Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 1)
Biodiverse bad några ytterligare forskare om kommentarer i ämnet GMO:
Per Sandin: Etiska aspekter på GM-grödor, och Klara Fischer: Tekniken i samhället
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 2)
Ledare: ”Det är inte självklart”
Kopplingen mellan maten vi äter och klimatförändringar har till stora delar sjunkit in och påverkar redan flera människors livsstil, konsumtion och produktion. Det är dock inte lika tydligt och självklart för alla att biologisk mångfald…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 4)
Historisk mångfald för framtiden
Av: Karin Gerhardt
Finns det mervärden med äldre spannmålssorter som de moderna sorterna saknar? I år startade ett fyraårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att undersöka potentialen hos ekologiskt odlade kulturspannmål.
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 6)
Hotad naturtyp behöver konsumtion
Naturbetesmarker spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden idag, men också för vår kulturhistoria och för evolutionshistorien.
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 8)
Alternativa proteinkällor – ett naturskyddsinitiativ
Av: Ola Olsson, Torsten Krause, Agnes Andersson Djurfeldt, Magnus Jirström
För människor i vissa länder i Afrika är så kallat bushmeat en av få källor till protein. Men jakten på vilda djur för föda, innebär på många sätt ett hot mot den biologiska mångfalden. Inte…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 8)
Alternative protein sources – an effort for nature conservation
Av: Ola Olsson, Agnes Andersson Djurfeldt, Magnus Jirström, Torsten Krause
For many people in African countries, bush meat is one of few sources of protein in their diet. But hunting and killing wild animals for food, so called bush meat, is a threat to biodiversity…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 10)
Fäbodens matkultur
Av: Annika Borg
Olika sätt att förädla mjölk har gett upphov till en rik mångfald av produkter. I centrum för denna matkultur finns fäbodbruket, som historiskt var ett sätt för dåtidens bönder att utöka sina betesmarker. Fäbodbruket har…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 12)
Hållbara möjligheter för framtidens mat
Av: Anna Maria Wremp
Hur kommer vi att äta i framtiden? Svaret på den frågan vet ingen idag. Men en sak står klar. Vi måste få till stånd en mer hållbar livsmedelsproduktion. För att stärka och synliggöra SLU:s forskning…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 14)
Gentekniken och den odlade mångfalden
Av: Anna Lehrman, Sven Ove Hansson
Tänk på genmodifierade grödor. Vad associerar du till? Är hållbarhet och biologisk mångfald det första du tänker på? Nej, det är det få som gör. Och det är inte så konstigt då ett fåtal grödor…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 15)
Ny resistent potatissort testas
Odling av potatis som är genmodifierad skulle kunna leda till minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. Den kan dessutom öka den genetiska mångfalden i den kommersiella odlingen, menar forskaren Erik Andreasson, som arbetar med att ta…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 18)
Musslor i Östersjön – mat med mervärde
Av: Anders Kiessling
Nya data från tre stora EU-undersökningar visar att musselodlingar i Östersjön har en stor potential att bidra till att minska övergödningen, och samtidigt skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi. Tekniken har dock mött ett visst…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 20)
Insekter i kosten – ett mer uthålligt sätt att producera mat?
Av: Åsa Berggren
Insekter är näringsmässigt bra mat, det har FN:s livsmedelsorganisation FAO konstaterat, och arbetar sedan ett decennium för att vi ska äta mer insekter. Men det finns fortfarande många frågor att besvara om produktion och konsumtion,…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 22)
Äldre frukt- och bärsorter – ett kulturarv värt att bevara
Frukter och bär har i alla tider appellerat till människan. De representerar en rikedom av olika färger, former, dofter, smaker och nyttigheter. Lägg därtill att varje frukt- och bärsort har sin egen distinkta blandning av…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 24)
Rensa i namnfloran – ett arbete för uthålliga
Av: Björn Aldén
Att ta fram en heltäckande databas över Sveriges kulturväxter är ett större, och mer krävande arbete än man kan föreställa sig, berättar här Björn Aldén, som ägnar en stor del av sin tid år att…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Rensa i namnfloran – ett arbete för uthålliga. Lång version
Av: Björn Aldén
Att ta fram en heltäckande databas över Sveriges kulturväxter är ett större, och mer krävande arbete än man kan föreställa sig, berättar här Björn Aldén, som ägnar en stor del av sin tid år att…
-
Publicerad i NR 2 2019 | ÅRG 24 (sida 26)
Första sommaren med IAS-rapportering
Av: Johan Samuelsson
Det har skapats nya möjligheter att rapportera fynd till följd av EU:s förordning om främmande arter. Med IAS menas invasiva främmande arter, en förkortning från engelska; Invasive Alien Species.
