Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 1)
<p>I detta årets sista nummer av Biodiverse riktar vi strålkastaren på evolutionsbiologisk forskning. CBM har ett samarbete med Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet, och det var hög tid att berätta om den verksamhet som bedrivs där, tyckte redaktionen.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 2)
<p>Jorden är rund och inte platt, i det som förut ansågs vara tom rymd finns det materia, liv på jorden började med encelliga organismer, atomen är delbar och vi har idag identifierat så kallade elementarpartiklar av olika slag och som anses utgöra materiens minsta beståndsdelar. Så kan vi fortsätta att beskriva den kunskap som den så kallade fria nyfikenhetsforskningen eller grundforskningen levererar...</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 4)
Av: Frank Johansson, Jacob Höglund
<p>I vår tid dör växt- och djurarter ut i en aldrig tidigare skådad hastighet, upp till tiotusen gånger snabbare än vad som är naturligt, och det är människans framfart som är orsak till denna krissituation för den biologiska mångfalden. Alla vägar till ytterligare förståelse och åtgärder för att stoppa denna trend är av stor betydelse. Inte minst den typ av grundforskning som bedrivs vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 6)
Av: Stina Weststrand
<p>Naturen är en myllrande plats som kan te sig oöverskådlig. Att bättre förstå naturen med dess organismer är avgörande för att kunna bevara och skydda den på bästa sätt. En viktig del av detta arbete sker genom forskning inom systematisk biologi, där den biologiska mångfalden vi ser idag beskrivs och analyseras utifrån ett historiskt evolutionärt perspektiv. På detta uppslag beskriver Stina Weststrand närmare vad systematik är och med mosslumrar som exempel berättar hon hur en systematikers arbete kan se ut.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 8)
Av: Per Alström
<p>Antalet fågelarter på jorden har ökat markant under de senaste åren – trots att arter dött ut under samma tid. Denna paradox beror framför allt på att den taxonomiska forskningen har fått nya hjälpmedel och på att förbättrad infrastruktur möjliggjort utforskandet av tidigare otillgängliga områden.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 10)
<p>Ekosystemens normalflora av encelliga organismer skapar förutsättningar för allt annat liv. De processer som de utför har många praktiska konsekvenser för oss människor och den miljö vi lever i, till exempel när det handlar om metanproduktion och kvicksilver.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 12)
Av: Per Toräng
<p>Från läroböcker i ekologi och evolution har vi fått lära oss att egenskaperna hos olika arter varierar geografiskt beroende på skillnader i klimat och andra miljöfaktorer. Studier av Öländska majvivor visar på att också lokala ekologiska interaktioner snabbt kan påverka lokala populationers genetiska sammansättning. Dessutom pekar undersökningarna på hur genetisk variation minskar populationernas sårbarhet i en föränderlig miljö.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 14)
<p>Tjernobyls effekter på amfibier, klimatförändring och små katter i Indien, tvättsvampens svenska släktingar. 450 miljoner år av evolution bland ryggradsdjur, västafrikanska matsvampar och reproduktionsstörande ämnen i grodor. Här har vi samlat några korta notiser om forskning på EBC.</p>
Publicerad i NR 4 2016 | ÅRG 21 (sida 18)
Av: Cristina Trigal, Eddie von Wachenfeldt, Erik Degerman, Leonard Sandin
<p>Miljöförbättrande åtgärder, exempelvis åtgärder som underlättar fiskars vandring, och biotopvård, är en lovande insats för att återställa den naturliga funktionen och biologisk mångfald i många svenska vattendrag. Vi jobbar med utvärdering av miljöåtgärder i svenska vattendrag utsatta för påverkan från vattenkraft som en del av forskningsprojekt EKOLIV. Syftet är att identifiera de mest relevanta åtgärderna utifrån både ekologisk och ekonomisk synvinkel, där återställning av biotoper har varit det huvudsakliga syftet. Vilka olika typer av biotopåtgärder ska tillämpas var och när?</p>
