Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 2)
I en värld med ett allt större klimathot är det viktigt att både allmänhet och politiker förstår hur viktigt bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är. Kampen mot två stora miljöproblem, hotet mot den…
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 3)
<p>Behovet av biobränsle ökar och konkurrensen om marken hårdnar. Finns det ändå sätt att kombinera ökad produktion av biobränsle med bevarande av biologisk mångfald?</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 4)
Av: Pål Börjesson
<p>Vilken råvara och teknik är bäst för framställning av energi och biodrivmedel? Svaret är inte enkelt.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 6)
Av: Martin Weih
<p>Odlingar av Salix för energiändamål lär bli allt vanligare framöver. Många känner sig bekymrade över att dessa ”skogar” har låg biologisk mångfald och jämför då odlingarna med en artrik lövskog. Jämfört med konventionell åkermark kan Salix-odlingar dock i många fall höja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 8)
<p>Kanske är tiden mogen för att återuppta bruket av hamling och lövtäkt i stor skala? Ett ökat uttnyttjande av lövskogar på detta vis skulle kunna bli ett värdefullt tillskott till vårt behov av biobränsle, samtidigt som det ger möjlighet att skapa långsiktigt hållbara system med en rik biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 10)
Av: Ingemar Ahlén
<p>Vindkraften står inför en kraftig utbyggnad, men platserna måste väljas med stor omsorg för att undvika allvarliga problem.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 12)
Av: Anders Dahlberg
<p>Redan idag skördas en stor andel grot (grenar och toppar) vid skogsavverkningar. Intresset är också stort för att börja bryta och använda stubbar som biobränsle. Vilka konsekvenser har ett ökat uttag av död ved för den biologiska mångfalden?</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 14)
Av: Ola Jennersten, Tom Arnbom
<p>Älgbete, vedeldning, pellets, grot, spånskivor är alla ord som är aktuella och som har med skogens biodiversitet att göra. Intresset för skogsråvara har nog aldrig varit större, nu när biobränsle i allt större mån skall ersätta oljan. Andelen löv är sedan många år låg i Sverige inte minst i de södra delarna av landet, likaså är död ved sällsynt i en brukad skog jämfört med i en naturskog.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 16)
<p>Ett större utnyttjande av våtmarker skulle kunna ge flera vinster på en och samma gång: Större livsutrymme för fåglar, minskat läckage av näringsämnen och produktion av biomassa för framställning av energi eller biogas.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 17)
Av: Anna Maria Wremp
<p>Ny biogasanläggning i Örebro möjliggör användandet av våtmarksgräs i storskalig biogasproduktion.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 20)
<p>Om vi ska handla globalt med biobränslen måste vi utveckla verktyg och styrmedel som kan hantera direkta och indirekta utmaningar med produktionen.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 23)
<p>Frågan hur vi skall producera förnyelsebara bränslen måste lösas om vi framöver skall kunna transportera människor och varor till ens en bråkdel av nuvarande omfattning. Tillverkning av etanol ur växtbiomassa har stor potential, men teknikutveckling behövs för att öka utbytet och göra metoden ekonomiskt konkurrenskraftig.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 25)
Av: Anna Maria Wremp
<p>Sidenticka och två andra svenska svampar är etanolbranschens nya hopp. Svamparna kan både bryta ner cellulosa och tillverka etanol – dessutom mer effektivt än med konventionella metoder.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 26)
Av: Christer Nilsson
<p>Bibehållna naturvärden eller mera vattenkraft? I ett framtida scenario med ökade vattenflöden är det kanske möjligt att både äta kakan och ha den kvar.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 27)
Av: Anna Maria Wremp
<p>Intresset för energitorv har ökat på senare tid. Ett nytt projekt vid CBM ska titta närmare på torvbrytningens påverkan på biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 28)
Av: Linda Engström
<p>Palmolja har blivit en allt viktigare exportvara för många länder. Den ökade efterfrågan på palmolja utgör ett hot mot tropiska skogar och ger upphov till markkonflikter. Dessutom frigörs stora mängder koldioxid till atmosfären när torvrika våtmarker dräneras för att ge plats för palmoljeplantager.</p>
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 28)
CBM via Nationella programmet för traditionell kunskap (NAPTEK) samarbetar med Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Naturskyddsföreningen och Institutionen för Stad och Land (SLU) i projektet Hållbara bygder, med Jordbruksverket som delfinansiär. Målet är att tjugofem…
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 28)
I trädgårdslitteratur från 1800-talet benämns flera växtslag ”sparris”. Det har fått ge namn åt Sparrisuppropet, det senaste i raden av upprop inom Programmet för odlad mångfald (POM). Genom uppropet hoppas POM kunna samla in information…
Publicerad i NR 1 2008 | ÅRG 13 (sida 28)
<p>Seminarieserie om svensk natur i förändring. 4 april, 29 april och 27 maj.</p>
