Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 2)
Vårt konstgjorda ljus är gott – vi människor behöver det, som de utpräglade dagdjur vi är, för att kunna se i natten för säkerheten i städerna och på bilvägarna, och för att vi tycker det…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 5)
Av: J-O Helldin, Annika K Jägerbrand
Ljusförorening är ett växande miljöproblem som först nu börjat uppmärksammas på allvar. Då allt mer av landskapet och en allt större del av dygnet belyses, samt belysningen blir allt mer dagsljusliknande, minskar livsutrymmet för nattlevande…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 8)
Av: J-O Helldin, Manisha Bhardwaj, Annika K Jägerbrand
Allt liv på jorden är anpassat efter de naturliga ljusförhållanden som råder där de lever. Synförmåga och färgseende uppvisar stor variation, och dygnets och årets växlingar mellan ljus och mörker styr fysiologiska processer. När vi…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 10)
Av: Jens Rydell, Johan Eklöf
Fladdermössen har bott och jagat i mörker i mer än 50 miljoner år och i Sverige har kyrkor utgjort perfekta boplatser sen tusen år tillbaka, särskilt för arten brunlångöra. Men för några decennier sedan, när…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 12)
Av: Jonas Victorsson, Olle Håstad
I artiklar från 50-talet kan man se att enstaka insektsfällor fångat 50 000 fjärilar per natt, men idag krävs det en hel fältsäsong för att nå samma antal. Att mängden insekter minskat stöds också av…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 14)
Av: Susanne Åkesson
Fåglars synsinne skiljer sig mycket från människans – de kan uppfatta färger och ljusförhållanden som vi människor inte kan föreställa oss. Synen är mycket viktig i fåglarnas hela livscykel, inte minst för de migrerande fåglarnas…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 16)
Av: Kamiel Spoelstra
The ability to see different colours varies between species. In those cases when artificial lights can´t be avoided, adaptation of the light spectrum can be a way to minimize the negative effects of light pollution.…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 16)
Av: Kamiel Spoelstra
Förmågan att se färger varierar kraftigt mellan arter. I de fall när artificiell belysning inte kan undvikas kan anpassning av ljusspektrum vara ett sätt att minimera de negativa effekterna av ljusföroreningar. I Nederländerna pågår långtidsstudier…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 18)
Av: Annika K Jägerbrand, Maria Nilsson Tengelin
Artificiellt ljus i mörker kan orsaka oönskad ekologisk påverkan på känsliga eller skyddade arter och påverkan på ekosystem. Ekologiska effekter är en direkt sidoeffekt av människans användning av ljus och kan leda till skadliga konsekvenser…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 20)
Av: Petter Hafdell
Trafikverket är ansvarig för en stor del av belysningen längs våra statliga vägar och järnvägar. Ett övergripande mål är att minimera påverkan på miljön, samtidigt som säkerheten ökar. I sitt arbete använder Trafikverket internationella standarder,…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 22)
Av: Annika Borg
Nacka kommun har sedan tre år tillbaka enhetliga riktlinjer för offentlig belysning i kommunen. Här finns biologiska förutsättningar med som en viktig faktor. En indelning av kommunen i miljözoner ligger till grund för gränsvärden för…
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 24)
Av: Marita Böttcher
Belysningens miljöeffekter uppmärksammas nu allt mer på många håll i Europa. Att frågan tas på allvar inom naturvården har förstås flera orsaker, men i Tyskland var en avgörande faktor hotet mot insekterna.
Publicerad i NR 3 2020 | ÅRG 25 (sida 26)
Av: Lena Tranvik
Det som skulle bli superåret för biologisk mångfald fick sig en törn. Planerade mötesplatser om naturvård har ställts in, men drivkrafter bakom förlust av biologisk mångfald kvarstår. Kan pandemin väcka insikt för att vända utvecklingen?
