Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Förre miljöministern Kjell Larsson lade i våras fram en idéskrivelse till Riksdagen om svensk naturvårds framtid. Det var en riktigt bra skrivelse. Den visade att naturvård inte bara är något för en grupp naturmuppar eller…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 2)
Förre miljöministern Kjell Larsson lade i våras fram en idéskrivelse till Riksdagen om svensk naturvårds framtid. Det var en riktigt bra skrivelse. Den visade att naturvård inte bara är något för en grupp naturmuppar eller…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 3)
Under hela 1900-talet har svenskarna beskrivits som ett genuint naturälskande folk. Frågan är om det är på det sättet eller om berättelsen om det naturälskande folket i norr är en seglivad myt. Flera olika förklaringar…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 4)
Av: Lennart Nyman
<p>WWF har i sitt globala naturvårdsarbete en strävan att insatserna ska förankras hos lokalbefolkningen. För att lyckas med ett projekt krävs en anpassning till lokala förhållanden och en förståelse för det hos folket på plats.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 5)
Av: Aila Peterson
<p>Sedan två år samarbetar Malmö museum med boende från stadsdelen Rosengård. I ett delprojekt dokumenterade ett kvinnonätverk sina naturupplevelser under tre exkursioner. Kan naturen vara en mötesplats för olika grupper av människor?</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 6)
Av: Daniel Eek
<p>Tillgången till natur är för de allra flesta svenskar något självklart. Den finns där tillgänglig för en promenad, en tur med svampkorgen eller en stunds fiske, den erbjuder avkoppling och lugn i en annars, ofta stressad tillvaro. Vår natursyn ligger till grund för vårt engagemang i miljöfrågor, hur stort eller litet detta än må vara. Men hur är det med den del av befolkningen som har utländsk härkomst, delar de vårt miljöengagemang och vår natursyn, har de ens tillgång till vår natur? Kan naturen vara en väg till minskad segregation och ett verktyg i arbetet med integration?</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 7)
<p>Har svenskar en specifik natursyn och skiljer den sig från invandrade gruppers? Kan naturen spela en roll i integrationsprocessen? CBM:s konferens berörde frågor på temat integration och naturvård. Den hölls i Malmö den 17–18 oktober 2002.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 8)
Av: Mora Aronsson
<p>Den 10–13 november utvärderades EUs medlemsländers förslag på områden till nätverket Natura 2000. Denna gång var det den kontinentala regionen som betygssattes av myndigheter, vetenskaplig expertis och ideella organisationer vid ett möte i Potsdam, Tyskland.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
<p>Två arter levermossor som tidigare aldrig har påträffats i Skandinavien upptäcktes i Padjelantas fjällvärld.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
För att möta bristen på kunskap om havens organismer har ArtDatabanken från och med 2003 anställt en marinbiolog. Vår limnolog Anna Tolstoy har gått i pension, men slutför sitt stora arbete med en algfotoflora för…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 9)
Av: Johan Samuelsson
<p>Sju av Sveriges tjugotvå ormstjärnor är rödlistade. Dessa bottenlevande djur är de hårt drabbade av t.ex. trålning.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 10)
Av: Gareth Lewis
<p>Det finns många barn i Sverige och de flesta spenderar en stor del av sin tid på dagis eller i skolan. I dagsläget har de flesta skolor en lättskött grusad eller asfalterad skolgård. Är det en sådan ”stenöken” som vi vill att våra barn ska växa upp i? Med enkla medel kan man skapa en betydligt mer naturnära och stimulerande skolgård.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 11)
Av: Håkan Tunón
<p>I Mölndal har 93 procent av barnen i förskolan och i grundskolans låg- och mellanstadium en egen skolskog. Det finns mer än 10 skolskogar i kommunen som därmed sannolikt är den skolskogstätaste i Sverige. Drygt 5 000 elever sköter nästan 50 hektar skolnära skogar.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 12)
Av: Anna Avilov
Sedan 1998 bedriver Region Skåne ett projekt med att visa den skånska naturen för skolbarn och lärare för att göra den till en naturlig del av undervisningen och medvetandet. Med en bra introduktion kan man…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 14)
Av: Johnny de Jong
<p>En effektiv naturvård kräver ofta svar på tvärvetenskapliga frågor. Det räcker inte att bara veta vilka värden eller biotopkvaliteter som vi strävar mot. Vi måste även veta hur målen kan nås, det vill säga ha kunskap om styrmedel, ekonomiska och praktiska förutsättningar.</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
Under våren 2002 kom beskedet från regeringen att Miljödepartementet önskade en utredning om hur Sverige har genomfört vissa av de åtaganden som man gjorde i och med ratificerandet av Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Utredningsuppdraget…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 15)
Av: Håkan Tunón
<p>Hur möjliggör man mångfaldskonventionens intentioner att hållbart exploatera tillgångar i form av biodiversitet och sedan rättvist fördela eventuella vinster?</p>
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 16)
Flera kommuner har projekt som introducerar invandrare eller storstadsbarn till naturen och skulle behöva någon form av återkoppling. I och med konferensen är CBM:s intresse för dessa frågor inte slut utan vi initierar ett nätverk…
Publicerad i NR 4 2002 | ÅRG 7 (sida 16)
Världsnaturfonden WWF delar varje år ut bidrag till bevarande av svenska lantraser ur denna fond. WWF har tillsatt en rådgivande grupp som ger förslag till hur medlen bör fördelas, LANT-gruppen. För att medlen skall få…
