om alternativa skötselmetoder är begränsade. Och varför är det egentligen så skamligt med en oklippt gräsmatta i villaträdgården?</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 17)
Av: David Kronlid
<p>Den miljöetiska forskningen vilar på antagandet att vår moral är avgörande för beslutsfattande i samhället. Men för att komma vidare med hållbarhetsproblematiken bör forskningen på området börja med att ifrågasätta denna premiss.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 18)
Av: Marie Kvarnström
<p>Riksbyggen har tillsammans med Sweco skapat ett verktyg för värdering av ekosystemtjänster som man sedan två år tillbaka använder i alla sina byggprojekt. Målet är att man ska bibehålla, kompensera eller förstärka de ekosystemtjänster som finns på de platser man bebygger. Verktyget hjälper till att synliggöra tidigare osynliga värden för Riksbyggens projektledare. Marie Kvarnström har intervjuat Riksbyggens Charlotta Szczepanowski, som har utnämnts till Sveriges bästa hållbarhetschef.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 20)
Av: Marie Kvarnström
<p>What separates and what unites scientific knowledge and traditional ecological knowledge? Do we need different kinds of knowledge in our work for sustainable livelihoods? Marie Kvarnström has talked with Robin Kimmerer for help to sort things out. Robin Kimmerer is a professor of Environmental Biology at SUNY College of Environmental Science and Forestry in Syracuse, New York. She is also a member of the Citizen Band Potawatomi, one of the people who lived around the Great Lakes in North America when the Europeans arrived there. Robin Kimmerer is the Founding Director of the Center for Native Peoples and the Environment, whose mission is to create programs using both indigenous knowledge and scientific knowledge in the work for sustainable societies.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 20)
Av: Marie Kvarnström
<p>Vad skiljer och vad förenar vetenskaplig kunskap och traditionell ekologisk kunskap? Behöver vi olika slags kunskap i arbetet för hållbara samhällen? Marie Kvarnström har samtalat med Robin Kimmerer för att få hjälp att reda ut begreppen.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 22)
Av: Ulrika Hagbarth, Karolina Hedenmo
<p>Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att göra en satsning på kommunikation om ekosystemtjänster, i samarbete med ett tiotal myndigheter och andra aktörer i samhället. Målet med satsningen är att öka kunskapen om ekosystemtjänster och att värdet av ekosystemtjänster integreras i beslutsprocesser. Uppdraget pågår till och med år 2017.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 24)
Av: Carina Green
<p>Att värdesätta naturen eller delar av den är ett lovvärt grepp i den internationella naturvården. Men för samhällen med helt annan världsbild än den västerländska kan själva tilltaget vara helt irrelevant: naturen har inget värde, eftersom den är en del av oss och vice versa. Att sätta värde på naturen förutsätter att den är skild från oss.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
<p>I slutet av förra året kom boken Mångfaldens utmark av Kelvin Ekeland. Det är en bok som kan ses som någon slags memoarer baserade på ett långt arbetsliv och sittandet på en mängd olika stolar staplade på höjden.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
<p>I januari 2015 hölls det tredje plenarmötet för IPBES, den mellanstatlig kunskapsplattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.</p>
Publicerad i NR 1 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
<p>Vid senaste partsmötet för konventionen om biologisk mångfald, CBD, som hölls i Sydkorea i oktober 2014, sammanfattades tillståndet för den biologiska mångfalden i världen.</p>
