Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Verkligheten kan beskrivas på olika sätt. Vissa hävdar att det går utför med naturvården i skogen. Andra vill hellre peka på den positiva naturvårdsutvecklingen inom sektorn under 1990-talet. Vem har rätt? Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket presenterade…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
Av: Johnny de Jong
<p>Hur påverkar skogspolitiken naturen i skogen? En slutsats i den senaste utvärderingen är att det har varit en positiv utveckling av naturvårdsarbetet, men det är ännu inte tillräckligt bra. En femtedel av föryngringsavverkningarna håller inte måttet ens enligt lagens minimikrav.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 4)
Av: Linda Hedlund
Konventionen om biologisk mångfald (CBD) har lyckats ena sig om ett relativt konkret arbetsprogram för skog. Det är det första mera konkreta skogsprogrammet någonsin på global nivå. Programmet fastställdes under det senaste tekniska och vetenskapliga…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Johnny de Jong
<p>Det intensiva skogsbruket har satt djupa spår i våra skogar. Över hundra arter har försvunnit från skogen de senaste 200 åren och för flera av de hotade arter som finns kvar kan det redan vara för sent.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
Av: Johnny de Jong
Ett antal rapporter som presenterats i början av 2002 av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och CBM konstaterar samma sak: naturvårdsarbetet i skogen fungerar inte riktigt bra. Det har förvisso varit en positiv utveckling i början på 1990-talet,…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
<p>Sverige har en ledande position bland världens länder när det gäller miljömärkning av skog. Ändå finns det en del att förbättra även här. Nu håller den svenska miljömärkningsstandarden FSC på att ses över.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Lena Gustafsson
Hur påverkar kvävetillförsel den biologiska mångfalden i skogen? Det undersöks inom forskningsprogrammet Kväve 2002 som samordnas av Skog-Forsk. Slutrapporten kommer i mitten av juni. Bakgrunden till projektet är att FSC-certifierade markägare som kvävegödslar på sina…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Mats Jonsell
Död ved kan för en människa tyckas vara en ganska enhetlig vara. För vedlevande insekter är det däremot avgrundsstora skillnader mellan olika vedtyper. Detta har skalbaggssamlare känt till länge, men på senare tid har forskning…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Skogsbruket har på kort tid och i stor skala infört nya skötselmetoder för att bevara den biologiska mångfalden. Nu är det dags att kritiskt utvärdera hur effektiva de olika metoderna är. Leder de verkligen till…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Sven G. Nilsson, Per Eliasson, Jonas Hedin, Håkan Ljungberg, Mats Niklasson
Vi som forskar om bevarande av biologisk mångfald i södra Sveriges skogar och arbetar inom projekt SUFOR (Uthålligt skogsbruk i södra Sverige) har en gemensam utgångspunkt: kunskap om ett områdes skogshistoria är en central del…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 10)
Av: Bengt Oldhammar
<p>Jag och några av mina vänner hade i höstas förmånen att guida ArtDatabankens personal, inklusive Johnny de Jong från CBM, i dalaskogen. En dag i verkligheten som slutade med att även de Jong fick erkänna att han var bestört.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Titta närmare på denna vackra lav. Växer den i dina strövmarker har du något att glädjas åt.</p>
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
Av: Johan Samuelsson
Det har kommit två nya böcker om hur man bäst kan bevara biologisk mångfald i skog och andra marktyper i Europa. De är publicerade av EU-projektet Naconex och kan fritt beställas från Pro Natura, Träringen…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
SkogForsk har gett ut en handbok i bränning, gjord av Jan-Olov Weslien. Den vänder sig till personer i skogsbruket som ska välja ut och förbereda objekt för bränning samt till dem som ska genomföra bränningen,…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
I en ny bok från CBMs skriftserie: ”Sveriges lantraser — kulturarv och genresurs” (117 sidor) ger Susanne Gustafsson och Peter Thorén en översikt av de svenska lantraserna, lantrasföreningarna och de genetiska aspekter som man måste…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 13)
Av: Anders Delin
Jag har gått i skogen sedan 1950 och arbetat ideellt med naturvård i 20 år, i skogar i Hälsingland, Gästrikland, Härjedalen och Åsele lappmark, och lite i Uppland, Dalarna och Norrbotten. Jag har läst statistik…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 14)
Ett av årets nya frimärken föreställer fiskgjusen. Fågeln har blivit vald av Sveriges Ornitologiska Förening till årets riksinventeringsart. Dess känslighet för störning från mänskligt friluftsliv i örika sjöar är ett potentiellt hot. Den är även…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 14)
För att gynna den biologiska mångfalden ska mängden död ved ökas i skogen. Inom skogsbruket finns det en oro för att det ska leda till större skador av granbarkborre. Denna skadeinsekt lägger nämligen sina ägg…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 14)
Ekar i alla åldrar drabbades i slutet av 1980-talet av en sjukdom med snabb utveckling. Såväl gamla, vackra ekar i parkmiljö som yngre, planterade träd i skogen dog. Denna så kallade ”hastiga ekdöd” ansens vara…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 14)
Nio europeiska länder deltar i ett forskningsprojekt där man hoppas hitta botemedlet mot almsjukan, svampsjukdomen som håller på att slå ut praktiskt taget hela almbeståndet i både Europa och Nordamerika. Från svensk sida deltar Skogsstyrelsen…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
Sveaskog publicerar nu ekologiska landskapsplaner på sin webbplats. Gå in och titta på internetadressen www.sveaskog.se/skogsbruk/ekologi/omplan/panatet.asp. Planerna publiceras för att inbjuda till dialog med intresserade.
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
För att öka kunskapen om våra stora rovdjur lanserar nu WWF och Studiefrämjandet satsningen ”Att leva med rovdjur” som på bred front ska spridas via studiecirklar och skolor. I en broschyr kan läsaren ta del…
Publicerad i NR 1 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
I januari startade CBMs internationella magisterprogram i biologisk mångfald. Studenter av tio olika nationaliteter har kommit till Sverige för att delta i det unika programmet. De ska läsa en rad olika kurser med stor ämnesbredd:…
