Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Ledare: Bevara och hållbart nyttja
<p>Bli imponerad av den mångfald av "verktyg" och aktörer som finns i naturvården och som beskrivs i 2018 års sista nummer av Biodiverse!</p>
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Naturvård – en kort översikt
Naturvård innebär att skydda och vårda olika typer av natur och arter. Naturvården värnar specifika livsmiljöer för djur och växter i syfte att bevara, gynna och upprätthålla den biologiska mångfalden. Naturvården regleras genom lagar, främst…
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Resultatbaserade ersättningar: Högre ersättning för större miljönytta
Av: David Ståhlberg
<p>Jordbrukets miljöersättningar har betydelse för odlingslandskapets mångfald. Men de behöver bli effektivare. I ett pilotförsök i Falbygden visar Jordbruksverket att resultat- och värdebaserade ersättningar kan vara ett bättre alternativ än dagens åtgärds- och kostnadsbaserade system.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Vi spenderar för lite på naturvård
Av: Johan Samuelsson
<p>En process inom naturvård som inte nämns så ofta är ”paffen”. Det är ett strategiskt underlag för att identifiera behov för att uppnå de mål som stipuleras i EU:s art- och habitatdirektiv.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 1)
Environmental Conservation Challenges in a multi-sector system
Av: Malgorzata Blicharska, Claudia Teutschbein
<p>Many sectors in society are involved in nature conservation issues, like agriculture, forestry and land-use planning. Coherence on a political level between these sectors is getting more and more important, not only to avoid conflict, but also to discover and develop synergies between the sectors. In our study, we see that nature conservation could be a tool for strengthening other sectors.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 3)
På spaning efter skarpa verktyg
Av: Annika Borg
<p>Vad är naturvård? Det är inte helt lätt att definiera i praktiken. Naturvård kan handla om att skydda vissa områden, och allt som finns däri. Trots naturvårdens starka utveckling de senaste decennierna med goda föresatser, politiska målsättningar och hårt arbete på alla nivåer i samhället, har vi en trend som går åt fel håll.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 6)
”Det ska vara positivt att gynna biologisk mångfald”. Ett samtal med Claes Svedlindh om naturvårdens verktyg i Sverige
Av: Annika Borg
<p>Naturvårdsverket har en nyckelroll när det gäller hur naturvårdsarbetet planeras och bedrivs i Sverige, som regeringens centrala myndighet för att genomföra naturvårdspolitiken. Biodiverse fick en pratstund med Claes Svedlindh, som är chef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket, och ingår i myndighetens ledningsgrupp. Vi ville försöka utröna var naturvården står idag, vilka redskap som finns och hur de fungerar.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 8)
Naturvårdens historia
Av: Per Wramner
<p>Naturvårdens drygt hundraåriga historia karakteriseras av stora skillnader mellan det första och det andra halvseklet. Efter en lång period av resursbrist och stagnation har de senaste drygt 50 åren präglats av en snabb utveckling vad gäller resurser och metodik. Betydande insatser har gjorts – samtidigt som utarmningen av den biologiska mångfalden har fortsatt och i viss mån intensifierats, inte minst i skogslandskapet och det äldre odlingslandskapet.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 10)
Naturvägledning som verktyg för naturvård
Av: Eva Sandberg
<p>Om många människor har en levande relation till naturen och dess invånare, lär sig överblicka vad som händer i våra landskap och drar slutsatsen att naturvård behövs, så stärks framtidens mandat för att skydda och bevara natur. Om inte så urholkas det.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 14)
Vård av natur och kulturmiljö – två sidor av samma mynt
<p>De flesta landskap har flera funktioner och har därigenom behov av både natur- och kulturmiljövård, i ett integrerat arbetssätt. Men samordningen är ofta svag, och man tappar därför i effektivitet. Ibland handlar det om kunskapsbrist, ibland uppstår rena målkonflikter.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 16)
Utmaningar för naturvård i ett multi-sektorsystem
Av: Malgorzata Blicharska, Claudia Teutschbein
<p>Det är många sektorer i samhället, såsom jord- och skogsbruk och samhällsplanering, som berörs av naturvårdsfrågorna, inte bara de som arbetar direkt med dem. Det blir allt viktigare med politisk samstämmighet mellan dessa olika sektorer. Inte bara för att undvika konflikter i så hög grad som möjligt, utan också för att upptäcka och utveckla synergier mellan de olika sektorerna. I vår studie ser vi att arbetet inom naturvården har möjlighet att förbättra resultat inom andra sektorer.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 18)
När varje individ räknas: Bevarandemedicin viktigt redskap i viltvården
Av: Annika Borg
<p>Veterinär kompetens är viktig för att övervaka hälsoläget hos viltpopulationer i stort och hos individer. Speciellt hos starkt utrotningshotade arter där varje individ är enormt viktig för artens fortlevnad. Veterinärmedicinsk kunskap behövs både för att förebygga sjukdomsutbrott och smittspridning, men också för att säkerställa att behandling och hantering av djur sker på ett så säkert och skonsamt sätt som möjligt.</p>
-
Publicerad i NR 4 2018 | ÅRG 23 (sida 20)
Inventeringen av nyckelbiotoper – hittills bästa underlaget om värdefulla miljöer i skogen
Av: Göran Rune
<p>Den 17 maj i år fick Skogsstyrelsen ett uppdrag från regeringen: Ni får tio år på er att göra en nationell inventering av nyckelbiotoper. Det satte ytterligare fart på debatten i den kanske mest polariserade fråga vi haft om svensk skog. Det är dags att reda ut begreppen kring det viktigaste verktyget vi har för att nå miljömålen i svenska skogar.</p>
