Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 2)
För att bevara och utveckla ett landskaps värden kan våra politiker utnyttja sig av olika former av styrmedel. Hur det kommer att gå för den biologiska mångfalden i framtiden är till mycket stor del beroende…
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 3)
<p>Konventionen om biologisk mångfald betonar vikten av kunskapsspridning. En ”rättvis fördelning” avser inte endast genetiska resurser och reda pengar utan innefattar även vetenskaplig kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring till u-länder.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 4)
Av: Anna Blomberg
För att bevara och främja den biologiska mångfalden i landet arbetar regeringen efter två strategier: att skydda vardagslandskapet och att bilda reservat. Tidigare bevarades mångfalden nästan enbart genom reservatsbildning, men idag sker mycket av naturvården…
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 6)
Av: Peggy Lerman
<p>I miljöbalken har orden ”biologisk mångfald” slutat synas. Begreppet finns endast på två ställen och i instruktionen som styr Naturvårdsverket byttes ”god miljö” och ”biologisk mångfald” ut mot ”ekologiskt hållbar utveckling” för något år sedan. Det finns heller inget miljökvalitetsmål som heter mångfald. Ändå är mångfalden en av de ”gröna trådar” som underförstått håller ihop hela balken. Frågan är om tråden håller att styra med.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 7)
Av: Agneta Herlitz
<p>När det gäller att bevara populationers genetiska bredd är det inte först och främst antalet djur som är intressant utan en rad andra faktorer som bestämmer hur snabbt genetisk variation försvinner, till exempel könskvot, antal ungar per individ och generationsintervall</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 8)
Av: Knut Per Hasund
<p>Miljöstöden har inte bara hejdat utarmningen av den biologiska mångfalden i det odlade och betade landskapet, utan ibland rent av förbättrat tillståndet. De positiva effekterna på landskapets biologiska kvalitéer hade dock kunnat bli betydligt större om stödet utformats annorlunda.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 10)
Av: Olle Kvarnbäck
<p>Vårt val av livsmedel påverkar i hög grad förutsättningarna för den biologiska mångfalden såväl på landbacken som i havet.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 11)
Av: Johan Samuelsson
<p>Inom EU finns två naturvårdsdirektiv - Habitat- respektive ågeldirektivet -som syftar till att bevara värdefull natur genom ett nätverk av områden. Nätverket kallas för Natura 2000 och ska innehålla vissa naturtyper och arter som är bevarandevärda i ett europeiskt perspektiv. Biodiverse skrev om detta i nummer 3 1999.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 12)
Av: Anna Karlström
<p>Det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” innebär att den biologiska mångfalden i bebyggd miljö ska bevaras och utvecklas. Även plan- och bygglagen anger att planläggning ska främja en ändamålsenlig struktur av grönområden, vilket har ställt ökade krav på att föra in biologisk mångfald som fråga i stadsbygdens fysiska planering. För att nå dessa mål krävs planeringsanpassade kunskapsunderlag</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 14)
Av: Håkan Tunón
<p>I mitten av juni hölls ett etnobiologiskt symposium på Julita - Sveriges lantbruksmuseum i mellersta Södermanland. Titeln var Jordbrukets grödor i människans tjänst – etnobiologi ur en agrar synvinkel och symposiet anordnades inom projektet Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige. Avsikten var att belysa hur odlingen format människans vardag och föreställningsvärld.</p>
Publicerad i NR 3 2000 | ÅRG 5 (sida 15)
Av: Mats Höggren
<p>I maj i år arrangerade CBM och Arizona State University en konferens i Uppsala om huggormarnas biologi. Mötet samlade 80 forskare från 20 länder.</p>
