Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 3)
Av: Johnny de Jong
<p>I Mångfaldskonventionen framhålls vikten av att man i miljökonsekvensbeskrivningar tar särskild hänsyn till biologisk mångfald. CBM har fått i uppdrag av Miljödepartementet att utreda i vilken omfattning detta faktiskt görs i dagens Sverige.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 4)
<p>Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del av det beslutsunderlag som krävs vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. MKB är inte bara ett dokument utan lika mycket en process som i bästa fall startar redan tidigt i en projektplanering.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 5)
Av: Johnny de Jong, Gabriella Lundmark
<p>Under våren har CBM tillsammans med MKB-centrum vid SLU, samlat in och analyserat ett antal miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Undersökningen är inte avslutad ännu, men resultatet är ändå tydligt. De MKB:er som görs i Sverige handlar i mycket liten omfattning om biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 7)
Av: Johnny de Jong
<p>CBM anordnade tillsammans med MKB-centrum 11 april ett seminarium om biologisk mångfald och miljökonsekvensbeskrivningar.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 8)
Av: Jan Sundberg
<p>Kemiska gränsvärden är väl reglerade i miljökonsekvensbeskrivningar, men naturvärden bedöms sällan. Att uppföljning glöms minskar dessutom MKB:ns potentiella slagkraft.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Naturvårdspriset gick i år till Bo Mossberg, känd bl.a. för illustrationerna i Den nordiska floran.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Triturus cristatus är en rödlistad art med extra lagskydd.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>ArtDatabanken anmäler radioprogrammet Naturbruk till Granskningsnämnden för radio och TV.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 10)
Av: Antoienette Oscarsson, Inger Olausson
<p>Vid Sveriges Lantbruksuniversitet ligger MKB-centrum SLU vars huvudsakligt syfte är att öka kvalitén på de MKB (miljökonsekvensbeskrivningar) som tas fram i Sverige. Det inrättades 1999 av dåvarande rektor Tomas Rossvall.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 11)
<p>Varför upplevs natur och kultur som ett problem i projekteringssammanhang? Är det så att infrastrukturplanerare och vägingenjörer inte gillar naturen och dess innevånare?</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 12)
Av: Per Collinder
<p>Man kan undra varför projektledare och MKB-konsulter ska måna om att frågor om biologisk mångfald ska inkluderas i MKB. Varför ska man göra fältkontroller i ett tilltänkt exploateringsområde när man riskerar att något kryp eller någon obskyr växt som kan stoppa eller åtminstone fördyra projektet.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 13)
Av: Per Collinder
För naturvärdesbedömning finns det numera ett flertal olika inventeringstyper för att bedöma naturvärde för olika typer av biotoper. För bedömning av konsekvenser är det sämre ställt. Här skulle mycket kunna göras för att göra bedömningarna…
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 14)
Sveriges riksdag har antagit 15 miljökvalitetsmål, vilket väcker en del frågor. Hur ska styrmedel och skötselåtgärder utformas så att målen nås, och hur utvärderar man måluppfyllelsen? Vilka processer och aktörer är involverade? Hur vet vi…
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 16)
Av: Maria Berlekom
<p>Under hösten 2002 inrättades ett svenskt program med inriktning på biologisk mångfald för utveckling och fattigdomsbekämpning i tredje världen (SwedBio). Nu börjar verksamheten komma igång på allvar.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 17)
Maria Berlekom är biolog och har arbetat internationellt med miljöfrågor och landsbygdsutveckling sedan 1985. Hon har bland annat arbetat som volontär i ett skogsprojekt i Tanzania, som Sidahandläggare för naturresursfrågor i Kenya, och därefter som…
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 18)
Av: Björn Lundgren
<p>CBM:s magisterprogram i biologisk mångfald är inne på tredje kullen studenter, men hur lyckat är det? Björn Lundgren, en internationell utvärderare, granskar just nu programmet. Utredningen är inte färdig men här presenteras lite tankar rörande arbetet.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 19)
Av: Johnny de Jong
<p>Ett startskott för projektet om behovet av död ved var ett seminarium i Helsingfors. Där diskuterade svenska och finska forskare frågan, både vad som gäller kraven på kvantitet och kvalitet.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 19)
<p>Många ryser när ormar förs på tal och i Sverige gäller detta alldeles särskilt huggormar. I en ny bok frossas det emellertid i huggormar och CBM:s Mats Höggren är en av fyra redaktörer till detta fantastiska alster.</p>
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 20)
I samband med Skånes Djurparks 50års jubileum år 2002 instiftades ett stipendium avsett att utdelas till enskild person, organisation, förening, skolor eller företag i Sverige som gjort en viktig insats för bevarandet av nordiska djurarter.…
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 20)
Biologisk mångfald är mer än bara rödlistade djur och växter ute i den vilda naturen. Vårt levande kulturarv i form av lantraser och lantsorter är också en viktig del. De utgör en genetisk resurs för…
Publicerad i NR 2 2003 | ÅRG 8 (sida 20)
Krukväxter ligger många människor nära om hjärtat och de förekommer därför ofta i många olika sorter. Pelargonen (Pelargonium x hortorum) är ett exempel på en populär krukväxt. Den har sålts i Sverige sedan 1800-talet. På…
