Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 2)
Det är lätt att instämma i storslagna uttalanden om att vi måste ha en hållbar utveckling såväl i Sverige som i världen när det gäller ekologi, ekonomi och det sociala området. När sedan dessa storslagna…
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 3)
Av: Johnny de Jong
<p>Är målkonflikter ett hinder för en effektiv naturvård? Eller är det möjligen tvärtom, det vill säga konflikterna driver naturvårdsarbetet framåt och leder till tydligare och bättre mål? Eftersom konflikter är en tydlig del av naturvårdsarbetet har vi inom forskningsprogrammet Naturvårdskedjan tittat lite närmare på hur konflikterna kan se ut.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 4)
Av: Marie Stenseke
<p>Konflikter – kan de finnas i det svenska odlingslandskapet som ser så fridfullt ut? Efter att ha intervjuat lantbrukare och andra landsbygdsbor om miljöfrågor, landskapsskötsel och biologisk mångfald under femton år, så är det inte utan att jag ser stenmurar, buskar, hässjor, höga hägn, dammar och stallar som potentiella konflikthärdar.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 6)
Av: Jan Bengtsson
Det är tisdagen den 18 november, himlen är grisgrå, luften svinkall. Jag är på väg till Olle på Käringnäset 11 km söder om Hagfors i mellersta Värmland. Olle ringde för en dryg vecka sedan och…
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 8)
Av: Gustaf Aulén
<p>När naturvårdskommunikationen mellan myndighet och skogsägare går fel</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 10)
Av: Anders Dahlberg
<p>Nu sjösätts IUCN:s Red List Index för att följa upp målet att minska den globala förlusten av biologisk mångfald till 2010.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Entomologen Bengt Ehnström fick ArtDatabankens Naturvårdspris 2005 för att ha lyft fram insekterna och deras betydelse inom svensk naturvård.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Flera kommersiellt fiskade torskfiskar blev rödlistade i den nya rödlistan. En av dem är långa Molva molva.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 12)
<p>I utvärderingar av skogspolitiken framhålls att utbildning och rådgivning har stor påverkan på hur skogsägarna sköter sin skog, men en ny intervjustudie visar att informativa styrmedel inte alls är så effektiva som lagstiftarna tänkt sig.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 14)
Av: Coco Dedering
<p>Vid en intressekonflikt mellan naturvård och kulturmiljövård – är det rimligt att utfallet bestäms av vem som har mest resurser för tillfället? Ska förvaltning och skötsel av landskap ske på sådana premisser? Frågan ställdes på sin spets för några år sedan i Kalmar län.</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 16)
Av: Marie Björklund
<p>Den lokala acceptansen för det nationella målet Storslagen fjällmiljö är på många håll påtagligt låg. Hur ska vi kunna nå målet på ett framgångsrikt sätt? Vi kan genomföra det med mer bevakning, skarpare tillsyn, hårdare nypor och fler restriktioner och regler. Men hur långsiktigt är det?</p>
Publicerad i NR 2 2005 | ÅRG 10 (sida 18)
Av: Kjell Larsson, Richard Ottvall
<p>En insats som gynnar en art kan skada en annan. Effektiv naturvård tvingar naturvårdarna till svåra beslut om olika skötselalternativ – som ofta väcker starka känslor.</p>
