Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Eva Sandberg, Lena Malmström
<p>På Hornöberget skiner solen. Familjen Andersson har försetts med en ryggsäck full med uppdrag och ger sig iväg längs en aktivitetsstig för att lära sig om Världsarvet Höga kusten/Kvarkens Skärgård. Vid det första stoppet är utsikten milsvid över Högakustenbron och den glittrande Ångermanälven.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
<p>Att se biologisk mångfald som en angelägen samhällsfråga – inte bara som en fråga för miljösektorn. Det är utmaningen och den nödvändiga vägen framåt för arbetet med biologisk mångfald i framtiden. Och det är där CBM ska vara en aktiv part.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Johan Samuelsson
<p>40 dykare har anmält sig till marint faunaväkteri. Nya bedömningar i Rödlistan 2020. Fransfladdermusen gillar grön infrastruktur.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 2)
<p>”Häng med oss mot en bättre framtid” sa reklamen som poppade upp när jag läste morgontidningen i mobilen. Och det är ju detta vi behöver. Att många ”hänger med” i arbetet med att bevara och hållbart använda mångfalden i naturen (arterna, ekosystemen, generna).</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 6)
<p>I hundra år låg den lilla sjön i Växjö-trakten torrlagd, utdikad en gång i tiden för att ge mer mat på borden i byn. Återställandet av sjön blev det största våtmarksprojektet i Sverige under senare år. Genom samarbete mellan bybor och skogsägare, och med bidrag från myndigheter, har projektet lyckats: att återskapa sjön till nytta och glädje för djur, natur och människor.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 9)
Av: Annika Borg
<p>I Sverige finns nästan 100 000 sjöar och sammanlagt rinnande vatten motsvarande 15 varv runt jorden. De flesta vattnen ligger i skogslandskapet, och det finns en rad kopplingar mellan skog och vatten – de är beroende av varandra. Men vilka egenskaper har olika skogsvatten? Vilken hänsyn bör man som skogsbrukare ta, och vilka åtgärder krävs? Hjälpen finns i form av två enkla verktyg för skoglig vattenvård.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 10)
<p>Den ekologiska forskningen är central för att förstå hur livet och ekosystemen förändras med klimatförändringar och människans brukande av planeten. Med både nya och gamla metoder försöker forskare gräva djupare i dessa komplexa samband, en utmaning som kräver samarbeten över ämnesgränser och nya tankesätt. Användningen av olika metoder tillsammans kan hjälpa oss förstå och förutsäga vad som händer i naturen.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 12)
Av: Gaëlle Leduc, Gordana Manevska-Tasevska, Helena Hansson
<p>Ekologiska produktionsmetoder kan bidra med miljönyttor, som kommer hela samhället till godo. Politiken kan gå in med stödåtgärder där marknaden inte räcker till för att öka de positiva effekterna som är bra för alla – som biologisk mångfald och en levande landsbygd. Genom analys av hur politiken formuleras kan forskare se hur man värderar ekologiska produktionsmetoder i olika länder.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 14)
Av: Annika Borg
<p>Vi ställde några frågor till våra medarbetare om hur de ser på forskning om biologisk mångfald, och på CBM i framtiden.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 16)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Lars Johansson
<p>Från årsskiftet har CBM ”flyttat in” hos institutionen för stad och land vid SLU. Det är en stor institution som redan sedan tidigare huserar granne med CBM i Ulls hus i Ultuna.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 18)
Av: Pär Eriksson
<p>Helhetsperspektiv, kontinuitet och samverkan. Om man tänker arbeta framgångsrikt med naturvård, är dessa tre grundstenar viktiga för ett stabilt projekt. Pär Eriksson på Upplandsstiftelsen berättar här om framgångsfaktorer i arbetet med projektet Ekologisk landskapsplanering, som startade 1993.</p>
Publicerad i NR 1 2020 | ÅRG 25 (sida 20)
Av: Linnea Oskarsson
<p>Den odlade mångfalden, i form av köksväxter, frukt, bär och sådant som odlas för skönhets skull, är idag hotad. Bästa boten är att människor fortsätter odla och älska dem. Genom ett särskilt initiativ har Programmet för odlad mångfald, Pom, räddat många sorter – och deras odlingshistoria – till eftervärlden.</p>
