Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
<p>I höstas kom boken Urfödan: om självhushållets mat<br /> hos folk i Lappland (Ord & visor, 2015) av Lilian<br /> Ryd och det är 356 sidor av fascinerande läsning –<br /> och visst det är faktiskt bokens alla sidor...</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 2)
<p>Detta temanummer om oönskad biologisk mångfald exemplifierar en mängd intressanta och generella frågeställningar. Det är tydligt att problem kopplade till biologisk mångfald är samhällsproblem...</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 4)
Av: Steven Hartman
<p>De medeltida isländska sagorna kan förbättra vår förståelse för hur människor i forntida samhällen förstod och hanterade en nyckfull och föränderlig natur. Den mänskliga dimensionen hos miljöförändringar blir möjlig att avtäcka genom att vi sammanför olika ämnesområden som vanligtvis inte samarbetar, i en forskningsansats med fokus på historisk ekologi.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 4)
Av: Steven Hartman
<p>The medieval sagas of Iceland may help us better understand how past societies made sense of nature's unpredictability and responded to environmental change. Iceland's medieval literature is not only a valuable repository of proxy data about historical changes to natural systems. It can also provide us with insights concerning how Icelanders of the past memorialized, preserved and transmitted local ecological knowledge over many generations.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 7)
Av: Sofia Brockmark
<p>EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari 2015. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket föreslås få huvudansvaret i en nationell förordning om invasiva främmande arter.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 10)
Av: Dolly Jørgensen
<p>Vad är det som styr om en art ska få finnas i ett land eller inte? Idéer, men också historian är något som formar tankar om vad som är önskad natur i en nation – och vad som inte är det.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 12)
Av: Annika Borg
<p>Hur vasst är egentligen verktyget som EU tagit fram mot invasiva främmande arter? Med vilka bevekelsegrunder har listans 37 arter tagits fram? Biodiverse ställde frågan till Mora Aronsson vid Artdatabanken.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 14)
Av: Jackis Lannek
<p>Sammetsgetingen är en invasiv främmande art i Europa, som kan ställa till stor skada för biodlarnäringen och frukt- och bärodlingen. Den är en rovlevande insekt som bland annat jagar och äter honungsbin och andra vilda pollinatörer. Idag sprider den sig i Centraleuropa, och den skulle kunna ta sig till Sverige och rota sig här.</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 18)
Av: Håkan Tunón
<p>För snart trettio år sedan kom boken Mulens<br /> marker: Bete och boskap i hage och vallskog (1987) av<br /> Gunnar Arnborg, Åke Carlsson och Tore Hagman...</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 20)
Av: Håkan Tunón
<p>År 1999 kom den första skriften i CBM:s skriftserie, Livskraftiga rovdjursstammar. Det var en seminarierapport från ett kunskapsmöte som CBM ordnade i syfte att ta fram en opartisk och opolitisk, vetenskaplig bedömning av vilka genetiska krav de stora rovdjuren har vad gäller populationsstorlek...</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 21)
<p>Många är de djurarter som antingen åkt snålskjuts<br /> med människan och hennes transportmedel från<br /> sitt hemområde eller som avsiktligt inplanterats i<br /> nya trakter. Vissa av dessa inkomlingar ställer till<br /> med problem i sin nya omvärld, och sådana arter<br /> beskrivs som ”invasiva”...</p>
Publicerad i NR 2 2016 | ÅRG 21 (sida 22)
Av: Johan Samuelsson, Ulf Bjelke
<p>ArtDatabanken bidrar till Sveriges arbete<br /> med invasiva främmande arter. Det<br /> handlar om att samordna och ta fram<br /> underlag. Här följer några områden där<br /> ArtDatabanken är inblandad.</p>
