Publicerad i NR 1 2026 | ÅRG 31 (sida 19)
Av: Tommy Lennartsson, Juliana Dániel-Ferreira
Det behövs väl genomarbetade strategier för att minska problemen med invasiva växter i infrastrukturen såsom vägar och järnvägar. Sedan 2020 har CBM samarbetat med Trafikverket i ett särskilt forskningsprogram för att bygga upp kunskapen kring…
Publicerad i NR 3 2021 | ÅRG 26 (sida 14)
Av: Tommy Lennartsson, Regina Lindborg
Betesmarker som inte gödslas, där inga kemiska bekämpningsmedel används och som inte plöjts under lång tid kallas naturbetesmarker. De hyser en ansenlig del av jordbrukslandskapets biologiska mångfald både i Sverige och i andra delar av…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 11)
Av: Anna Westin, Tommy Lennartsson
Landskapet är fullt av historier om människors liv och verksamhet. Inte bara genom de fysiska lämningar vi kan se, utan också genom det biologiska kulturarvet. Växter till exempel, kan ha mycket att berätta om människans…
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 14)
Under de senaste åren har CBM arbetat med flera uppdrag om biologisk mångfald och klimatförändringar åt Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det senaste är ett underlag till en strategi för klimatanpassning av naturvården.
Publicerad i NR 1 2016 | ÅRG 21 (sida 12)
Av: Anna Westin, Tommy Lennartsson, Maths Isacson
Bondedagböcker visar hur jordbrukshushåll hanterade extremt väder under 1860-talet. Trots erfarenhet av varierande väderförhållanden hade jordbruken för hundrafemtio år sedan svårt att klara extremt väder. I ett forskningsprojekt studeras hur jordbrukshushåll i två bygder agerade,…
Publicerad i NR 2 2015 | ÅRG 20 (sida 28)
Av: Tommy Lennartsson, Anna Westin
CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utveckla kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
Publicerad i NR 1 2012 | ÅRG 17 (sida 10)
Vägar och järnvägar nyttjas inte bara av växter och djur, utan framförallt av bilar och tåg. Alla som tvättat sin bil under sommaren vet vad det betyder: att mängder av insekter möter döden mot kylargrill…
Publicerad i NR 1 2012 | ÅRG 17 (sida 8)
Att infrastrukturernas biotoper är unga betyder inte att deras arter är historielösa. De har tvärtom något att berätta om tidigare brukningsformer och landskap. De är ett biologiskt kulturarv.
Publicerad i NR 4 2011 | ÅRG 16 (sida 8)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Det finns ett stort behov av att utveckla skötsel som uppfyller kraven hos den mångfald vi vill bevara. CBM har länge sett historiskt brukande som en vital komponent i dagens naturvård. Det gör också Vetenskapsrådet,…
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 18)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Det är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 13)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Produktionslandskapet representerar det mest utbredda biologiska kulturarvet. Här ruvar hela ekosystemet på berättelser om historisk markanvändning.
Publicerad i NR 4 2009 | ÅRG 14 (sida 2)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Under historiens lopp har varje samhälle utvecklat metoder för att på bästa sätt utnyttja sina givna förutsättningar i form av klimat, naturresurser, traditioner och andra möjligheter och begränsningar. Utvecklingen av olika nyttjandeformer av naturen utgör…
Publicerad i NR 2 1997 | ÅRG 2 (sida 6)
Naturlig fodermark, dvs. ogödslad, okultiverad slåtter- eller betesmark, hör till våra allra artrikaste naturtyper. Idag återstår endast fragment av fodermarkens tidigare utbredning och ett stort antal av dess arter är rödlistade. Resterande fodermarker måste därför…
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 10)
Som ett led i Naturvårdsverkets satsning på våra kust- och skärgårdsområden har ArtDatabanken under 1999 gjort en utredning om svenska kust- och skärgårdsbiotoper. Den kommer att publiceras av Naturvårdsverket under 2000 och är tänkt att…
Publicerad i NR 1 2000 | ÅRG 5 (sida 9)
Av: Tommy Lennartsson, Eva Spörndly
I det gamla jordbrukslandskapet fanns väldiga arealer ogödslad slåtter- och betesmark. Dessa naturtyper var ytterst artrika, med många specialiserade växtoch djurarter. Under de senaste 50–100 åren har dessa naturliga fodermarker till stor del försvunnit, främst…
Publicerad i NR 2 2010 | ÅRG 15 (sida 10)
Bevarande av biologisk mångfald handlar till stor del om att identifiera hot och hitta sätt att åtgärda dem. Det gäller att förstå vilka miljöfaktorer som skapar förutsättningar för arter och naturtyper och att urskilja de…
Publicerad i NR 3 2010 | ÅRG 15 (sida 10)
Av: Anna Dahlström, Tommy Lennartsson
Varför stupar naturvårdsprojekt trots att de vilar på samlad ekologiska kunskap? En detektivjakt bakåt i markernas historia kan lösa problem där naturvetenskapen ensam misslyckas.
Publicerad i NR 3 2003 | ÅRG 8 (sida 7)
En hög andel av jordbrukslandskapets växt- och djurarter är rödlistade. Det beror sannolikt på 1900-talets omstruktureringen av jordbruket. Hur ska man idag kunna bevara dessa arter? Vilka insatser bör göras? I artikeln belyses exemplet fältgentiana.
Publicerad i NR 3 2004 | ÅRG 9 (sida 3)
Att betet gynnar djuren är självklart, men kan växterna gynnas av att ätas? Naturbetesmarker har en ovanligt rik kärlväxtflora. Hur kommer det sig egentligen att betande mular gynnar mångfalden av kärlväxter?
Publicerad i NR 4 2006 | ÅRG 11 (sida 17)
Betestrycket i många svenska hagmarker är för hårt. Miljöersättningssystemet – som betalar brukarna för skötseln av landskapet – leder alltför ofta till ett betestryck där mycket få växter får blomma och sätta frö. Många av…
