Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Av: Hilda Runsten
<p>Bonden, eller brukaren, är nyckeln till både bevarandet och utveckling av den biodiversitet vi behöver värna. Grunden för att göra hållbara åtgärder på lång sikt är ett livskraftigt jordbruk och en levande landsbygd, punktinsatser kan säkert göras på andra sätt, men för långsiktighet måste bevarande och utveckling av mångfald ingå som en självklar del i lantbruket.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Av: Malin Sahlin
<p>Människans nyttjanderätt av naturen är förenad med ett stort ansvar. Den skog vi har behöver förvaltas med en helhetssyn för framtiden.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Av: Fredrik Widemo
<p>Jägarnas syn på naturvärden och naturvården präglas av brukande och skötsel, snarare än att minimera mänsklig påverkan. Förvalta snarare än att skydda. Bruka utan att förbruka. Vara en del av naturen, snarare än att ställa sig på sidan av den. För jägare är det självklart att människan är en del av ekosystemen, bland annat som toppredator. ”Naturligt” inkluderar människan.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Av: Gudrun Kuhmunen
<p>Min far skulle sätta upp en stuga i vårt sommarviste. Tidigare hade vi bott i tältkåta och tält, vilket hade fungerat bra med undantag av de långvariga regniga, kalla och blåsiga perioderna. Nu skulle en boning med tak, golv och spis byggas. Men först behövde han komma överens med marken där det var tänkt att byggas.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 2)
<p>Jag och du, alla människor, naturen och allt på jorden byggs upp av det vi idag ser som den minsta beståndsdelen av materien, kvarkar. Allt levande på jorden – jag, du, alla människor, naturens växter och djur – ingår i cirkulationen av vatten, näringsämnen, med mera, det vill säga det kretslopp som driver livssystemet jorden.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 4)
Av: Johnny de Jong
<p>Vi har i detta nummer av Biodiverse bett ett antal personer som är aktiva inom olika näringar, eller i olika organisationer, att beskriva sin natursyn och berätta hur deras natursyn vuxit fram.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 10)
Av: Joakim Boström, Anna-Karin Utbult Almkvist, Pauline Palmcrantz
<p>Att bruka naturen på ett långsiktigt hållbart sätt är centralt i hur vi ser på naturvärde. Det handlar också mycket om identitet, arv och kunskaper från ett liv i och nära naturen. Det skriver tre lokala naturbrukare, som här delar med sig av sin erfarenhet.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 12)
Av: Erica von Essen
<p>I ett avsnitt i Biodiverse har vi bett sju olika aktörer att beskriva sitt förhållande till och syn på naturen. Vi har sedan låtit Erica von Essen, forskare i miljökommunikation, analysera likheter, olikheter, eventuella mönster i berättelserna och sätta in dem i ett större perspektiv.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 12)
Av: Erica von Essen
<p>Det finns många gemensamma perspektiv i diskussionen om biologisk mångfald och natursyn, det ser man i de föregående artiklar där sju olika aktörer beskriver sin natursyn. Men det likartade språket döljer också uppriktiga skillnader såsom för vem naturen är till. På en samhällsnivå ser vi ibland intressekonflikter mellan sektorer, vilka förmodligen skulle kunna härledas till dessa skillnader.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 14)
Av: Carina Green
<p>Mänskligheten uppvisar en uppsjö av olika sätt att förhålla sig till naturen och naturresurserna i olika tider och olika kulturer. Vi klassificerar och kategoriserar – gör mening av – naturen och vår plats i skapelsen på varierande och ofta komplicerade sätt. I flera av de länder där det finns ett urfolk pågår processer att inkorporera urfolkens natursyn och kunskap i den officiella naturvården.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 16)
<p>Vi lär oss relatera till naturen utifrån den sociokulturella och fysiska miljö där vi föds och växer upp. Utifrån den formas vår natursyn, och detta är tätt sammanbundet med lärande.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 18)
Av: Patrik Baard
<p>Vilken roll spelar synen på vad som är naturligt för de etiska aspekterna på natursyn och naturvård? Naturligt är ett centralt begrepp i den miljöfilosofiska diskussionen, där man tittar på hur vi värderar biologisk mångfald, och vilka principer som bör vägleda arbetet med att bevara den.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 20)
<p>Beroende på de sociala sammanhang man lever och verkar i, exempelvis yrkesroll och gruppgemenskap, har man olika sätt att se på naturen, och fastnar för olika slags argument i debatten. Ett kulturteoretiskt perspektiv gör att man kan förstå de naturrelaterade intressekonflikterna mellan aktörer med olika natursyn.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 22)
Av: Antje Jackelén
<p>Efter århundraden av dikeskörningar i antingen exploatering eller romantisering, kanske vi nu ser ett nytt teologiskt förhållningssätt till naturen växa fram – där människan som skapad med-skapare har en roll som förvaltare med betoning på ömsesidighet i relationerna inom skapelsen, och där skapelsens integritet kan bli en ledstjärna.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 26)
Av: Göran Greider
<p>Vi måste se den antropocentrism som genomsyrar aldrig så välmenade konventioner och texter, vi måste med hjälp av det ekocentriska perspektivet anstränga oss att se hur vår egen artegoism är närvarande i allt vi gör och tänker för att kunna motverka och mildra den.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 28)
Av: Johnny de Jong
<p>Bland de bidrag vi kan läsa på föregående sidor, finns många olika sätt att se på naturen. Det är idéer kring hur naturen fungerar för livsuppehället, och som inspirationskälla, vem naturen är till för, och vilken roll människan har i förhållande till den. Den natursyn man har utgör också grunden för vad vi värderar högt i naturen, det vill säga hur vi definierar naturvärde.</p>
Publicerad i NR 2 2018 | ÅRG 23 (sida 30)
<p>Vad kan en artnörd ha för natursyn? Frågan gick till en tidigare anställd vid ArtDatabanken som till synes betraktar livet på jorden med samma ögon som Linné.</p>
