Det behövs väl genomarbetade strategier för att minska problemen med invasiva växter i infrastrukturen såsom vägar och järnvägar. Sedan 2020 har CBM samarbetat med Trafikverket i ett särskilt forskningsprogram för att bygga upp kunskapen kring just detta. Vägar, järnvägar och flera andra infrastrukturbiotoper hör till de miljöer där invasiva växter är vanligast – och sprider sig snabbast.
Detta skapar flera problem, både i transportinfrastrukturen i sig och i det omgivande landskapet. För Trafikverket kan invasiva växter bli kostsamma, exempelvis genom att jordmassor från dikesrensning och i byggprojekt behöver transporteras till mottagningsanläggningar, och genom att vissa arter måste bekämpas enligt EU-direktiv. Dessutom hotar invasiva växter naturvärden i artrika vägkanter och järnvägsmiljöer. Att skapa och underhålla artrika naturtyper längs väg och järnväg är en viktig del av Trafikverkets miljöarbete, genom att transportinfrastruktur på så sätt kan gynna viss biologisk mångfald, inte bara ha negativa effekter. Om invasiva växter i transportnätet sprider sig till andra miljöer i landskapet, skapas problem för natur- och kulturmiljövård, jordbruk och privatpersoner.
För att minska problemen med invasiva växter behövs strategier för att bekämpa problematiska förekomster, och förhindra vidare spridning. Det finns dock många frågor kring bekämpning och spridningsbegränsning, både ekologiska frågor, om arter och deras livsmiljöer, och praktiska frågor, exempelvis om åtgärdseffektivitet. För att bygga upp kunskap om invasiva växter i transportinfrastruktur har CBM och Trafikverket sedan 2020 samarbetat i forskningsprogrammet Triias (Transport Infrastructure and Invasive Alien Species).
I ett första steg försökte vi bena ut de komplexa sambanden mellan invasiva växter och Trafikverkets verksamhet, för att identifiera de viktigaste forskningsfrågorna. Därefter utformades ett fyraårigt program med tre huvuddelar som överensstämmer med tre av Trafikverkets verksamhetsområden: Planering och strategier, underhåll av transportnätet samt nybyggnation av transportinfrastruktur. Frågor av betydelse för planering är bland annat utbredning och spridningshastighet av invasiva växter i vägnätet (se nästa artikel på s. 20-21), effekter på artrika vägkanter och metoder för samverkan mellan olika aktörer. Kopplat till underhåll av transportnätet studeras exempelvis bekämpningsmetoder och hur invasiva arter riskerar att spridas med dikning och slåtter. Vad gäller nybyggnation av väg och järnväg finns frågor kring hantering av jordmassor men även andra moment i byggprocessen som riskerar att införa eller sprida invasiva växter.
Ett bärande tema i Triias är nära samverkan mellan forskare och Trafikverkets miljöspecialister och entreprenörer. Det gör att Trafikverkets verksamhet kan användas som ett slags fullskaliga fältförsök. Både ordinarie åtgärder (exempelvis masshantering) och experimentella åtgärder (exempelvis prova olika uppgrävningsdjup) kan utvärderas. På månadsvisa avstämningsmöten diskuteras resultat, frågor och eventuella justeringar av programmets inriktning.
Programmet har genererat flera resultat som kan bidra till kostnadseffektiv hantering av invasiva växter i transportinfrastruktur. Men forskningen har även uppmärksammat problem och hot mot miljökvalitet som visar att behovet av att kontrollera invasiva arter är stort och akut. I många avseenden har invasiva växter redan sådan omfattning att business as usual inte längre är ett alternativ.