Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>Det är ett lite annorlunda nummer av Biodiverse du nu läser. I början av detta år fick Torbjörn Ebenhard, mångårig medarbetare vid CBM, uppdraget att vara gästredaktör för nummer fyra 2017.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>(This article is also available in English) Inget av de stora hoten mot arterna har avvärjts på globala skala. Tvärtom uppvisar alla en ökande trend, och nya hot har tillkommit. Biotopförstörelse och överexploatering är de största hoten för landlevande respektive vattenlevande arter. Drivkrafterna bakom de direkta hoten kan framför allt kopplas till människans verksamheter, och de går från det lokala till det globala. Den internationella handeln leder till att många länder, däribland Sverige, exporterar hoten mot den biologiska mångfalden när vi importerar varor.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>Of all the world's species only some have been assessed as to whether they are threatened or not. The red list does not describe the worst possible scenario, only what we can assuredly say at present, and there are many unreported cases. There may thus be many more threatened species than the list takes up.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>We are witnessing the beginning of the sixth mass extinction of species. This time, this dramatic change is being caused by human activity, through climate change, and through the destruction of habitats.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
<p>(This article is also available in English) None of the major threats to the species have been averted on a global scale. On the contrary, all of them are showing an increasing trend, and new threats have emerged. Biotope destruction and over-exploitation are the main threats to terrestrial and aquatic species. The driving forces behind the direct threats can first and foremost be linked to human activities and they range from the local to the global. International trade leads to many countries, including Sweden, exporting the threats to biodiversity when we import goods.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 2)
<p>Hur omfattande och välstrukturerad är din kunskap om arters försvinnande? Kan du definiera till exempel begreppen utdöende, utrotning och utdöendeskuld samt funktionellt, evolutionärt och kommersiellt utdöende? Vet du hur många arter som har dött ut, i vilken takt och av vilka orsaker? Och hur informerad är du om betydelsen av utdöendet för ekosystem, människor och samhällen?</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 6)
<p>Utdöende är en naturlig process. I en stabil miljö är ungefär 1 % av arterna i något stadium av naturligt utdöende. Sammanlagt har mer än 95 % av alla arter som någonsin existerat dött ut på det sättet.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 8)
<p>Under större delen av jordens historia har artantalet stadigt ökat, med förhållandevis korta avbrott för tillfälliga nedgångar. Allt tyder på att vi ser en sådan nedgång nu, och den startade för mer än en miljon år sedan.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 12)
<p>Korallrev täcker mindre än 0,1 % av världshaven, men hyser 25 % av alla marina fiskarter. Globala klimatförändringar hotar reven, och de revbildande korallarterna genomgår den snabbaste försämringen i bevarandestatus som någonsin uppmätts.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 13)
<p>För de marina fiskarna är fiske det största direkta hotet. Mer än hälften av de hotade arterna överexploateras. Av de kommersiella fiskbestånden har 24,2 % kollapsat, det vill säga de är funktionellt utdöda, och 33,7 % av bestånden överexploateras. Ytterligare 33,2 % fiskas på gränsen för hållbarhet, och i resterande 8,9 % av bestånden är uttaget ännu under vad som är hållbart.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 14)
<p>Nationalparken Lambir Hills i Sarawak på Borneo är ett 6 952 hektar stort regnskogsområde som är skyddat sedan 1975. Från början var den svårtillgänglig, men 1987 byggdes en asfalterad väg in i parken. Sedan dess har skogen tömts på vilt.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 15)
<p>Många arter drabbas samtidigt av flera olika hot, som kan förstärka varandras effekter. Det gör det svårt att bedöma vilken effekt hoten får. Havssköldpaddorna utsätts för allvarliga hot under alla faser av livscykeln, med resultatet att sex av de sju arterna är utrotningshotade. Den sjunde arten är sannolikt också hotad, men data saknas.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 16)
Av: Ola Jennersten
<p>Tigern tillhör en av de mest hotade däggdjursarterna, och har minskat med ungefär 96 % på hundra år. Jakt och naturomvandling är stora orsaker till att detta imponerande rovdjur minskat i antal så drastiskt. Men också lyxkonsumtion som ofta drivs på av kriminella nätverk.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 18)
Av: Ulf Gärdenfors
<p>Rödlistning är ett verktyg för att bedöma arters utdöenderisk. Det ska inte förväxlas med till exempel WWF:s färgmärkning för konsumtion av fisk och skaldjur. Rödlistning bygger på internationellt fastslagna kriterier som tagits fram av Internationella Naturvårdsunionen IUCN, och som kan tillämpas på global, regional eller nationell nivå.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 20)
<p>(This article is also available in English) Endast en del av världens alla arter har hotbedömts. Rödlistan anger det man säkert kan säga i dagsläget, inte värsta möjliga scenario. Det finns ett mörkertal, och många fler arter kan alltså vara hotade.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 21)
<p>I början på 1990-talet genomfördes en inventering av groddjur i Reserva Biológica Monteverde, Costa Rica. Den visade att 20 av de ursprungligen 50 arterna hade försvunnit.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 22)
<p>Däggdjur är speciella. De föder levande ungar (undantaget kloakdjuren), som får di från mjölkkörtlar, och de har hår. Människan är ett däggdjur, och de andra däggdjuren är våra närmaste släktingar. De har möjliggjort människans befolkningstillväxt, och de har inspirerat vår konst, litteratur och religion. För många människor är däggdjur liktydigt med ”djur”, till skillnad från till exempel fåglar, grodor och skalbaggar.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 24)
Av: Ulf Bjelke
<p>Drygt 4 000 arter är upptagna på den svenska rödlistan. De främsta hoten är avverkning av skog samt igenväxning. Omkring 200 arter bedöms som utdöda från landet och därtill har drygt 900 av de rödlistade som idag är bofasta försvunnit från ett eller flera län.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 26)
<p>Hur kan vi förstå de etiska dimensionerna av artutrotning? Inom moralfilosofin finns verktyg för att föra strukturerade resonemang kring värde och skuld.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 28)
<p>Vad spelar det för roll att arter försvinner? Ett ekosystem kollapsar inte av en artförlust; det finns en resiliens inbyggd i systemet. Frågan är bara hur många artförluster ekosystemet tål. I det sammanhanget är det inte bara globala utdöenden som räknas, utan även alla lokala, regionala och funktionella utdöenden.</p>
Publicerad i NR 4 2017 | ÅRG 22 (sida 30)
<p>(This article is also available in English) Vi är på väg in i det sjätte massutdöendet av arter. Den här gången är denna dramatiska förändring orsakad av människans verksamhet, genom klimatförändringar och förstörelse av livsmiljöer.</p>
