Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 1)
Biodiverse bad några ytterligare forskare om kommentarer i ämnet GMO:
<p>Per Sandin: Etiska aspekter på GM-grödor, och Klara Fischer: Tekniken i samhället</p>
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
Ledare: ”Det är inte självklart”
<p>Kopplingen mellan maten vi äter och klimatförändringar har till stora delar sjunkit in och påverkar redan flera människors livsstil, konsumtion och produktion. Det är dock inte lika tydligt och självklart för alla att biologisk mångfald påverkar och påverkas av produktion, försäljning, och konsumtion av mat.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 4)
Historisk mångfald för framtiden
Av: Karin Gerhardt
<p>Finns det mervärden med äldre spannmålssorter som de moderna sorterna saknar? I år startade ett fyraårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att undersöka potentialen hos ekologiskt odlade kulturspannmål.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 6)
Hotad naturtyp behöver konsumtion
<p>Naturbetesmarker spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden idag, men också för vår kulturhistoria och för evolutionshistorien.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 8)
Alternativa proteinkällor – ett naturskyddsinitiativ
Av: Ola Olsson, Torsten Krause, Agnes Andersson Djurfeldt, Magnus Jirström
<p>För människor i vissa länder i Afrika är så kallat bushmeat en av få källor till protein. Men jakten på vilda djur för föda, innebär på många sätt ett hot mot den biologiska mångfalden. Inte bara för att vissa arter jagas mot utrotningens gräns, utan också för att den tropiska skogen som ekosystem riskerar utarmning när vissa träd inte längre kan sprida sina frön via apor som äter deras frukter.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 8)
Alternative protein sources – an effort for nature conservation
Av: Ola Olsson, Agnes Andersson Djurfeldt, Magnus Jirström, Torsten Krause
<p>For many people in African countries, bush meat is one of few sources of protein in their diet. But hunting and killing wild animals for food, so called bush meat, is a threat to biodiversity – in many different ways. Not only are the animals hunted to the edge of extinction, but the tropical forests as ecosystem are also at risk, when some trees no longer have mammals to help them spread their seeds.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 10)
Fäbodens matkultur
Av: Annika Borg
<p>Olika sätt att förädla mjölk har gett upphov till en rik mångfald av produkter. I centrum för denna matkultur finns fäbodbruket, som historiskt var ett sätt för dåtidens bönder att utöka sina betesmarker. Fäbodbruket har en särskild plats i bilden av folkkulturen i både Sverige och Norge. Det har gett upphov till ett kulturarv som vi idag både hyllar och kanske handskas lite slarvigt med.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 12)
Hållbara möjligheter för framtidens mat
Av: Anna Maria Wremp
<p>Hur kommer vi att äta i framtiden? Svaret på den frågan vet ingen idag. Men en sak står klar. Vi måste få till stånd en mer hållbar livsmedelsproduktion. För att stärka och synliggöra SLU:s forskning kring hållbara livsmedelssystem finns SLU Future Food.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 14)
Gentekniken och den odlade mångfalden
Av: Anna Lehrman, Sven Ove Hansson
<p>Tänk på genmodifierade grödor. Vad associerar du till? Är hållbarhet och biologisk mångfald det första du tänker på? Nej, det är det få som gör. Och det är inte så konstigt då ett fåtal grödor modifierade för att tåla ogräsmedel dominerar, ofta i odlingssystem som är allt annat än diversa. Men genetiska verktyg har en stor potential att användas i mångfaldens tjänst. Tyvärr är det en tämligen outnyttjad möjlighet, och kommer så att förbli om inte spelreglerna ändras.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 15)
Ny resistent potatissort testas
<p>Odling av potatis som är genmodifierad skulle kunna leda till minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. Den kan dessutom öka den genetiska mångfalden i den kommersiella odlingen, menar forskaren Erik Andreasson, som arbetar med att ta fram potatissorter som är resistenta mot potatisbladmögel.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 18)
Musslor i Östersjön – mat med mervärde
Av: Anders Kiessling
<p>Nya data från tre stora EU-undersökningar visar att musselodlingar i Östersjön har en stor potential att bidra till att minska övergödningen, och samtidigt skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi. Tekniken har dock mött ett visst motstånd och det finns flera frågor att besvara. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken och vidareutveckling av systemen för att återanvända musslornas näring i livsmedelssystemet på ett effektivt sätt.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 20)
Insekter i kosten – ett mer uthålligt sätt att producera mat?
Av: Åsa Berggren
<p>Insekter är näringsmässigt bra mat, det har FN:s livsmedelsorganisation FAO konstaterat, och arbetar sedan ett decennium för att vi ska äta mer insekter. Men det finns fortfarande många frågor att besvara om produktion och konsumtion, som handlar om ekologi, biologisk mångfald och hälsa. Mer forskning behövs för att kunskapsnivån ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 22)
Äldre frukt- och bärsorter – ett kulturarv värt att bevara
<p>Frukter och bär har i alla tider appellerat till människan. De representerar en rikedom av olika färger, former, dofter, smaker och nyttigheter. Lägg därtill att varje frukt- och bärsort har sin egen distinkta blandning av egenskaper och dessutom bär på en unik historia om hur den uppkommit, odlats och nyttjats. Betänk också att en sort som dör ut aldrig kan återskapas. Genom att odla en äldre sort blir du själv en länk i kedjan av generationer som håller sorten vid liv.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 24)
Rensa i namnfloran – ett arbete för uthålliga
Av: Björn Aldén
<p>Att ta fram en heltäckande databas över Sveriges kulturväxter är ett större, och mer krävande arbete än man kan föreställa sig, berättar här Björn Aldén, som ägnar en stor del av sin tid år att systematisera namn på gamla fruktsorter.<br /> Denna artikel finns i en längre version här på www.biodiverse.se</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Rensa i namnfloran – ett arbete för uthålliga. Lång version
Av: Björn Aldén
<p>Att ta fram en heltäckande databas över Sveriges kulturväxter är ett större, och mer krävande arbete än man kan föreställa sig, berättar här Björn Aldén, som ägnar en stor del av sin tid år att systematisera namn på gamla fruktsorter.<br /> Lång version av artikel.</p>
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Första sommaren med IAS-rapportering
Av: Johan Samuelsson
<p>Det har skapats nya möjligheter att rapportera fynd till följd av EU:s förordning om främmande arter. Med IAS menas invasiva främmande arter, en förkortning från engelska; Invasive Alien Species.</p>
